Högskolepedagogiskt centrum

Att undersöka sin undervisningspraktik på etiskt välgrundat sätt

Fyra personer vid ett bord diskuterar med varandra.

Det är viktigt för den egna utvecklingen och för professionen att du som lärare reflekterar över och undersöker din undervisning och utfallet av den. I högskolelagen framgår att all utbildning ska vila på ”vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet”. Beprövad erfarenhet är erfarenhet som erövrats av lärare genom systematiskt arbete med problem som identifierats i den egna praktiken, erfarenheten har granskats kollegialt och den har dokumenterats.

I följande text får du en kort inblick i vad du behöver tänka på när du ska undersöka din egen undervisningspraktik på ett etiskt välgrundat sätt. Avslutningsvis finner du länkar till källor som du kan använda för att fördjupa dig.

Utvecklingsarbete eller forskning

När du undersöker din egen undervisningspraktik med syfte att skapa vetenskap eller beprövad erfarenhet som du avser att sprida bedriver du forskning. Då behöver du göra forskningsetiska överväganden. Om du däremot undersöker din egen undervisningspraktik för att utveckla dig själv och den utbildning du är verksam inom krävs endast yrkesetiska överväganden. Yrkesetiska överväganden ska du göra för att säkerställa att du undersöker din egen undervisningspraktik på sätt som inte har negativ påverkan på 1) studenternas möjlighet till lärande och 2) dina möjligheter att bedöma deras insatser rättvist.

Forskningsetiska förhållningssätt och överväganden

När du planerar din forskning är det viktigt att tänka på att forskningsetiska frågor är aktuella i alla skeden av en forskningsprocess. I de inledande stadierna är det särskilt viktigt att du planerar och utformar forskningen så att du har möjlighet att värna både deltagarna och den kunskap som eftersträvas, och att du följer regler och riktlinjer. Det är viktigt att du beaktar tid för datainsamling och analys, och behov av samarbete, samtycke och etikprövning.

Tid för datainsamling och analys

Rekommendationen är att vänta med att samla in och analysera data från studenter tills du inte längre undervisar dem och du har bedömt deras prestationer. Genom till exempel lärplattformar är mycket data tillgänglig tidigare än så och du behöver göra överväganden. Du behöver överväga 1) om studenternas möjlighet till lärande påverkas negativt av att de vet att du tar del av datan och 2) om du kan förhålla dig rättvist i lärsituationer och bedömning om du tar del av den.

Behov av samarbete

Om du vill samla information från studenter under tiden du undervisar dem kan det vara klokt att samarbeta med en kollega som ansvarar för datainsamlingen. Studenterna står i beroendeställning till dig och kan känna att deltagande i forskningen är gynnsamt eller ogynnsamt för deras studier och bedömningen av dem. Det riskerar att påverka både studenternas möjligheter till lärande och dina forskningsresultat. När undervisningen är slutförd och du har bedömt studenternas prestationer kan du analysera materialet.

Samtycke

De som deltar i din forskning ska lämna sitt samtycke till att delta. Det gäller vare sig du behöver göra en etikprövning för forskningen eller inte. Samtycke ska lämnas skriftligt via en samtyckesblankett. Blanketten ska innehålla information om studiens syfte, tillvägagångssätt (t ex vem som samlar in data, när den samlas in, och när och av vem den kommer att analyseras) och avsedd spridning. Det ska framgå att medverkan är frivillig, att det när som helst är möjligt att avbryta sitt deltagande och att deltagande, om det är studenter, inte kommer att påverka deras möjligheter till lärande eller bedömningen av deras prestationer.

Om personuppgifter ska samlas in finns enligt GDPR en hel del annan information som deltagarna också behöver (se fördjupningsmaterial nedan).

Etikprövning

Om du vill använda material som innehåller känsliga personuppgifter i din forskning behöver du göra en etikprövning innan du påbörjar forskningen. Då räcker det inte med samtycke. Exempel på känsliga personuppgifter är uppgifter som rör hälsa, etnicitet, sexualitet, religiös och politisk övertygelse.

Fördjupningsmaterial

Olika typer av undersökningar
Stockholms universitet har tagit fram en guide där du bland annat finner frågor och svar om olika typer av undersökningar.

Att undersöka och utveckla den egna undervisningen på ett etiskt medvetet sätt: En guide för universitetslärare


Etiska riktlinjer för universitetslärare
SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, har tagit fram etiska riktlinjer för universitetslärare.

Etiska riktlinjer för universitetslärare – SULF


Samtycke
Örebro universitet har tagit fram ett stödmaterial för dig som ska informera deltagare i en studie och samla in samtycke.

Information om ett projekt till forskningsdeltagare – Örebro universitet


Etikprövning
Örebro universitet har även tagit fram ett stödmaterial för dig som ska bedriva forskning som avser människor och därför behöver överväga och kanske genomföra etikprövning.

Etikprövning av forskning som avser människor – Örebro universitet


Dataskyddsförordningen
Den centrala delen av dataskyddsförordningen utgörs av 99 artiklar. Här presenteras de grupperade i 11 olika kapitel. För dig som vill genomföra undersökningar som involverar personer är kapitel 2 och 9 av särskild vikt.

Dataskydds­förordningen i fulltext – IMY


Europeisk kodex
För ökad medvetenhet om forskningsetiska utmaningar finns en europeisk kodex. Den är inte juridiskt bindande, till skillnad från den lagstiftning inom området som finns i Sverige och internationellt, men den utgör en ram för självreglering i forskningsprocessen. Principerna som betonas är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar.

The European Code of Conduct for Research Integrity – ALLEA