This page in English

Henric Bagerius

Tjänstetitel: Universitetslektor Organisation: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

E-post:

Telefon: 019 303651, 0766 395402

Rum: F3162

Henric Bagerius

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Om Henric Bagerius

Jag anställdes vintern 2015 som universitetslektor i historia och är också docent i historia vid Örebro universitet sedan hösten 2016. Här vid universitetet undervisar jag i huvudsak studenter på de historiska kurserna inom ämneslärarprogrammet och handleder för närvarande två doktorander – en i historia och en i utbildningshistoria.

Min forskning handlar framför allt om samspelet mellan politik, kropp och sexualitet från medeltid till modern tid. Jag disputerade våren 2009 vid Göteborgs universitet på en avhandling om sexuella tankemönster hos den isländska aristokratin från sent 1200-tal till tidigt 1400-tal, och jag har därefter studerat hur sexuella anklagelser användes under senmedeltiden för att formulera politisk kritik. Som framgår av projektbeskrivningarna nedan är dock inte mitt historievetenskapliga intresse begränsat till medeltiden. Jag ägnar mig också åt modernhistoriska frågeställningar och har precis gett ut en bok om den svenska dräktreformrörelsen vid förra sekelskiftet.

Vid sidan av forskningen har jag ett starkt pedagogiskt engagemang. Hösten 2016 tilldelades jag universitetets pedagogiska pris av Örebro studentkår, och våren 2017 utsågs jag till excellent lärare vid Örebo universitet. Jag har också under åren undervisat på kurser i högskolepedagogik och nätbaserat lärande och jobbat med pedagogiska utvecklingsfrågor vid olika enheter. Sedan hösten 2019 är jag pedagogiskt ansvarig för verksamheten vid Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet. Tillsammans med Sverre Wide, docent i sociologi, är jag också redaktör för skriftserien Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet.

Tidigare har jag arbetat som pedagogisk utvecklare i Försvarsmakten med placering vid Militärhögskolan Halmstad. Mina erfarenheter av nätbaserat lärande i civil och militär utbildning finns samlade i boken Nätbaserat lärande – en vägledning som vintern 2020 kom ut i en andra, omarbetad upplaga.

Läs Nätbaserat lärande – en vägledning i sin helhet


Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet (2016–2019)


Äldre målning av kvinna med korsett.Sommaren 2016 drog jag igång bokprojektet Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet. Det tar sin utgångspunkt i det moderna samhällets framväxt vid 1800-talets slut, en tid präglad av olika reformrörelser med organisationer och föreningar som intensivt arbetade med att förändra och förbättra människors levnadsvillkor. En av de här rörelserna var dräktreformrörelsen som uppstod bland svenska borgerliga kvinnor vid 1880-talets mitt och som verkade för mer hälsosamma kvinnokläder. Dräktreformrörelsen opponerade sig mot det utländska modet som ansågs ha förslavat många kvinnor. Symbolen för de svenska kvinnornas modeslaveri var korsetten, och det var bland annat mot den som en grupp stockholmskor förklarade krig i februari 1885. I fokus för projektet står Fredrika-Bremer-Förbundets dräktreformförening (1886–1903) och Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen (1902–1916) som båda, om än på olika sätt, ville förändra kvinnodräkten och befria kvinnor från trånga korsetter, tunga turnyrer och långa släp. Genom nya klädesplagg – allt från reformliv och slutna kalsonger till skoluniformer och nationaldräkter – spred föreningarna sina idéer. Boken Korsettkriget gavs ut på förlaget Natur & Kultur våren 2019.

