Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Matematik, Idrott och hälsa, 300 hp

Är du intresserad av ämnena matematik samt idrott och hälsa och vill föra ditt intresse vidare till elever i gymnasieskolan? Då är det här ett program för dig.

Studenter på Ämneslärarprogrammet gymnasieskolan Matematik Idrott och Hälsa

Anmälan öppnar 2020-03-16

Genom att fylla i min e-postadress ovan godkänner jag att ni använder och lagrar min e-postadress i syfte att påminna mig när anmälan öppnar, och att adressen därefter raderas. Om programmet inte kommer att erbjudas godkänner jag även att ni skickar mig information om detta. Skicka e-post till This is an email address om du vill bli borttagen från denna tjänst. Läs hela villkorstexten här

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Idrott och hälsa 1, Matematik 4 och Naturkunskap 2

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Matematik D och Naturkunskap B

.

I programmet varvar du ämnesstudier i matematik och idrott och hälsa med verksamhetsförlagd utbildning och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Matematik är ditt förstaämne och omfattar 120 hp, idrott och hälsa är ditt andraämne och omfattar 90 hp. Båda ämnena innehåller ämnesdidaktik.

I utbildningen ingår verksamhetsförlagd utbildning om 30 hp. Det innebär att en del av din utbildning sker på skolor i regionen. Här får du möjlighet att under handledning pröva dina kunskaper i praktiken, studera skolans verksamhet och lärarens arbete.

Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan breddar och fördjupar din pedagogiska kompetens. Innehållet berör till exempel utveckling och lärande, sociala relationer och konflikthantering, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygsättning.

Utbildningsplan Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Matematik, Idrott och hälsa, 300 hp

Programmet omfattar 300 högskolepoäng (hp) och leder till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Utbildningen omfattar studier i utbildningsvetenskaplig kärna, ämnen och ämnesdidaktik. Nedan följer det huvudsakliga upplägget av programmet med förstaämne matematik och andraämne idrott och hälsa.

Termin 1
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, som innehåller fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).


Termin 2
Kursen Matematik Ia, som innehåller fem veckors VFU.


Termin 3
Kursen Matematik IIa.


Termin 4
Kursen Idrott och hälsa Ib.


Termin 5
Kursen Matematik IIIa, som innehåller fem veckors VFU.


Termin 6
Kursen Matematik IVa och kursen Idrott och hälsa IIb.


Termin 7
Kursen Idrott och hälsa IIIb.


Termin 8
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna II och kursen Idrott och hälsa IVb, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.


Termin 9
Kursen Matematik Va, som innehåller ett självständigt arbete om 15 hp.


Termin 10
Kursen Utbildningsvetenskaplig kärna III, som innehåller fem veckors VFU.


Övrig information

För att få genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen måste du som antagits uppvisa registerutdrag från polismyndigheten för rektor/gymnasiechef på aktuell skola.


Inom ämnet idrott och hälsa förekommer vissa kostnader i samband med kurser i vinteridrotter utöver litteraturkostnader.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2, Idrott och hälsa 1, Matematik 4 och Naturkunskap 2

eller

Grundläggande behörighet samt Engelska B, Samhällskunskap A, Idrott och hälsa A, Matematik D och Naturkunskap B

.

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2020

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå och avancerad nivå

Antal platser: 10

Urval: Betyg 66%, Högskoleprov 34%

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Examen: Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programmet förbereder dig för undervisning i gymnasieskolan i ämnena matematik samt idrott och hälsa. Utbildningen ger också möjlighet att arbeta med dessa ämnen i grundskolans årskurs 7-9, och när det gäller ämnet idrott och hälsa även årskurs 1-6.

Lärare framför ett pingisbord

Anders Österberg tog ämneslärarexamen i matematik och idrott vid Örebro universitet 2005 och jobbar sedan 12 år på Gumaeliusskolan i Örebro

– Det är under högstadiet som det händer mest med eleverna och som lärare kan du inte gå på halvfart. Jag måste hela tiden visa eleverna att jag gillar och tror på det jag gör – och att jag gillar dom, säger han.

Det är den insikten om uppdraget som lärare som bär Anders Österberg i arbetsvardagen. Jobbet är krävande, men ger också personlig tillfredsställelse.

– Ibland kommer gamla elever för att hälsa på och kan säga saker som "det du gjorde var så bra att det fick mig att välja att läsa vidare på universitet". Sånt är den stora belöningen.

