Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Idrott och hälsa, Matematik, 300 hp

Anders Österberg tog ämneslärarexamen i matematik och idrott vid Örebro universitet 2005 och jobbar sedan 12 år på Gumaeliusskolan i Örebro

– Det är under högstadiet som det händer mest med eleverna och som lärare kan du inte gå på halvfart. Jag måste hela tiden visa eleverna att jag gillar och tror på det jag gör – och att jag gillar dom, säger han.

Det är den insikten om uppdraget som lärare som bär Anders Österberg i arbetsvardagen. Jobbet är krävande, men ger också personlig tillfredsställelse.

– Ibland kommer gamla elever för att hälsa på och kan säga saker som "det du gjorde var så bra att det fick mig att välja att läsa vidare på universitet". Sånt är den stora belöningen.

"En miss att försöka vara för skön"

En snabb rundvandring på Gumaeliusskolan en fredag i mars visar upp lugna korridorer och klassrum där mobilerna parkerats i särskilda lådor och eleverna arbetar under tystnad. Några killar i sjuan fångar upp Anders för att prata.

– Grunden som lärare är att skapa relationer med eleverna. Men du måste göra det på rätt sätt. Det var svårt för mig i början. Jag tänkte "hur ska jag göra för att dom ska gilla mig?".

Erfarenheten har gett Anders en professionell självinsikt och styrka.

– Som lärare måste du känna dig trygg i dig själv. Eleverna gillar att veta var dom har läraren, att han eller hon är principfast. Om eleverna styr är du som lärare ute på hal is. Det är en miss att försöka vara för skön. Dessutom ställer du till det för dina kolleger.

Anders talar utifrån den erfarenhet han skaffat sig efter sina 13 år är i yrket.

– Som ny var jag väldigt traditionell. Jag följde strikt en lärobok i matematik, först sidan ett och sedan sidan två. Jag trodde då att när jag gått i igenom alla årskurser skulle allt vara klart och jag skulle bara behöva kolla i pärmen och börja om på nytt.

Mycket bättre utan läroböcker

Men så blev det inte. Idag använder Anders överhuvudtaget inte läroböcker i sin matematikundervisning.

– Det är mycket jobbigare att inte följa en bok, men mycket bättre. Nu handlar det mer om problemlösning, vi pratar matte. Eleverna är förväntansfulla och tycker att matte är intressant.

Anders Österberg har skapat sin egen stil i det dagliga mötet med eleverna, en utveckling som steg för steg lett fram till en metodik som gett honom svar på frågan: Hur gör jag?

– Det viktigaste du kan få med från utbildningen är grundvärderingar och synen på elever. Och så ämnet förstås. Min inställning är att alla elever vill göra sitt bästa och jag vill få dom att tro på sig själva.

Humor och en avslappnad syn på sig själv är också ett konstruktivt sätt att nå resultat. Det går inte att vara lättkränkt utan du måste snabbt bearbeta spontana elevomdömen som "det var en dålig lektion" eller "din tröja är ful" konstaterar Anders.

Räcker inte att kunna utantill

Han tycker att det är mycket bra att studenter på lärarutbildningen vid Örebro universitet kommer tidigt ut på praktik, det som kallas VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Den snabba kontakten med eleverna blir ett konkret test på verkligheten i skolan.

Så var det där med att eleverna visar upp allt sämre resultat, i bland annat matematik.

– Kraven idag på förståelse är helt andra än när jag gick i högstadiet. Då räckte det med att lära sig saker utantill för att få bra betyg. Så funkar det inte längre. Eleverna idag är inte sämre än min generation, säger Anders.

Han konstaterar också att lärarlönerna blivit mycket bättre och att det finns möjligheter att göra karriär, att bli förstelärare eller få andra ledande uppdrag.

När Anders Österberg blev färdig lärare 2005 var det svårt att få jobb. Idag är rollerna på arbetsmarknaden omvända.

– För några år sedan var det viktigast att locka elever. I dag måste skolorna vara attraktiva arbetsplatser för att locka lärare.

Inga planer på att byta

Anders intresse för idrott och matte grundade för "tillfälligheten" att utbilda sig till lärare.

– Jag ville plugga vidare efter gymnasiet, men visste inte riktigt till vad. Skolan kände jag till, precis som alla andra. Jag har hört flera som jobbar som lärare säga att det berodde på dålig fantasi att välja att utbilda sig till lärare.

Tillfällighet eller dålig fantasi – idag har i alla fall Anders Österberg har inga som helst planer på att byta jobb.

Text och foto: Maria Elisson

– Lärare utmanas inte bara av nya elever utan också av en allt snabbare takt vad gäller samhälls- och teknikutveckling. Dessutom har skolan genomgått stora förändringar med ny skollag och andra styrdokument, säger Simon Ekdahl.

Han läste först till lärare årskurs 4-9 i Jönköping men bestämde sig för att flytta till Örebro och började läsa sociologi och sedan matematik, naturvetenskap och pedagogik på Örebro universitet. Han började arbeta som lärare 2004 och fick jobb på IT-Gymnasiet 2006.

– Utbildningen gav en bra bild av vad det innebar att arbeta som lärare. Dessutom vikarierade jag samtidigt som jag pluggade.

Minska glappet

År 2013 blev han förstelärare och fick ansvar för att leda utvecklingen av det kollegiala lärandet. Ett arbete han fortsätter med men nu i rollen som rektor. I hans bokhylla står böcker av Helen Timperley, Dylan Wiliam och John Hattie. Det är en del av det kollegiala lärandet att läsa aktuell forskning, diskutera, omsätta i praktiken och utvärdera.

– Målet är att minska glappet mellan undervisning och lärande. Det betyder att skolan vill minska skillnaden mellan vad läraren lär ut och vad eleverna faktiskt lär sig. Vi har bra koll på detta med det finns med att göra.

Utifrån forskning går de igenom olika moment och jämför hur olika lärare arbetar. Det kan till exempel handla om hur de ska starta en lektion för att elever ska veta vad som förväntas av dem.

Alla människor vill utvecklas

– Lärarna beskriver hur de arbetar men gör även lektionsbesök hos varandra. Men för att kunna göra detta måste det finnas en trygghet i gruppen. Först då kan lärare sänka garden och erkänna för en kollega att de behöver hjälp.

– Alla människor vill utvecklas och det är viktigt att inte tro att man är färdig. Det gäller både lärare och elever - och inte minst mig som rektor.

Det skrivs och pratas mycket om läraryrket – både bra och dåligt. Men Simon Ekdahl konstaterar att det finns möjlighet att göra karriär och att lönerna har gått upp.

– Skickliga lärare kan få en bra löne- och karriärutveckling, avslutar Simon Ekdahl. Jag utbildade mig för att jag ville arbeta som lärare men ett uppdrag har lett till nästa. Vad nästa steg är vet jag inte ännu.

Text och foto: Linda Harradine