Läkarprogrammet, 330 hp

Vill du gå en läkarutbildning och träffa patienter redan under första terminen?
Vi förbereder dig för ett livslångt lärande och ett utmanande yrke med höga krav på teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och ett professionellt förhållningssätt.

Anmälan öppnar 2020-09-15

Genom att fylla i min e-postadress ovan godkänner jag att ni använder och lagrar min e-postadress i syfte att påminna mig när anmälan öppnar, och att adressen därefter raderas. Om programmet inte kommer att erbjudas godkänner jag även att ni skickar mig information om detta. Skicka e-post till This is an email address om du vill bli borttagen från denna tjänst. Läs hela villkorstexten här

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4

eller

Grundläggande behörighet samt Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D

Läkarprogrammet vid Örebro universitet har fokus på att förebygga och behandla ohälsa utifrån dagens och morgondagens behov. Vi lyfter fram evidensbaserad hälso- och sjukvård samt forskning. Utbildningen bygger på ett studentcentrerat, problembaserat lärande (PBL) med syfte att förbereda dig för ett livslångt lärande. Träning av praktiska färdigheter och utveckling av rollen som läkare pågår under hela utbildningen.

Under utbildningen vävs teori och praktik ihop inom sex olika teman; Respiration/cirkulation, neurologi/rörelse, sinne/psyke, försvar, nutrition/metabolism/elimination och reproduktion/utveckling. Läkarprogrammet innehåller även moment som fokuserar på din professionella utveckling, där du utvecklas både som person och som blivande läkare.

Stor vikt läggs på den praktiska delen av utbildningen som är förlagd till vårdcentraler och sjukhus inom Region Örebro län, och under den senare delen av programmet även till närliggande län.

Det finns möjligheter till internationella studier i samband med självständiga arbeten och under den kliniska placeringen som utbytesstudent vid University of Glasgow.

Utbildningsplan Läkarprogrammet, 330 hp

Läkarprogrammet är uppbyggt av sammanlagt 12 kurser omfattande totalt 330 högskolepoäng (hp) inom huvudområdet medicin. Programmet omfattar tre år på grundnivå samt två och ett halvt år på avancerad nivå. De kurser som programmet omfattar läses i den ordning som framgår under föregående rubrik.

Programmet är uppdelat i fyra stadier, Organ, cell och molekyl (termin 1-2), Hälsa och sjukdom (termin 3-6), Diagnostik, behandling och prevention (termin 7-9) samt Medicinsk fördjupning (termin 10-11). Varje stadium är sammansatt av kurser innehållande olika teman vilka utgår från kroppens funktioner: respiration och cirkulation; neurologi och rörelse; nutrition, metabolism och elimination; försvar; reproduktion och utveckling samt sinne och psyke. Varje tema återkommer, med breddning, fördjupning och ökad komplexitet, för varje stadium, samt integreras slutligen i den AT-förberedande termin 11 där komplexa medicinska problem avhandlas temaöverskridande.

Utbildningen byggs upp av tre kunskapsområden som ingår i varierande omfattning i programmets kurser: Biomedicin, Klinisk medicin och Professionell utveckling. Med kunskapsområden avses de olika områden som vart och ett samlar likartad kunskap inom sig och tillsammans bygger en sammanhållen helhet; läkarens kompetens.

Under Stadium I och II har Biomedicin en relativt stor omfattning medan Klinisk medicin dominerar under Stadium III och Stadium IV. Kunskapsområdet Professionell utveckling fördelas jämt över alla kurser med undantag av termin 6 och 10 där kunskapsområdet har en dominerande roll genom de självständiga arbetena.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en lärandeform inom kunskapsområdena Klinisk medicin och Professionell utveckling. Lärandeformen introduceras under Stadium I och utgör sedan en stor del av övriga stadier. VFU är ett av flera medel att nå målen för de olika kurserna och innehållet i VFU utvecklas mot större bredd och djup under utbildningens gång.

