GMO-förespråkaren Stefan Jansson prisas för framstående forskningskommunikation

En dag i augusti 2016 lagade Stefan Jansson pasta med egenodlad kål och som lunchgäst hade han en journalist på Sveriges radio. Nyheten om denna unika måltid spred sig snabbt över världen. Det fanns goda skäl. Detta var den första gången någon tillagade en måltid med där en ingrediens var modifierad med den så kallade gensaxen CRISPR-Cas9.

Om priset för framstående forskningskommunikation

– En identisk kål skulle kunna tagits fram utan genteknik, och då hade den fått odlas fritt i hela världen. 2016 fick CRISPR-kålen odlas fritt i Sverige men sedan har EU beslutat att den inte får odlas inom EU - hur tokigt det än är eftersom man inte kan skilja dom åt. I andra länder har lagstiftarna sedan kommit fram till att det som är identiskt ska behandlas lika, säger han.

Unik måltid blev global framgång

Som forskningskommunikation var lunchen med genredigerade kålen en fullträff. Över 200 tidningsartiklar, inslag i radio och TV och på bloggar berättade om den unika måltiden - i 35 länder.

– Förutom intervjuer blev jag också inbjuden till debatter i bland annat Bryssel och Sao Paulo.

Stefan Jansson har i 25 år varit aktiv i debatten om genmodifierade organismer, GMO, alltså att använda bioteknik för att ändra till exempel växters arvsmassa. Hans drivkraft är att visa på nyttan av dessa nya grödor, baserat på vetenskap.

– Forskningen har sedan länge tagit fram grödor som har de egenskaper som världen behöver. Det finns till exempel genmodifierad potatis sedan 20 år tillbaka som inte angrips av brunröta eller andra sjukdomar och inte behöver besprutas. Men odling av denna tillåts varken i EU eller någon annanstans.

Hårt motstånd i EU-länder

Stefan Janssons och andra forskares argument för att tillåta genmodifierade grödor ] som tagits fram för att ge säkrare och större skördar - och som inte kräver bekämpningsmedel, möter sedan länge hårt motstånd. I EU är endast en genmodifierad gröda godkänd för kommersiell odling – en sorts majs som odlas Spanien, Portugal och Tjeckien. GMO-grödor används däremot i många länder, bland annat i USA, Kanada och Latinamerika.

EU-kommissionen la 2022 fram ett förslag med syfte att tillåta mer av genmodifierade grödor, bland annat de som tagits fram med gensaxen CRISPR-Cas9. Trots mycket förhandling har förslaget inte tagits upp i EU-parlamentet, det är nu tveksamt om det hinns med före valet i sommar.

Stefan Jansson har inte stora förhoppningar om att majoriteten av EU-politikerna på kort sikt kommer att ställa sig positiva till att rösta ja till fler genmodifierade grödor:

– Det finns för många politiker i EU-parlamentet som är emot. I Bryssel finns också lobbyister från miljörörelsen, ekologiska odlare och tillverkare av bekämpningsmedel som motarbetar genmodifiering.

Eko-odlare utesluter genteknik

Det är uppenbart att tillverkare av bekämpningsmedel kan arbeta emot grödor som kan ge skördar med mindre besprutning.

–  De ekologiska lantbrukarna har bestämt att eko-certifiering utesluter genteknik. Därför är de emot genteknik också i det konventionella jordbruket. Vem skulle köpa en ekologisk potatis som var dubbelt så dyr om den konventionella var obesprutad?

Stefan Jansson har en bakgrund i miljörörelsen och som fältbiolog.

–Jag som forskare har kommit i den underliga sitsen att jag nu måste argumentera mot mina gamla kompisar.

Stefan Jansson pekar ut Greenpeace som en högprofilerad organisation som sedan 1990-talet - och än idag - är svurna motståndare till GMO. I Tyskland finns motsatta uppfattningar om GMO inom regeringen. I Frankrike har forskare utsatts för angrepp från aktivister.

Inget ämne i årets EU-val

Han tror inte att GMO blir någon valfråga i Sverige i valet till EU-parlamentet i juni. Det finns inget tryck från väljarna här i landet och de flesta partier i Sverige accepterar de nya formerna av genteknik Den erfarenheten har han som medlem i den statliga gentekniknämnden. Men det är EU, inte Sverige, som beslutar i frågan.

Stefan Janssons lunchpasta med GMO-kålen nådde ut i världen. Så gör också den bok om GMO som redan kommit ut på spanska, och snart även i engelsk, tysk och japansk upplaga. Han har också genom åren skrivit en rad debattartiklar, gjort TEDx-föreläsningar, berättat om forskning för politiker, föreningar, skolklasser, i industrin och för lant- och skogsbrukare.

Som professor med forskningsanslag har Stefan Jansson en trygg position i akademin – och kan kosta på sig avsätta en dag i veckan till forskningskommunikation.

– Många forskare har inte den möjligheten eftersom det hämmar den akademiska karriären. Därför är väldigt bra att detta pris finns – eftersom det akademiska systemet inte klarar av att premiera forskningskommunikation särskilt bra.

"Forskning är mycket kommunikation"

Han uppmuntrar ändå yngre forskare att lägga en viss energi på populärvetenskap:

– Forskning är väldigt mycket kommunikation. Du ska övertyga dina reviewers och forskningsfinansiärer. Då handlar det om att kunna kommunicera och du kan lära dig mycket av att kommunicera med allmänheten.

Som yngre forskare finns det alltså ett egenvärde med att kommunicera och du blir bättre med träning. Men allra först i början får det ske med måtta, sätt i gång för fullt när du fått en fast tjänst råder Stefan Jansson.

Text: Maria Elisson
Foto: Fredrik Larsson