Martin Kragh prisas för framstående forskningskommunikation

– Det känns väldigt hedrande och fint. Inom akademin är det av naturliga skäl ofta själva forskningen som står i centrum, men min uppfattning är att forskningskommunikation är en viktig aspekt som förtjänar att lyftas, säger Martin Kragh.

Som forskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet har Martin Kragh i många år studerat rysk och östeuropeisk ekonomi, politik och historia. Med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 förändrades hans roll. På kort tid blev efterfrågan på hans kunskap enorm.

– Mellan februari och maj 2022 hade jag över 500 medieciteringar. Jag kunde ge fem till tio intervjuer per dag. Det var en intensiv period, men det kändes också meningsfullt att vara en resurs i samhällsdebatten.

Prioriterar intervjuer under kriget i Ukraina

Utrikespolitiska institutet har en stark tradition av folkbildning mot skolor, biblioteket, journalister och allmänhet. Det bidrar till att det kändes naturligt att prioritera expertrollen framför andra arbetsuppgifter, enligt Martin Kragh.

– Om jag tackar nej till intervjuer beror det antingen på tidsbrist eller att jag inte är rätt person. Då försöker jag hänvisa till någon annan.

Han betonar att forskningskommunikation inte bara handlar om att förklara fakta utan också om att våga visa på komplexitet och osäkerhet – något som inte alltid ryms i medielogiken.

– Journalister vill gärna ha tydliga svar, men ofta finns det inte några entydiga svar. Därför är det viktigt att förmedla osäkerheten på ett trovärdigt sätt.

"Tredje uppgiften borde uppvärderas"

Han varnar också för vad som kan hända om forskare drar sig undan debatten av rädsla för att bli misstolkade.

– Om röster tystnar riskerar vi en sämre samhällsdebatt och mindre välgrundade politiska beslut. Den tredje uppgiften – att samverka med samhället – borde uppvärderas. Därför är det här priset så värdefullt. Det signalerar att forskningskommunikation är viktig.

Martin Kragh har flera råd till andra forskare som vill nå ut med sin forskning.

– Det första är att vara medveten om att olika ämnen har olika förutsättningar för kommunikation. Sedan måste man förstå att det offentliga samtalet inte fungerar som ett akademiskt seminarium. Det finns ofta starka politiska agendor som kan påverka hur det man säger uppfattas. Men det går att kommunicera sin forskning utan att ta politisk ställning – det handlar om att hitta rätt språk och vara tydlig med vad som är forskningsbaserat.

Själv har han lärt sig mycket av att vara en del av det offentliga samtalet.

– Det har bara varit positivt. Frågorna jag får från allmänheten och medier har ofta lett mig vidare in på nya spår, som i sin tur har blivit forskning. Det är ett utbyte som jag verkligen uppskattar, säger Martin Kragh.