Kommunikationsförmåga, förhållningssätt och övriga färdigheter inom Klinisk medicin och Professionell utveckling tränas, utöver under VFU, även vid kliniskt träningscentrum.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4

eller

Grundläggande behörighet samt Biologi B, Fysik B, Kemi B och Matematik D

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Vårterminen 2021

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå och avancerad nivå

Antal platser: 65

Urval: Betyg 66%, Högskoleprov 34% - Vid samma meritvärde i betygsurvalet används resultat från högskoleprovet som skiljekriterium före lottning

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för medicinska vetenskaper

Examen: Kandidatexamen, Läkarexamen, Masterexamen

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Läkare har många karriärvägar och många val att göra efter läkarlegitimationen, såsom val av specialitet, arbetsgivare, forskning, undervisning, ledarskap med mera. De flesta blir anställda vid sjukhus och vårdcentraler, några driver egen praktik, andra arbetar med forskning och utbildning eller inom industrin, möjligheterna är många.

För att få legitimation som läkare måste du efter läkarexamen fullgöra allmäntjänstgöring (AT) omfattande minst 18 månaders tjänstgöring och godkända prov. Efter legitimation kan du påbörja vidareutbildning, så kallad specialiseringstjänstgöring, omfattande minst fem år, för att bli specialistläkare. Andra karriärvägar förutom tjänstgöring inom hälso- och sjukvården finns inom forskning, undervisning och i näringslivet.

Louise Segerqvist

Efter grundutbildningen på fem och ett halvt år i Uppsala hamnade Louise i Örebro för sin AT-tjänst, den allmäntjänstgöring på knappt två år, som är obligatorisk för att man ska få sin läkarlegitimation.

Omväxlingen

– Min syster och andra bekanta fanns här och jag trivdes så bra att jag gärna ville fortsätta med specialistutbildningen här också. Det är ett kul jobb, jag trivs väldigt bra och det är ständigt nya utmaningar.

Bland möjligheter till omväxling i yrkeslivet nämner hon, utom att vara kliniker, också forskning eller läkemedelsföretag.

– Men jag tycker också om att undervisa. Vi har ganska ofta studenter från läkarutbildningen hos oss på kliniken. Som ung läkare får man ta till sig kunskaper från äldre och yrket handlar mycket om kunskapsöverföring, att föra vidare det man kan. Jag skulle gärna ha mera tid till det.

Inte bara plugg

När Louise Segerqvist gick sin grundutbildning i Uppsala handlade det om traditionell katederundervisning i föreläsningssalar. Nu handlar det liksom för den betydligt yngre utbildningen i Örebro om problembaserad undervisning, vilket innebär att studenterna tränas utifrån olika exempel.

– Det är en lång utbildning och jag brukar tänka på ett råd vi fick vid en introduktionsföreläsning från en av de mer jordnära föreläsarna: Gör något annat också, plugga inte bara, ha kul också!

Text: Lars Westberg
Foto: Linda Harradine

Nej, det har vi inte. Ni får söka till programmet och bli antagen enligt ordinarie process. Därefter kan du ansöka om tillgodoräknande av tidigare medicinska studier.

Ja, efter att du har blivit antagen till programmet kan du ansöka om tillgodoräknande.

I huvudsak på Campus USÖ (X-huset) som ligger vid Örebro universitetssjukhus. Viss del av undervisningen kan äga rum vid huvudcampus.

Din elektroniska registrering bekräftar ditt deltagande på läkarprogrammet. Något formellt upprop genomförs inte.

Dels har vi ett direktutbyte med Glasgow University och dels har du möjlighet att göra det självständiga arbetet i annat land.

I slutet av den andra introduktionsveckan ges en obligatorisk dugga med avsikt att ge dig som läkarstudent en inblick för vilka gymnasiekompetenser som kommer krävas av dig.

Eventuell reservantagning dagen efter registreringsperiodens slut och pågår under de första två introduktionsveckorna.