 

Skrivet om Korsettkriget:

"Debattklimatet vid sekelskiftet 1900 var hett och omfattade allt från kropp och hälsa till politik och estetik, vilket ger Bagerius tillfälle att med konkret och rask stil utveckla sina tankar om relationen mellan kvinnor, kroppar och kläder. Det har blivit ett substantiellt bidrag och läsaren kan förvänta sig både nöjsam och informativ läsning." (Elisabeth Mansén i Respons)

"Henric Bagerius lyckas skapa ett myller av röster från tiden. /---/ Det är lite som att befinna sig i en underhållande kommentarstråd på nätet. Om nu sådana finns." (Elin Kvicklund i UNT)

"Korsettkriget är något så ovanligt som en blodfull bladvändare till fackbok. Om fler skrev facklitteratur som Henric Bagerius skulle det här med utbildning vara betydligt roligare." (Sofie Borg i Nya Wermlands-Tidningen)

 

Bloggen Korsettkriget

Arbetet med boken Korsettkriget dokumenterades i en blogg med samma namn som var ett samarbete mellan Örebro universitet och Nerikes Allehanda (NA). Bloggen är fortfarande öppen, och här ligger flera intervjuer med andra forskare som berättar om den kvinnliga klädedräktens förändring, modeannonsernas utveckling och den medicinska vetenskapens intresse för kvinnokroppen vid förra sekelskiftet. Med texter, bilder och filmer ville jag på bloggen visa en skärva av historien som jag tror kan hjälpa oss att bättre förstå relationen mellan kvinna, kropp och kläder – både förr och nu.

Bloggen Korsettkriget hittar du här.

 

Utställningen Korsettkriget

Hösten 2019 pågick också utställningen Korsettkriget på Örebro universitet. I utställningshallen på Musikhögskolan visades tidstypiska dräkter upp tillsammans med uppsydda korsetter och reformliv, och i tablåer beskrevs korsettens dubbla natur: ett plagg med stark erotisk laddning som samtidigt var ett måste för en respektabel, borgerlig kvinna. Till utställningen fanns en rad digitala resurser, däribland fyra korta filmer som besvarar frågorna: Hur förändrades modet från 1880-tal till 1910-tal? Hur många centimeter av sin midja kan en historiker snöra bort med en korsett? Vilka skillnader går det att se i resultaten från ett enklare fystest som först genomförts utan korsett och sedan med? Vilka rester av korsetten kan man se idag i butikskedjornas utbud av underkläder?

Den digitala utställningen Korsettkriget hittar du här. 


Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida Europa (2011–2017)


Omslagsbild på boken Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida EuropaTillsammans med Christine Ekholst, då vid University of Guelph i Kanada, påbörjade jag hösten 2011 ett forskningsprojekt om politik och sexualitet i 1300- och 1400-talens Europa. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet, och det övergripande syftet var att analysera senmedeltidens regentskap med krönikor som källmaterial. En utgångspunkt för vårt projekt var att kungens och drottningens roller sågs som komplementära och att det kungliga äktenskapet stod modell för hur samhället skulle organiseras. Kungaparets samliv var symbolen för att man och kvinna levde i fredlig samexistens där kvinnan kärleksfullt underordnade sig mannen. Varje normavvikelse i kungens äktenskap granskades därför noga, och om han inte ville, kunde eller fick ha sexuellt umgänge med sin hustru var det högst bekymmersamt ur politisk synvinkel. Det blev ett hot mot ordningen i samhället.

Inom ramen för projektet publicerade jag sommaren 2017 boken Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida Europa på förlaget Natur & Kultur. Under 1300- och 1400-talen var sexualitet politiskt sprängstoff, och flera europeiska kungar blev anklagade för sodomi. Så skedde också i Sverige. Vad ville egentligen heliga Birgitta ha sagt när hon påstod att Magnus Eriksson älskade män mer än sin gud, sin hustru och sig själv? Varför utpekade hon kungen som sodomit när hon manade till uppror mot honom? I Olydnadens söner gräver jag djupt bland elaka rykten och ont förtal som cirkulerade vid de senmedeltida hoven. Jag drar fram historier om impotens, otrohet, våldtäkt, incest och kastration och visar hur sexuella handlingar gavs politisk innebörd när ett uppror mot en kung skulle motiveras eller hans avsättning rättfärdigas.