"En miss att försöka vara för skön"

En snabb rundvandring på Gumaeliusskolan en fredag i mars visar upp lugna korridorer och klassrum där mobilerna parkerats i särskilda lådor och eleverna arbetar under tystnad. Några killar i sjuan fångar upp Anders för att prata.

– Grunden som lärare är att skapa relationer med eleverna. Men du måste göra det på rätt sätt. Det var svårt för mig i början. Jag tänkte "hur ska jag göra för att dom ska gilla mig?".

Erfarenheten har gett Anders en professionell självinsikt och styrka.

– Som lärare måste du känna dig trygg i dig själv. Eleverna gillar att veta var dom har läraren, att han eller hon är principfast. Om eleverna styr är du som lärare ute på hal is. Det är en miss att försöka vara för skön. Dessutom ställer du till det för dina kolleger.

Anders talar utifrån den erfarenhet han skaffat sig efter sina 13 år är i yrket.

– Som ny var jag väldigt traditionell. Jag följde strikt en lärobok i matematik, först sidan ett och sedan sidan två. Jag trodde då att när jag gått i igenom alla årskurser skulle allt vara klart och jag skulle bara behöva kolla i pärmen och börja om på nytt.

Mycket bättre utan läroböcker

Men så blev det inte. Idag använder Anders överhuvudtaget inte läroböcker i sin matematikundervisning.

– Det är mycket jobbigare att inte följa en bok, men mycket bättre. Nu handlar det mer om problemlösning, vi pratar matte. Eleverna är förväntansfulla och tycker att matte är intressant.

Anders Österberg har skapat sin egen stil i det dagliga mötet med eleverna, en utveckling som steg för steg lett fram till en metodik som gett honom svar på frågan: Hur gör jag?

– Det viktigaste du kan få med från utbildningen är grundvärderingar och synen på elever. Och så ämnet förstås. Min inställning är att alla elever vill göra sitt bästa och jag vill få dom att tro på sig själva.

Humor och en avslappnad syn på sig själv är också ett konstruktivt sätt att nå resultat. Det går inte att vara lättkränkt utan du måste snabbt bearbeta spontana elevomdömen som "det var en dålig lektion" eller "din tröja är ful" konstaterar Anders.

Räcker inte att kunna utantill

Han tycker att det är mycket bra att studenter på lärarutbildningen vid Örebro universitet kommer tidigt ut på praktik, det som kallas VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Den snabba kontakten med eleverna blir ett konkret test på verkligheten i skolan.

Så var det där med att eleverna visar upp allt sämre resultat, i bland annat matematik.

– Kraven idag på förståelse är helt andra än när jag gick i högstadiet. Då räckte det med att lära sig saker utantill för att få bra betyg. Så funkar det inte längre. Eleverna idag är inte sämre än min generation, säger Anders.

Han konstaterar också att lärarlönerna blivit mycket bättre och att det finns möjligheter att göra karriär, att bli förstelärare eller få andra ledande uppdrag.

När Anders Österberg blev färdig lärare 2005 var det svårt att få jobb. Idag är rollerna på arbetsmarknaden omvända.

– För några år sedan var det viktigast att locka elever. I dag måste skolorna vara attraktiva arbetsplatser för att locka lärare.

Inga planer på att byta

Anders intresse för idrott och matte grundade för "tillfälligheten" att utbilda sig till lärare.

– Jag ville plugga vidare efter gymnasiet, men visste inte riktigt till vad. Skolan kände jag till, precis som alla andra. Jag har hört flera som jobbar som lärare säga att det berodde på dålig fantasi att välja att utbilda sig till lärare.

Tillfällighet eller dålig fantasi – idag har i alla fall Anders Österberg har inga som helst planer på att byta jobb.

Text och foto: Maria Elisson

Simon Ekdahl

– Lärare utmanas inte bara av nya elever utan också av en allt snabbare takt vad gäller samhälls- och teknikutveckling. Dessutom har skolan genomgått stora förändringar med ny skollag och andra styrdokument, säger Simon Ekdahl.

Han läste först till lärare årskurs 4-9 i Jönköping men bestämde sig för att flytta till Örebro och började läsa sociologi och sedan matematik, naturvetenskap och pedagogik på Örebro universitet. Han började arbeta som lärare 2004 och fick jobb på IT-Gymnasiet 2006.