Datorvana är ett krav. Läkarprogrammet har digital tentamen där du som student genomför din tenta på egen bärbar dator (obs! lånedator finns för tentatillfällen).

Som läkarstudent får du redan under din första termin genomföra verksamhetsförlagd utbildning (praktik) vid verksamheter inom Region Örebro län eller Örebro kommun.

En del av din utbildningstid kommer att vara förlagd  på olika placeringar för att du ska kunna pröva dina kunskaper ”på riktigt”. Det innebär att du jobbar inom sjukvården tillsammans med en handledare som du sedan diskuterar och reflekterar med om hur det går för dig. Det här är förstås otroligt viktig tid för dig, det ger dig en möjlighet att känna efter om du vill bli läkare och tillika själv kunna se hur du kan skaffa dig de kunskaper som behövs för att kunna jobba självständigt som läkare. 

På läkarprogrammet har vi ingen obligatorisk litteratur utan endast referenslitteratur. Mer information om detta får ni under introduktionsveckorna.

Stor del av litteraturen på engelska då majoriteten av forskningen som bedrivs inom området är internationellt.

Nej.

65 platser.

Ja, du som programstudent på läkarprogrammet behöver ansöka till varje ny termin inom programmet. Du som student ansvarar själv för att du uppfyller de behörighetskrav som krävs för nästkommande kurs. För mer information se respektive kursplan.

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Kristoffer Krause

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Josefin Cederholm sitter på ett staket i Novahuset.

När Josefin Cederholm var 21 år fick hon diagnosen dyslexi, vilket för henne innebär att läshastigheten är ungefär 30 procent jämfört med genomsnittet. För att bäst kunna följa med i undervisningen pluggade hon under första terminen tillsammans med en kurskamrat som läste kurslitteraturen högt för henne.

– Det var ett vinnande koncept för oss båda. Han lärde sig mycket av att plugga med mig, och jag behövde någon som läste texten högt för mig.

Under andra terminen tog hon kontakt med Funka på universitetet. Genom Funka kan studenter som upplever hinder i studiesituationen på grund av funktionsnedsättning få särskilt pedagogiskt stöd. Josefin Cederholm fick en talsyntes som är en textuppläsare som läser upp all digital text för henne på datorn. Den talsyntes som hon fick genom universitetet heter TorTalk.

– Det minskade radikalt tiden jag lade ned på studier. Helt plötsligt fick jag en känsla av att ha en chans att hinna med, säger hon.

Tentorna har hon också fått anpassade genom Funka. I början med längre tentamenstid och genom att en tentavakt läste frågorna högt.

– Men nu läser TorTalk upp texten för mig eftersom alla tentorna på Läkarprogrammet är digitaliserade, berättar hon.

Funka har även hjälpt henne administrativt att ordna TorTalk på datorerna på de avdelningar inom sjukvården som hon har haft praktik på.

– Jag är väldigt tacksam för det stöd som Funka har gett mig under studietiden. De har verkligen förenklat min vardag, säger Josefin Cederholm.

När hon använder textuppläsaren på praktiken på sjukhus och vårdcentraler synliggör hon sin dyslexi, men har i stort mötts av neutrala eller positiva reaktioner.

– Vi med funktionsnedsättningar kan självklart bidra till arbetslivet som alla andra och vi ger mångfald till arbetsplatsen. Men vi måste våga ta hjälp för att nå full potential, säger hon.

Hon tillägger:

– Jag tror att personer som läser långsamt har så många förmågor, annorlunda perspektiv och innovativa idéer som inte kommer fram i samhället. Talsyntesen kan hjälpa många att få utlopp för sin kreativitet och på så sätt bidra - både på universitetet och på framtida arbetsplatser.