Under hösten 2019 påbörjade Christine Ekholst, nu vid Uppsala universitet, och jag arbetet med en bok på engelska som lyfter fram projektets viktigaste resultat. Boken har arbetsnamnet Kings, Queens and Seducers: Politics and Sexuality in Late Medieval Europe och ska ges ut på förlaget Routledge under hösten 2021.

 

Skrivet om Olydnadens söner:

"Henric Bagerius Olydnadens söner är en fascinerande, akademiskt noggrann men trots det lättsamt skriven bok om hur sexuell ryktesspridning kunde få avgörande betydelse för politisk och ekonomisk makt i forna tider." (Nina Lekander i Expressen)

"Henric Bagerius queerblickande på den senmedeltida monarkin fördjupar vår förståelse av de politiska konflikter och strider som pågick i Europa under 1300- och 1400-talen." (Bo Eriksson i Svenska Dagbladet)


Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år (2013–2015)

 

Omslagsbild på antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år Våren 2013 tog jag tillsammans med historikern Louise Berglund initiativ till en antologi om kungliga äktenskap. Projektets syfte var att problematisera och fördjupa vår kunskap om det kungliga äktenskapets roll i samhället under skilda tidsperioder. Med olika exempel ville vi visa hur en del föreställningar om kunglig samlevnad har förändrats under århundradena medan andra lever vidare i nutiden. Resultatet blev antologin Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år som gavs ut av förlaget Natur & Kultur våren 2015. I boken medverkar sju forskare från olika vetenskapliga discipliner: historia, idéhistoria, etnologi och medievetenskap.

Mitt bidrag i antologin diskuterar relationen mellan Gustav III, Sofia Magdalena och Adolf Fredrik Munck, hovstallmästaren som hjälpte till när kungaparet skulle fullborda sitt äktenskap sexuellt sommaren 1775. Det tog inte lång tid förrän det skvallrades om att Munck var Sofia Magdalenas älskare, och när drottningen senare blev gravid tog ryktet ny fart. De intensiva diskussionerna om kungaparets samliv rörde förstås tronföljden; ryktesspridarna ville till varje pris förhindra att det svenska riket i framtiden skulle regeras av någon som saknade arvsrätt till tronen. Men det fanns även en oro för att hovstallmästaren i sin nära relation till kungaparet skulle kunna påverka viktiga politiska beslut. I bidraget uppmärksammar jag liknande triangelformationer med kung, drottning och gunstling vid andra europeiska hov mot 1700-talets slut och att dessa ménages à trois i maktens centrum kunde få ödesdigra konsekvenser.


Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (2009–2011)

 

Omslagsbild på antologin Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt Under min tid vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, fanns en forskargrupp som arbetade med skönlitteratur som historisk källa. Gruppens arbete resulterade bland annat i antologin Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt som publicerades strax före jul 2011. Tillsammans med Ulrika Lagerlöf Nilsson var jag redaktör för boken som gavs ut på förlaget Nordic Academic Press. Utöver inledningen har jag skrivit två texter i boken. Mitt ena bidrag tar upp historikerns relation till skönlitteraturen och diskuterar några exempel på modernhistorisk forskning där litterär fiktion utgjort ett viktigt källmaterial. Vissa historiker har behandlat romaner och noveller som kulturella uttryck för tankar och idéer i samtiden, andra har betraktat dem som kommunikativa handlingar med påverkan på sin samtid. I Moderna historier är utgångspunkten att litterär text och historisk kontext växelverkar och att texten på så vis blir dialogisk: 1800- och 1900-talens skönlitteratur speglade samhällsförändringar, men de förändrade samtidigt samhället.