– Utbildningen gav en bra bild av vad det innebar att arbeta som lärare. Dessutom vikarierade jag samtidigt som jag pluggade.

Minska glappet

År 2013 blev han förstelärare och fick ansvar för att leda utvecklingen av det kollegiala lärandet. Ett arbete han fortsätter med men nu i rollen som rektor. I hans bokhylla står böcker av Helen Timperley, Dylan Wiliam och John Hattie. Det är en del av det kollegiala lärandet att läsa aktuell forskning, diskutera, omsätta i praktiken och utvärdera.

– Målet är att minska glappet mellan undervisning och lärande. Det betyder att skolan vill minska skillnaden mellan vad läraren lär ut och vad eleverna faktiskt lär sig. Vi har bra koll på detta med det finns med att göra.

Utifrån forskning går de igenom olika moment och jämför hur olika lärare arbetar. Det kan till exempel handla om hur de ska starta en lektion för att elever ska veta vad som förväntas av dem.

Alla människor vill utvecklas

– Lärarna beskriver hur de arbetar men gör även lektionsbesök hos varandra. Men för att kunna göra detta måste det finnas en trygghet i gruppen. Först då kan lärare sänka garden och erkänna för en kollega att de behöver hjälp.

– Alla människor vill utvecklas och det är viktigt att inte tro att man är färdig. Det gäller både lärare och elever - och inte minst mig som rektor.

Det skrivs och pratas mycket om läraryrket – både bra och dåligt. Men Simon Ekdahl konstaterar att det finns möjlighet att göra karriär och att lönerna har gått upp.

– Skickliga lärare kan få en bra löne- och karriärutveckling, avslutar Simon Ekdahl. Jag utbildade mig för att jag ville arbeta som lärare men ett uppdrag har lett till nästa. Vad nästa steg är vet jag inte ännu.

Text och foto: Linda Harradine

Vill du fördjupa dig i två ämnen som intresserar dig och sedan föra vidare dina kunskaper till elever i gymnasieskolan så är Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan rätt val för dig. Som ämneslärare i gymnasieskolan arbetar du med att leda en pedagogisk verksamhet för ungdomar. Ämneslärarprogrammet vid Örebro universitet ger dig både fördjupad kompetens i de undervisningsämnen som du valt och viktiga kunskaper om till exempel utveckling och lärande, sociala relationer, specialpedagogiska frågor samt bedömning och betygssättning. 

Enligt Arbetsförmedlingens bedömning har du som utbildad ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan generellt sett mycket goda möjligheter till jobb både nu och på fem års sikt.

Lönen för ämneslärare varierar utifrån var i landet som du arbetar, hur lång yrkeserfarenhet du har och i vilka ämnen som du undervisar. För mer information om löner hänvisar vi till Sveriges kommuner och landsting (SKL) och de fackliga organisationerna Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300 högskolepoäng vilket motsvarar studier i fem år på heltid.

Studietiden är 40 timmar per vecka, det vill säga heltidsstudier. Du har däremot inte schemalagd undervisning vid universitetet varje dag. Tiden då du inte är schemalagd är till för egna studier som exempelvis att läsa litteratur och förbereda dig inför tentor, seminarier, föreläsningar och workshops.

Med en examen från Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet blir du behörig att undervisa både i årskurs 7-9 och gymnasieskolan i de ämnen som du valt att studera. Dessutom blir du behörig att undervisa inom den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller ämnena idrott och hälsa och musik ger en ämneslärarexamen även behörighet i grundskolans årskurs 1-9.

På Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan vid Örebro universitet har vi fasta ämneskombinationer. Detta innebär att du väljer dina två undervisningsämnen utifrån de ämneskombinationer som erbjuds redan när du söker till programmet.

Örebro universitet kan bara garantera en examen om du följer den utbildningsplan som du blir antagen till på ämneslärarprogrammet hos oss. 

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Susanne Sundquist

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Glad student ute på campus

Varför sökte du ämneslärarprogrammet, inriktning matematik, idrott och hälsa?
Jag har alltid tyckt om matematik och började plugga nationalekonomi efter gymnasiet – men insåg ganska snart att det inte var min grej. Efter att ha pratat med studievägledare på universitetet om mina intressen insåg jag ganska snabbt att ämneslärarprogrammet passade mig bäst.

