Anna Kärrman - ny professor 2026

– Det bästa med forskningen är kombinationen av intellektuella utmaningar och konkret miljöarbete, oavsett om det sker på en båt i Stilla havet, på is i Arktis eller på en åker på Närkeslätten. Att försöka förstå de komplexa system och mekanismer som gör en kemikalie användbar och nyttig i ett sammanhang till att hamna i vårt dricksvatten eller i vår mat och då bli farlig är både utmanande, spännande och samhällsviktigt, berättar Anna Kärrman.

Kemikalier är en självklar och nödvändig del av det moderna samhället. De ligger till grund för innovation, välfärd, hälsa och säkerhet. Samtidigt är många av de ämnen som ger dessa fördelar förknippade med betydande risker.

– De kan bidra till långsiktiga miljöproblem, påverka ekosystem och biologisk mångfald och innebära hälsorisker för människor.

I takt med att samhället fortsätter att överskrida säkra planetära gränser för nya kemiska ämnen blir behovet av kunskap, tidiga varningssystem och förebyggande åtgärder allt mer akut.

– Min forskning fokuserar på att identifiera organiska föroreningar i miljön genom avancerad analytisk kemi, ofta med förutsättningslösa och icke-specifika analysmetoder, säger Anna Kärrman.

Dessa metoder gör det möjligt att upptäcka både kända och tidigare okända kemikalier, inklusive omvandlingsprodukter som bildas när ämnen bryts ned i miljön.

– Jag studerar var dessa ämnen kommer ifrån, hur de transporteras och omvandlas i miljön samt hur människor och ekosystem exponeras för dem.

Ett centralt inslag i hennes arbete är samarbetet i gränslandet mellan kemi och toxikologi.

– Tillsammans utvecklar vi strategier för effektivare identifiering, prioritering och riskbedömning av kemikalier som kan utgöra ett hot mot hälsa eller miljö. Denna tvärvetenskapliga ansats är avgörande för att kunna gå från kemiska mätdata till relevant och användbart beslutsunderlag.

Anna Kärrmans forskningsprojekt omfattar bland annat studier av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och andra organiska spårämnen samt mikroplaster. Hon arbetar med frågor som rör spridning av kemikalier vid slamspridning på åkermark, förekomst av mikroplaster i sjöar och kustnära hav och spårämnen i avfallsströmmar och materialåtervinning.

Flera projekt är kopplade till europeiska miljöer som till exempel utvecklingen av ett europeiskt Early Warning System för kemikaliehot och ramverk för skydd av europeiska jordar och kustnära havsmiljöer. I de här sammanhangen utgör komplexa kemikalieblandningar särskilda utmaningar.

Utöver forskningen är hon aktiv i gränssnittet mellan vetenskap och policy. Sedan 2017 är hon invald expert i Toxikologiska rådet. Det är en expertgrupp organiserad av Kemikalieinspektionen som fungerar som ett nationellt varningssystem för kemiska risker och rapporterar direkt till berörda myndighetschefer.

– Jag strävar efter att stärka det vetenskapliga underlaget för evidensbaserat beslutsfattande och därigenom bidra till en säkrare och mer hållbar kemikaliehantering.

Hennes arbete och forskning leder till faktiska förändringar, såsom nationella och europeiska restriktioner och förbud, även om processerna ofta är långsamma.

– Då känns arbetet meningsfullt. Ett annat stort privilegium är att arbeta med studenter och följa deras utveckling och växande engagemang.

– I framtiden vill jag fortsätta att bidra till skyddet av människors och miljöns hälsa genom att fördjupa förståelsen för kemikalieproblematikens ursprung och dess kopplingar till samhälle och ekonomi.

Anna Kärrman kommer fortsätta vidareutveckla metodik för att undersöka hur olika materialflöden bidrar till spridning av föroreningar och studera centrala frågor, som rör vilka verktyg som krävs för en säker och hållbar materialcirkulation i en cirkulär ekonomi.