Möt våra forskare

Vad handlar din forskning om?

Min forskning handlar om de maktrelationer som finns i musikutbildning, musikskapande och användning av musik. Musik är en källa till glädje, tröst och energi. Musik kan skapa gemenskap mellan människor, nationer och kulturer. Men det betyder också att det finns normer som skapar gränser och upprätthåller skillnader. Tillgången till utbildning, jobb och scener begränsas av föreställningar om klass, kön, etnicitet, ålder och tradition. Sociala strukturer begränsar vem som känner sig hemma på en källarspelning eller på operan. Det finns också tydliga hierarkier mellan olika musikgenrer och yrken inom musiklivet. Det är om dessa villkor och orättvisor som min forskning handlar om.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Oavsett om vi talar om musikutbildning, yrkesverksamma musiker, producenter och trubadurer eller amatörer som sjunger i kör är det nödvändigt att kritiskt granska relationen mellan musik och människa. Vi behöver synliggöra normer och orättvisa förhållanden som gör musiklivet i alla dess former exkluderande. Vi behöver utmana givna tankesätt, handlanden och maktstrukturer. En viktig väg att bidra till förändring är att diskutera resultat från min forskning med studenter som pluggar för att bli lärare, musiker, producent, eller kulturstrateg. Att de går ut i yrkeslivet med förutsättningar att själva ifrågasätta det som är taget för givet, utmana och agera annorlunda bidrar till att nya, mer rättvisa, praktiker kan skapas.

Läs mer om Eva och hennes forskning

Vad handlar din forskning om?

Ulrik Volgsten är professor i musikvetenskap. Hans forskning handlar om musikalisk kommunikation i olika medier. Förutom den västerländska musikens idéhistoria (kompositör, verk, publik) och musikestetik, har Volgsten i ett flertal publikationer sedan millennieskiftet introducerat och utvecklat affektteori inom svensk musikforskning. I fokus är fenomenet affektavstämning (affect attunement) och vitalitetsaffekt, där vitalitetsaffekt utgör ett alternativ till den dualism mellan affekt och diskurs som belastar delar av tidigare affektteori. I kombination med det begrepp om "musikalisering" som Volgsten introducerat (tillsammans med Tobias Pontara) bidrar forskningen till ett kritiskt perspektiv och ifrågasättande av musik som individualiserat objekt och föreställningen om musikaliska preferenser som privata intressen. 

Mellan 2021 och 2023 ledde Volgsten, tillsammans med Benedetta Zucconi, det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet "Det förflutnas ständiga närvaro: Hur fonografin omvandlade musik från flyktig händelse till disponibelt objekt (en jämförelse mellan Sverige och Italien under mellankrigstiden)". Projektet har resulterat i ett flertal vetenskapliga artiklar, samt en antologi publicerad av förlaget Palgrave Macmillan: European perspectives on the New Objectivity movement (2025). 

Volgsten har medverkat i flera forskningsprojekt, både som ledare och som deltagare. Externa finansiärer inbegriper, förutom Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskaprådet, The Foundation for Biomusicology and Acoustic Ethology, Statens Kulturråd, Europeiskt stöd till kultur/Kalejdoskop-programmet, samt Helge Ax:son Johnsons Stiftelse. 

Utöver att leda forskarutbildningen undervisar Volgsten på både grund- och avancerad nivå. Kurser inkluderar musikhistoria, musikfilosofi och estetik, kulturteori, vetenskapsteori och metod. 

Läs mer om Ulrik och hans forskning

Vad handlar din forskning om?

Det finns tre olika spår i min forskning. Den första är musik och känslor och i vilken utsträckning känslomässiga upplevelser av musik formas av sociala faktorer. Den andra berör frågor om jämställdhet i relation till olika aspekter av musikskapande och musikkonsumtion. Det tredje, nyaste forskningsfokuset, handlar om musikens roll i högerextrem radikalisering. Specifikt tittar min forskning på hur samtida högerextrema rörelser använder musik som ett verktyg för att både rekrytera medlemmar och för att sprida sina budskap.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Min forskning fokusera på frågor om hur och varför människor engagerar sig i musik. Som sådan är den relevant för att förstå varför och hur människor är musikaliska. Men även om musik är viktigt, vill jag också utforska hur den bidrar till ojämlikhet och ojämställdhet. Det är viktigt att förstå de mekanismer genom vilka människor utesluts från att göra musik och vilken skada musik potentiellt kan göra för att motverka sådana tendenser.

Läs mer om Sam och hans forskning

Vad handlar din forskning om?

Jag disputerade 2022 med avhandlingen Dis/harmoni: (Re)konstruktionen av högre musikerutbildning i klassisk musik. Den forskning jag bedriver handlar om maktrelationer och föreställningar om musik i såväl musikutbildning som i andra musikaliska kontexter. Mitt primära fokus ligger på att tillämpa kritiska perspektiv på relationen mellan musik och människa, oavsett sammanhang. I förlängningen syftar min forskning till att synliggöra förgivettaganden, praktiker och värden som bidrar till att upprätthålla och reproducera strukturer av exkludering, förtryck och sociala orättvisor.