När jag sökt till universitetet hade jag precis fått lägenhet, skaffat bil och hade familj och vänner här, därför var Örebro universitet det självklara förstahandsvalet för mig.

Vad är det bästa med ditt program?
Att jag får kombinera matematiken som är ett teoretiskt ämne, med idrotten som är ett praktiskt ämne. Det är en bra mix. Jag har tränat och tävlat i tennis i många år och älskar att idrotta. Matematik är ett ämne som en del upplever som väldigt svårt, medan andra förstår på en gång. Vi får lära oss olika matematiska uträkningsmetoder, allt från liggande stolen till kortdivision. På det sättet får vi olika verktyg att ge våra elever i framtiden, så att de kan ta sig till matematiken på det sätt som är enklast för dem. I min klass är vi två studenter som läser matematik, men i kullen under oss är de 15 stycken. Det känns bra att fler vill utbilda sig till mattelärare, som är ett viktigt ämne för att förstå det mesta i vår vardag. Jag och min kursare har fått vara hjälplärare till kurserna under oss vilket är mycket givande.

Beskriv Örebro med tre ord.
Mångsidigt, familjärt och bra placering.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Studentlivet är bra, även om jag har själv inte varit jättedelaktig. Men det jag har varit med på har varit superroligt och jag har vänner som är engagerade i kåren och olika sektioner. Det är ett superbra sätt att träffa nya människor och skaffa kontakter.

Vad har du för framtidsplaner?
Målet just nu är att arbete som matematik- och idrottslärare på ett gymnasium, förhoppningsvis i Örebro. Efter det får vi se hur jag vill utvecklas och utmanas.

Tips till blivande studenter?
Jag skulle vilja ha involverat mig mer i studentlivet, så det är definitivt ett tips, engagera er! Något jag också önskar att jag hade gjort är att undersöka möjligheterna till att studera utomlands lite noggrannare. Så om du funderar på att studera utomlands, kolla upp vad det innebär och se om det är något för dig.

Elias Lehtonen

Varför sökte du ämneslärarprogrammet, inriktning idrott och hälsa och matematik?
Jag har alltid velat arbeta med barn och ungdomar och vad passar inte bättre då än att bli lärare. Idrott i alla dess former har alltid intresserat mig och idrott och hälsa var dessutom mitt favoritämne i skolan, så det var ganska givet vad jag ville läsa som första ämne. Matematik är något som jag – så länge jag kan minnas – har varit intresserad av. Jag älskar känslan av välbefinnandet som uppstår när man lyckas lösa ett matematiskt problem.

Jag sökte till Örebro universitet i första hand. Av de städer som erbjöd mitt program var det Örebro som lockade mig mest. Örebro är en växande studentstad och har mycket att erbjuda.

Vad är det bästa med ditt program?
Det finns mycket som är bra med programmet, så är svårt att säga vad som är bäst. Men något som är väldigt bra är gemenskapen som bildas i gruppen då vi får prova på så oerhört många olika saker. Sedann gillar jag även hur programmet läggs upp, med en terminsvis växling mellan första- och andra ämne, samt en stor mängd praktik utspritt på de fem år vi läser.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Mångsidigt, växande och lättillgängligt. 

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Örebro är en lagom stor stad där man har nära till allt, vilket jag som ålänning uppskattar. Cykel är det miljövänliga färdmedlet att rekommendera. Vad gäller nattlivet finns det ett flertal klubbar inne i centrum men det som kanske lockar flest studenter är Örebro studentkårs alldeles egna nattklubb, Kårhuset.

Vad har du för framtidsplaner?
När jag har studerat klart kommer jag att söka jobb som idrottslärare på något gymnasium. Om inte det lyckas får jag söka tjänst som matematiklärare istället. Drömmen vore förstås att få jobba med båda ämnena samtidigt. Jag lär troligtvis jobba något år i Sverige innan jag och min sambo flyttar tillbaka till paradisön Åland.

Tips till blivande studenter?
Gå med i den kårsektion som ditt program tillhör. Det är ett bra sätt att hitta likasinnade studenter och vänner för livet. Ett bra tips är att föra noggranna anteckningar under både föreläsningar och praktiska moment, det kommer bara att underlätta för dig i framtiden. Ett sista tips är att försöka hitta begagnad kurslitteratur, vilket är bra för både miljön och din plånbok.