Läkaryrket – inget självklart val

Josefin Cederholm är uppvuxen i det värmländska samhället Rudskoga, i Filippinerna och i Stockholm. I Filippinerna bodde hon närmare tio år eftersom hennes föräldrar arbetade där med språkforskning, bibelöversättning och att hjälpa personer i alla åldrar att lära sig läsa och skriva. Under gymnasiet gick hon estetinriktad dansutbildning. När hon bestämde sig för att hon ville studera till läkare var det flera år efter gymnasiet och hon fick läsa till några ämnen på Komvux, pluggade naturvetenskapligt basår på universitetet och gjorde högskoleprovet.

– Jag sökte alla läkarutbildningar i landet, Örebro universitet var inte mitt förstahandsval, berättar hon.

Under första veckan på terminen kom hon in på ett annat lärosäte som stod högre upp på hennes anmälningslista, men Josefin Cederholm valde att stanna kvar i Örebro. Hon trivdes redan i staden eftersom det är lätt att cykla överallt och klasserna är relativt små. Studenterna får dessutom en möjlighet att se bredden av sjukvården eftersom de under studietiden får vara ute på ett tjugotal praktikplatser i Värmland, Dalarna och Örebro.

– Men ibland var det svårt att ta till sig praktiken eftersom vi är på specialistavdelningar, även tidigt under utbildningen. Jag fick bättre möjligheter att lära mig av praktiken när vi under termin elva fick praktisera på akutmottagningar och vårdcentraler och ta emot egna patienter, säger hon.

Nu tar Josefin examen och hon börjar arbeta som underläkare på medicinska kliniken vid Lindesbergs lasarett. Där behandlar man patienter som till exempel har stroke, hjärtinfarkt eller urinvägsinfektion. I framtiden är målet att någon gång arbeta utomlands, för att bidra till att vård ska bli tillgänglig för till exempel personer som inte har råd eller som bor otillgängligt så att de har svårt att nå sjukvården.

– Jag ser min utbildning som en gåva som jag vill dela med mig av, säger Josefin.

Text: Anna Asplund
Foto: Jesper Eriksson

Faktaruta

TorTalk är en talsyntes som läser upp digital text. Talsyntesen kan användas av dig som:

  • har läs- och skrivsvårigheter
  • har ett annat modersmål än svenska
  • tycker att engelska är lättare om du får höra det också
  • vill variera din studieteknik med att både läsa med ögonen och öronen
  • för mer information, www.tortalk.se
  • Studenttjänster (intern sida) kan du ladda ned talsyntesen 

Programmet är tillgängligt gratis för alla studenter och medarbetare vid Örebro universitet och fungerar både på PC och Mac.

Victoria Oscarsson

Varför sökte du Läkarprogrammet?
Det är en rolig historia. Jag hade tänkt att det vore kul att läsa till läkare eftersom man lär sig om den egna kroppen. Det är trots allt den man ska leva med i resten av livet. När jag gick andra året på gymnasiet fick man välja vilka ämnen man ville läsa. Jag valde alla naturämnen ifall jag ville söka till läkarprogrammet, men också för att jag kanske ville söka till ett ingenjörsprogram. Det är många i min släkt som har gått på KTH i Stockholm, där jag kommer ifrån, och jag tänkte att det är nog där jag hamnar i slutänden. Men jag fick en liten personlig kris och tänkte att jag kan inte bara följa i alla andras fotspår och kom fram till att läkarprogrammet kan vara något för mig.

Jag sökte Karolinska institutet i första hand, eftersom att jag är hemmakär. Men nu i efterhand har jag märkt att det bästa som kunde hända mig var att hamna utanför min ”komfortzon” och bo här i Örebro. Plus att när man får hemlängtan är det bara två timmar bort med tåg.

Jag tycker att Örebro är helt fantastiskt! Och det är ingen överdrift. Läkarprogrammet är fortfarande väldigt nytt och därför är ingen ”studenttrött” på klinikerna där vi praktiserar. Alla är väldigt hjälpsamma. Vi är också det minsta programmet i Sverige och känner därför kursledningen väldigt bra. Det är aldrig långt till hjälp eller support – oavsett om det är en överläkare på kliniken eller om det är programansvarig eller en hjälpsam äldre kursare. Sedan tycker jag om att det aldrig är för långt för att cykla dit man ska!

