Amina Manzoor gör vetenskap tillgänglig för en miljonpublik – nu prisas hon för framstående forskningskommunikation

Amina Manzoor har bevakat forskning, med särskilt fokus på medicin, i nästan två decennier och är idag vetenskapskommentator på Expressen med en miljonpublik.

– Som journalist vill jag inte tala om för människor vad de ska känna eller hur de ska agera. Min uppgift är att förmedla kunskap, att förklara varför en studie väger tyngre än en annan och hur forskningen kan sättas i sitt sammanhang.

”Jag älskar pandemier”

Under coronapandemin fick hennes arbete ökad synlighet. När de första rapporterna om ett nytt coronavirus dök upp i början av 2020 var hon medicinreporter på Dagens Nyheter.

– Vanligtvis rapporterar vi om studier som är granskade och där det finns en bred konsensus. Under pandemin pågick allt i realtid. Det kom motstridiga uppgifter hela tiden och det fanns knappt någon tid för det vanliga granskningsarbetet, säger hon.

Parallellt med rapporteringen skrev hon boken ”Pandemier!: Från spanska sjukan till covid-19” som handlar om coronapandemins första år och sätter pandemier i ett historiskt perspektiv.

– Mitt intresse för virus och pandemier väcktes redan 2009 i samband med svininfluensan. Bara några veckor före coronapandemin inledde jag ett panelsamtal för Nobelmuseet med att lite skämtsamt säga att jag älskar pandemier. Därför var det extra roligt att få skriva boken, men också utmanande eftersom pandemin fortfarande pågick och ämnet väckte starka känslor.

Från KI:s kommunikationsavdelning till Expressen

Amina Manzoor började sin karriär som vikarie på KI-Bladet, Karolinska institutets dåvarande personaltidning. Därefter följde arbete på branschtidningarna Läkemedelsvärlden och Dagens Medicin, innan hon rekryterades till Dagens Nyheter som medicinreporter.

– Människor som läser branschtidningar är ofta intresserade av medicin och vetenskap och har många gånger förkunskaper, men på en nyhetstidning måste man hela tiden tänka på vad läsaren redan vet och vad som behöver förklaras.

– I dag når jag fler läsare, men har mindre utrymme att förklara. Det gör att jag måste vara väldigt noggrann med vad som inte går att utelämna och inte överdriva betydelsen av forskningsresultat.

Skepsis mot vetenskap

Den växande skepsisen mot vetenskap och expertkunskap oroar henne.

– Vetenskap är grunden för att vårt samhälle ska fungera. Förstår man hur vetenskap växer fram och hur olika studier värderas, står man bättre rustad när felaktiga påståenden sprids.

Samtidigt tycker hon att det har blivit lättare att få forskare att ställa upp i intervjuer och att förståelsen för journalisternas villkor har ökat.

– Nu tror jag att många forskare förstår att det finns en nytta i att vara med i media, dels för att berätta om sin forskning men också för att hjälpa människor att förstå komplexa saker.

Vilka är dina bästa tips till forskare i kontakten med journalister?

– Tänk igenom ett eller två tydliga budskap som du vill få fram. Återkoppla snabbt till journalister, även om det bara handlar om att säga att du inte hinner just nu. Och ha förståelse för att en lång intervju ofta resulterar i några få citat.

Text: Jasenka Dobric