Omvärldsbevakning

Möjlighet för lärosäten att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet till lärarutbildning

Utbildningsdepartementet föreslår i en promemoria att universitet och högskolor ska få införa särskild behörighet till förskollärarutbildning, grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning som ställer krav på att sökanden är lämplig för utbildningen. Kraven ska gälla utöver andra krav på särskild behörighet och kan till exempel innebära krav på att den sökande ska genomgå ett lämplighetsprov. Sådana prov har tidigare funnits i Sverige och förekommer i flera andra länder. Förslaget har skickats på remiss till berörda instanser innan regeringen tar ställning. Sista svarsdag för remissen är 30 september.

Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna

För att bättre kunna möta behoven hos barn och elever med neuropsykiatriska svårigheter och för att säkerställa studenternas kompetens inom kunskapsområdet sex och samlevnad genomförs en förändring av högskoleförordningen. Förändringen innebär att det gemensamma examensmål för samtliga lärarutbildningar som handlar om förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov ska utvidgas för att säkerställa att detta även inbegriper specialpedagogiska behov hos barn eller elever med neuropsykiatriska svårigheter. Förändringen innebär också att det examensmål för grundlärare med inriktning 4–6 som handlar om att visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad ska införas även för grundlärare med inriktning F–3 samt för ämneslärare och yrkeslärare. Förändringarna träder i kraft 1 januari 2021

Granskning av lärosätens styrning av ämneslärarprogram

Riksrevisionen har granskat tre lärosätens styrning av ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Resultatet av granskningen redovisas i en granskningsrapport där en övergripande slutsats är att styrningen fungerar olika bra på de granskade lärosätena. För ökad kvalitet i ämneslärarprogrammen och KPU behöver lärosätena därför i olika grad tydliggöra ansvarsfördelningen, förbättra samordningen och i högre utsträckning ta tillvara studenternas erfarenheter av utbildningarna i styrningen. Granskningen visar också att brister i styrningen kan vara en av flera förklaringar till den kritik som under en längre tid riktats mot ämneslärarprogrammen. I granskningen framkommer exempel på att otydliga ansvarsförhållanden skapar långa ledtider och ineffektiv samordning. Tillsammans riskerar dessa svagheter i styrningen leda till att olika utvecklingsinsatser tar lång tid att genomföra, eller i värsta fall inte kommer till stånd alls. Samtidigt visar granskningen att utbildning till ämneslärare är komplex och att förändringsprocesser därför kan antas ta längre tid, jämfört med många andra utbildningar.

//Sofia Folkesson, Utredare Universitetskansliet - kopplad till Framtidens lärarutbildning