Vad är det bästa med ditt program?
Det är att programmet är så pass nytt och att jag därför kan vara med och påverka hur det utformas för framtida yngre kursare och kollegor. Men även att Örebro har en väldigt praktiskt inriktad profil, under termin ett har vi praktik i primärvården och från termin tre har vi praktik på sjukhuset.  Då får man se i verkligheten om det är ett yrke som man kan tänka sig att jobba med resten av livet och vilka delar man tycker mer eller mindre om.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Ungt, modigt och i framkant.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Studentlivet var något som jag inte hade reflekterat över innan jag kom hit till Örebro. Men blev positivt överraskad. Jag gillar inte traditioner om de inte är befästade i något positivt, och när man är nyskapare av traditioner kan man utforma dem på ett bra och lämpligt sätt. Introduktionen är superbra (det kallas introduktion istället för nollning då det är en mer positiv bemärkelse). Den innebar stora och bra fester, men även aktiviteter som var nyktra och på dagtid och även lärorika och informativa delar. Det var aldrig någon alkoholhets, även om det dracks alkohol, och väldigt många bra kvällar har tillbringats på Örebro studentkår med människor från andra program än Läkarprogrammet. Det mest positiva med studentlivet i Örebro tror jag är att det är en samlad studentkår med stort inflytande över hela Sverige (genom till exempel Sveriges förenade studentkårer), och att tillgängligheten att träffa studenter från andra program är så stor. Jag har många vänner som pluggar till bland annat audionom, ingenjör, musikpedagogik och stadsplanerare. 

Vad har du för framtidsplaner?
Min framtidsplan är att bli klar med utbildningen och sedan vidareutbilda mig efter den obligatoriska Allmäntjänstgöringen (AT). Jag har haft ett starkt kirurgiintresse sedan termin ett då jag gick med i Kirurgiska utskottet, del av Medicinska föreningen Örebro. Sedan blev jag ordförande där under termin fyra, för att i termin sex starta och vara sittande ordförande för Svensk kirurgisk förening för Läkarstudenter. Men jag har också ett starkt intresse för anestesi och akutsjukvård, och vill gärna åka utomlands med Försvarsmakten och arbeta någon gång i framtiden.

Tips till blivande studenter?
Engagera er! Det spelar ingen roll vad man engagerar sig i, man kan bli fadder, vara med i Örebrospexet eller jobba ett pass på Örebro studentkår. Man kommer få många bra vänner och ha minst dubbelt så kul under studietiden!Ett annat råd är att skaffa en bra cykel med ett ännu bättre lås tidigt under studietiden. Det är värt det J

Jontan Regander utan för akutmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro.

– Mitt intresse för kirurgi väcktes tidigt under utbildningen. Genom workshops fick jag lära mig yrket i teorin och träna på de praktiska momenten, berättar Jonatan Regander.

Klinisk erfarenhet fick han under sin praktik, verksamhetsförlagd utbildning, på bland annat handkirurgiska avdelningen på Universitetssjukhuset Örebro.

– Efter praktiken höll jag kontakt med avdelningen, vilket ledde till att jag började arbeta där som vikarierande underläkare under studietiden.

På Läkarprogrammet i Örebro har studenterna verksamhetsförlagd utbildning under hela programmet, med start första terminen. Det innebär att studenterna regelbundet får praktisera yrket inom olika områden under hela studietiden. Som läkarstudent har han varit på nästan samtliga avdelningar och har sett allt från hjärtkirurgi, gynekologisk kirurgi till allmänkirurgin som behandlar sjukdomar framförallt i bukhåla och bröst.

– De mest givande och intressanta kliniska placeringar jag har haft är vid de olika opererande klinikerna på Universitetssjukhuset i Örebro. När jag har läkarlegitimation vill jag definitivt vidareutbilda mig till specialistläkare inom en opererande specialitet, säger han.

