LIVSAM
Människors välfärd och livskvalitet har länge studerats med hjälp av olika ekonomiska och sociala indikatorer, såsom arbetsförhållanden, sociala nätverk, boende, fritidsvanor och hälsa.
Idag är dock de flesta forskare överens om att människors upplevelse av livskvalitet kan definieras som dels livstillfredsställelse, dels som känslomässigt välbefinnande. Människors hälsa, och då i synnerhet människors psykiska hälsa, ekonomiska resurser, sociala relationer och fritidsaktiviteter är alla viktiga faktorer för hur livskvalitén upplevs.
Syftet med delstudien är att förstå vilken betydelse riskhantering enligt RISKSAM modellen har för de utsattas livskvalitet. De utsatta inkluderar både vuxna som utsatts för våld i nära relation eller stalkning och deras barn som bevittnat det.
Delstudien genomför en enkät om livstillfredställelse och intervjuar personer som utsatts för våld i nära relation eller för stalkning. För att få med barnens perspektiv intervjuas även barn i åldern 13-17 år, vars förälder är utsatt för våld i nära relation eller stalkning.
De som intervjuas fyller även i ett frågeformulär som består av frågor om livstillfredställelse, posttraumatisk stress, socialt stöd, upplevd rädsla samt upplevt våld.
Medverkande forskare:
Åsa Källström
Anna–Karin Larsson
Susanne Strand
Martina Vikander
Läs mer
Martina Vikander: Barns upplevelser av skyddat boende. Sid. 13–18. CVS:s skriftserie Vi talar om relationer. Hur kan vi hantera det relationsbaserade våldet? (pdf)
Martina Vikander: Hur påverkar våld i hemmet ungas parrelationer? Sid. 18 – 24. CVS:s skriftserie Vi talar om unga. Hur kan vi hantera våldet i ungas liv? (pdf)