I min andra bidrag vill jag visa hur skönlitteraturen kan lyfta fram komplexiteten i det svenska samhällets modernisering. Texten diskuterar hur borgerliga kvinnor förhöll sig till sin kropp och sina kläder under 1880-talet när den hårt snörda midjan hade blivit en symbol för kvinnors politiska, sociala och ekonomiska ofrihet. Författaren Anne Charlotte Leffler var en av initiativtagarna till Dräktreformföreningen som bildades våren 1886. Hon arbetade ihärdigt för en reformerad kvinnoklädsel och återkom ofta till kvinnors rätt att hävda en individuell frihet – rätten att klä sig, röra sig, tänka och handla som de själva ville. Men som framgår av hennes romaner och noveller var frigörelseprocessen inte enkel. Leffler beskriver hur komplex modets makt var i borgerliga kretsar: svårigheterna att som kvinna leva med snörliv och svårigheterna att vara utan det.


Mandom och mödom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island (2003–2009)

 

Bild på avhandlingen Mandom och mödom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island I mitt avhandlingsprojekt ville jag visa hur politiska och sexuella maktstrategier samverkade när den isländska makteliten ombildades under senmedeltiden och utvecklade en starkare aristokratisk identitet. Att accentuera vissa sexuella normer blev ett sätt att definiera den egna gruppen, och det sexuella fyllde en viktig funktion när den aristokratiska självbilden konstruerades. Det framgår särskilt av många riddarromaner som skrevs på Island under 1300- och 1400-talen. De skildrar som regel europeiska hovmiljöer med tappra riddare och vackra jungfrur, och handlingen drivs ofta framåt av hjältens sökande efter en hustru som är honom värdig. Inte sällan blir mötet dem emellan en våldsam konfrontation som rymmer allt från våld och förnedring till kärlek och försoning. De isländska riddarromanerna är ett rikt källmaterial för historikern, och de visar hur sexualiteten användes för att skapa distinktioner av olika slag. Den fick markera gränserna mellan det höviska och det gemena, mellan det mänskliga och det monstruösa, mellan det manliga och det kvinnliga. Sexualiteten utnyttjades för att skapa avstånd – särskilt till män som stod utanför aristokratin men också till kvinnor som tillhörde den egna gruppen.

Avhandlingen blev färdig våren 2009 och dess resultat komplicerar vår förståelse av aristokratins formering på Island och nyanserar vissa slutsatser som andra histo­ri­ker har dragit. Det gäller exempelvis disciplineringen av mäns sexualitet som tycks ha varit mer komplex än vad som tidigare har framkommit. Av de isländska riddarromanerna framgår att sexualiteten sågs som ett maktmedel, och romanernas riddare tvekar inte använda sexuellt tvång och våld när de anser att det behövs. Mandom och mödom ger också en mer sammansatt bild av hur jungfrudomen uppfattades av isländska aristokrater. I riddarromanerna beskrivs jung­frun som ren och oförstörd. Hon har en särskild oskuldsfullhet. Men hos jungfrun finns på sam­ma gång något farligt och beräknande. Hon kan agera på ett sätt som skadar männen omkring henne.

 

Skrivet om Mandom och mödom:

"Denna innehållsrika avhandling visar, bland mycket annat, att ett begrepp som homosocialitet kan vara fruktbart i medeltidsforskningen och att de isländska riddarromanerna faktiskt kan användas i historiska studier av det isländska samhället. Såväl teoretiskt och metodologiskt som empiriskt avkastar alltså avhandlingen substantiella resultat." (Lars-Erik Edlund i Arkiv för nordisk filologi)

"Bagerius's discussion of the complexities of virginity and maidenhood in relation to the formation of manhood in the sagas and its relevance to men in the late medieval Icelandic elite is one of the great strengths of this study. Bagerius's book should reach a wide audience, especially considering the growing interest in the late medieval literature of Iceland." (Bjørn Bandlien i Scandinavian Studies)

Läs Mandom och mödom i sin helhet

 

Forskningsprojekt

Publikationer

Publikationer

Artiklar i tidskrifter |  Artiklar, recensioner |  Böcker |  Doktorsavhandlingar |  Kapitel i böcker, del av antologier |  Samlingsverk (redaktör) |  Övrigt | 