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Genom att studera musik och människa utifrån kritiska perspektiv strävar jag efter att synliggöra existerande maktförhållanden i skilda musikaliska kontexter, men också att öppna upp för alternativa sätt att tänka och handla. Att utmana etablerade maktförhållanden och att ifrågasätta det som tas för givet är viktigt för att skapa möjligheter att främja en ökad rättvisa.

Läs mer om Nadia och hennes forskning

Rebecca Dobre Billström är lektor i musikpedagogik. 

Rebecca har en lärarexamen i musik och en master i genusvetenskap och disputerade 2022 i musikvetenskap vid Örebro universitet med avhandlingen Feminist musical engagements. The struggle against gender inequalities in music-making practices. Genom intervjuer med musiker från olika musikaliska sammanhang som engagerar sig i förändringsarbete i musiklivet med en utgångspunkt i frågor om kön, undersöker studien den feministiska politiska potentialen i både musikskapande och jämställdhetsbaserat föreningsarbete. 

Rebecca intresserar sig i sin nuvarande forskning för frilansande musikers arbetsliv och hur samspelet mellan könade, rasifierade och klassbaserade maktordningar formar musikers möjligheter att arbeta och upprätthålla en karriär i det svenska musiklivet. 

Läs mer om Rebecca och hennes forskning

Vad handlar din forskning om? 

I min forskning tar jag upp frågor om musik och identitet, framförallt i en kontext av nordisk populärmusik. Jag intresserar mig för hur musiksmak framförhandlas, och hur genre och språk skapar ramar för hur musik framföras och konsumeras. Begreppet autenticitet har en central plats i detta, både i samband med teatralitet och iscensättning och med genus och sexualitet och förhållandet mellan estetik och teknologi, i synnerhet hur inspelningsteknologi påverkar lyssnarens förhållande till röster.

Hur ser du på relevansen av din forskning? 

Musik är en formidabel arena för skapande av egen identitet såväl för artister som lyssnare, och min forskning syftar på att erbjuda verktyg för att undersöka hur artister framförhandlar sin persona inom ramarna av genre, teknologi och genus. I min forskning bidrar jag till en kritisk blick på idéer om det presumtivt äkta och ärliga inom musik, och undersöker hur grundarna för musikens sociala status framförhandlas, etableras och naturaliseras genom branschmekanismer och mediediskurser.

Läs mer om Mikkel och hans forskning

Vad handlar din forskning om?

Jag forskar om musik och rörelse utifrån ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv. I mitt nuvarande forskningsprojekt undersöker jag hur olika semiotiska resurser används i musikundervisningssammanhang, med fokus på hur kroppslig rörelse används som semiotisk resurs.

Läs mer om Joshua och hans forskning 

Forskningskoordinator i projektet Musik, makt och orättvisa (MPI).

Läs mer om Annika och hennes forskning

Ester är musikhistoriker, och arbetar främst med 1600-talets musikhistoria i England. Ester intresserar sig främst för hur olika människor använde musik i olika historiska sammanhang, vad som händer när en viss typ av musik flyttas från ett sammanhang till ett annat -- till exempel en Italiensk kantat som framförs i London, eller en Purcellsång som blir en skillingtrycksballad -- och hur musik interagerar med andra sociala processer.

Läs mer om Ester och hennes forskning

Finansierad av stiftelsen The Hamrin Foundation där Lena arbetar med projektet Musikaliskt kulturarv – makt och motståndskraft i kris och konflikt.

Vad handlar din forskning om?

I mitt avhandlingsprojekt Folkmusikern och traditionen - konstitutionen av tradition och autenticitet inom folkmusikfältet diskuterar jag nutida professionella musikers formande av värderingar inom svensk folkmusik.

Läs mer om Nichelle och hennes doktorandprojekt

Vad handlar din forskning om?

Mitt avhandlingsprojekt Maktförhållanden inom den svenska dansbandskulturen handlar om att belysa maktförhållanden och strukturer inom den svenska dansbandskulturen. Jag ställer frågor gällande hierarkier, ojämlikheter och maktrelationer.  fokuserar både på mediabilden, den dansande publiken och hur generellt deltagande i dansbandskulturen villkoras.
 

Hur ser du på relevansen av din forskning?

Sedan länge har dansbandskulturen haft en lågkulturell status, trots att hundratusentals människor deltar både på de stora dansbandsveckorna och engagerar sig på lokal nivå. Jag vill förstå varför, och tycker att det är viktigt att undersöka frågor om makt i en kultur som ofta setts ner på. Mitt avhandlingsprojekt är relevant för att få en bättre förståelse av den svenska dansbandskulturen och dess plats i samhället, då det är en kultur som många gånger varit exkluderad på grund av sin lågkulturella status.

Läs mer om Moa och hennes doktorandprojekt