Artiklar i tidskrifter

Bagerius, H. (2020). På krigsstigen: Kristine Dahls kamp för en förändrad kvinnlig klädedräkt vid förra sekelskiftet. Arr. Idéhistorisk tidsskrift (1-2), 123-133.
Bagerius, H. (2018). Magnus Eriksson: Den mobbade monarken. Populär historia (6), 50-57.
Bagerius, H. (2017). Inga bögar på tronen. Dagens Nyheter, DN Kultur (31/7), 6-7.
Bagerius, H. & Ekholst, C. (2017). Kings and favourites: politics and sexuality in late medieval Europe. Journal of Medieval History, 43 (3), 298-319.
Bagerius, H. , Lagerlöf Nilsson, U. & Lundqvist, P. (2013). Skönlitteraturen i historievetenskapen: några metodologiska reflektioner [Methodological reflections on fiction in historical research]. Historisk Tidskrift (S), 133 (3), 384-410.
Bagerius, H. & Ekholst, C. (2011). Den politiska kärleken: homosocialt begär och heteronormativa praktiker under svensk medeltid. Historisk Tidskrift (S), 131 (2), 175-196.
Bagerius, H. (2001). I genusstrukturens spänningsfält: om kön, genus och sexualitet i saga och samhälle. Arkiv för nordisk filologi, 116, 21-63.
Bagerius, H. & Håkansson, C. (1999). Elevcentrerad undervisning. Svenskläraren: Tidskrift för Svensklärarföreningen (1), 42-42.
Bagerius, H. & Håkansson, C. (1998). Att bryta det epokala. Svenskläraren (4), 42-44.
Bagerius, H. (1998). Vita vikingar och svarta sköldmör: föreställningar om sexualitet i Snorre Sturlassons kungasagor. Scripta Islandica: Isländska Sällskapets Årsbok, 48/1997, 13-38.

Artiklar, recensioner

Bagerius, H. (2012). Recension av Individer i rörelse: kulturhistoria i 1880-talets Sverige. Scandia, 78 (2), 151-152.

Böcker

Bagerius, H. (2020). Nätbaserat lärande - en vägledning (2ed.). Halmstad: Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE).
Bagerius, H. (2019). Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet. Stockholm: Natur och kultur.
Bagerius, H. (2017). Olydnadens söner: Sodomi som politiskt vapen i det senmedeltida Europa. Stockholm: Natur och kultur.
Bagerius, H. (2013). Nätbaserat lärande i Försvarsmakten. Halmstad: Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (FMLOPE).
Bagerius, H. (2013). Online Learning in the Swedish Armed Forces (e-book). Halmstad: FMLOPE, Swedish Armed Forces.

Doktorsavhandlingar

Bagerius, H. (2009). Mandom och mödom: Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island. (Doctoral dissertation). Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Kapitel i böcker, del av antologier

Bagerius, H. & Ekholst, C. (2019). For Better or For Worse: Royal Marital Sexuality as Political Critique in Late Medieval Europe. I: Elena Woodacre, Lucinda H. S. Dean, Chris Jones, Russel E. Martin & Zita Eva Rohr, The Routledge History of Monarchy (ss. 636-654). Abingdon: Routledge.
Bagerius, H. (2019). Gurli Linder: 1865–1947. I: Lisbeth Larsson, Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv (ss. 352-354). Stockholm: Bonnier.
Bagerius, H. (2018). Ane Gurli Linder. I: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bagerius, H. & Ekholst, C. (2016). The Unruly Queen: Blanche of Namur and Dysfunctional Rulership in Medieval Sweden. I: Zita Eva Rohr & Lisa Benz, Queenship, Gender, and Reputation in the Medieval and Early Modern West, 1060-1600 (ss. 99-118). New York: Springer.
Bagerius, H. (2015). Ett samhällsäktenskap: Inledning. I: Henric Bagerius & Louise Berglund, Politik och passion: svenska kungliga äktenskap under 600 år (ss. 9-22). Stockholm: Natur och kultur.
Bagerius, H. & Berglund, L. (2015). Från politik till passion?: Utblick. I: Henric Bagerius & Louise Berglund, Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år (ss. 255-262). Stockholm: Natur och kultur.
Bagerius, H. (2015). Ménage à rois: Gustav III, Sofia Magdalena och Adolf Fredrik Munck. I: Henric Bagerius & Louise Berglund, Politik och passion: svenska kungliga äktenskap under 600 år (ss. 124-158). Stockholm: Natur och kultur.
Bagerius, H. & Ekholst, C. (2014). Älskade rådgivare: Några exempel ur gunstlingarnas historia. I: Auður Magnúsdóttir, Henric Bagerius & Lars Hermanson, Det våras för medeltiden: Vänbok till Thomas Lindkvist (ss. 93-115). Göteborg: Institutionen för historiska studier.
Bagerius, H. & Lagerlöf Nilsson, U. (2011). Det moderna samhällets framväxt: en komplicerad historia. I: Henric Bagerius och Ulrika Lagerlöf Nilsson, Moderna historier: skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (ss. 7-15). Lund: Nordic Academic Press.
Bagerius, H. (2011). Ett nytt liv: Anne Charlotte Leffler och 1880-talets dräktreformrörelse. I: Henric Bagerius & Ulrika Lagerlöf Nilsson, Moderna historier: skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (ss. 65-97). Lund: Nordic Academic Press.
Bagerius, H. (2011). Historikern och skönlitteraturen. I: Henric Bagerius & Ulrika Lagerlöf Nilsson, Moderna historier: skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (ss. 17-32). Lund: Nordic Academic Press.
Bagerius, H. (2009). Snörda liv: ett skönlitterärt perspektiv på 1880-talets reformdräktsrörelse. I: Christer Ahlberger, Henric Bagerius, Carl Holmberg, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Pia Lundqvist, Tomas Nilson & Brita Planck, Historier: arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa (ss. 33-43). Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Bagerius, H. (2009). Vidunderliga kvinnor vid vatten: konfliktskapande intimitet i myt och verklighet. I: Agneta Ney, Ármann Jakobsson & Annette Lassen, Fornaldarsagaerne: myter og virkelighed : studier i de oldislandske Fornaldarsögur Norðurlanda (ss. 223-244). Köpenhamn: Museum Tusculanums Forlag.
Bagerius, H. (2008). En annan Tristram: homosociala tankemönster bland senmedeltidens aristokrater på Island. I: Auður G. Magnúsdóttir m.fl., "Vi ska alla vara välkomna!": nordiska studier tillägnade Kristinn Jóhannesson (ss. 105-115). Göteborg: Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning, Göteborgs universitet.
Bagerius, H. (2003). Kvinnokarlar: medeltida män i manlighetens gränsmarker. I: Eva Ahlstedt, Gränser: populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 4-5 oktober 2003 (ss. 29-34). Göteborg: Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet.

Samlingsverk (redaktör)

Bagerius, H. (ed.) & Berglund, L. (ed.) (2015). Politik och passion: Svenska kungliga äktenskap under 600 år (1ed.). Stockholm: Natur och kultur.
Magnúsdóttir, A. (ed.) , Bagerius, H. (ed.) & Hermanson, L. (ed.) (2014). Det våras för medeltiden: vänbok till Thomas Lindkvist. Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.
Bagerius, H. (ed.) & Lagerlöf Nilsson, U. (ed.) (2011). Moderna historier: skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt. Lund: Nordic Academic Press.
Ahlberger, C. (ed.) , Bagerius, H. (ed.) , Holmberg, C. (ed.) , Lagerlöf Nilsson, U. (ed.) , Lundqvist, P. (ed.) , Nilson, T. (ed.) & Planck, B. (ed.) (2009). Historier: arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa. Göteborg: Insititutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Övrigt