Jonatan Regander kan snart söka läkarlegitimation efter att ha gjort allmäntjänstgöring (AT-tjänstgöring) med särskild pedagogisk inriktning. Det innebär att han har arbetat på olika avdelningar inom sjukvården som exempelvis hjärt-lung-fysiologiska kliniken, kirurgiska kliniken, psykiatriska kliniken och en vårdcentral. Den särskilda pedagogiska inriktningen innebär att han sammanlagt har arbetat sex månader med pedagogiska arbeten som bland annat inneburit undervisning i suturering och andra kliniska färdigheter på olika terminer på läkarprogrammet.

– Suturer är de stygn som håller samman hud, inre organ, blodkärl och annan vävnad i kroppen vid en operation eller efter en sårskada, förklarar Jonatan Regander.

Han har också varit basgruppshandledare på läkarprogrammet och arbetat med pedagogiska förbättringsprojekt på Universitetssjukhuset Örebro via Regionens utbildningscentrum.

AT-tjänst med pedagogisk inriktning erbjuds bara i Linköping och Örebro och var en viktig anledning att Jonatan Regander också sökte AT-tjänst i Örebro. Han uppskattar storleken på Universitetssjukhuset där i stort sett alla specialiteter finns representerade. Sjukhuset är inte större än att han har lärt känna kollegor över klinikgränserna och en familjär stämning präglar arbetsplatsen.

– Min känsla är att alla strävar efter samma mål och arbetar tillsammans för att kunna ge bästa möjliga vård åt regionens invånare och driva den medicinska vetenskapen framåt.

För att bli en bra läkare anser Jonatan Regander att man måste ha en grundläggande empatisk förmåga. En läkare behöver ha förståelse för människors likheter och olikheter.

– Varje patientmöte är unikt. Jag vill kunna möta patienten med empati och pedagogik.

Engagemang och bra sammanhållning

Det han främst uppskattade under studietiden är den sammanhållning som studenterna har på programmet.

– Läkarprogrammet är familjärt. Studenterna hjälper varandra och Medicinska föreningen jobbar för att skapa sammanhållning och samhörighet.

Jonatan Regander var engagerad i Medicinska föreningen och tillsammans med en studiekamrat startade han föreningens kirurgiska utskott. Med hjälp av sjukhuset ordnade föreningen bland annat föreläsningar och workshops inom kirurgi. Arbetet med utskottet ledde till att föreningen utsåg Jonatan Regander till ”årets eldsjäl”.

Inte självklart att bli läkare

Läkaryrket var inte ett självklart val för Jonatan Regander. Efter gymnasiet och några år i yrkeslivet började han studera på Psykologprogrammet i Lund.

Det var då han förstod att han ville bli läkare. Läkarstudierna påbörjade han på Lunds universitet, men när hans fru kom in på Psykologprogrammet i Örebro tog han kontakt med studievägledare på Örebro universitet.

– Jag fick ett positivt bemötande. Studievägledaren tyckte att det var kul att jag ville komma hit.

Han anser att inställningen hos ledningen på Läkarprogrammet är en av anledningarna till att han kunde byta universitet utan att tappa någon termin av sin utbildning.

– Det var en ganska lång process för att få tillgodoräkna mig mina studier från Lund. Men i slutänden tog jag examen samma termin som mina gamla kursare.

Text och foto: Anna Asplund

Faktaruta

Studenter som börjar nya läkarprogrammet höstterminen 2021 kommer inte att göra AT-tjänstgöring. Läkarprogrammet kommer i stället att förlängas med en termin till sex år och bli legitimationsgrundande (första examinationen juni 2027). Man planerar att den nyutbildade läkaren därefter ska göra ett års Bastjänstgöring innan specialistläkarutbildning.

Läkarstudenten Anton Ondracek deltar i ett forskningsprojekt vid Campus USÖ, där han bland annat har hjälp av handledaren Kristine Midtbö.

– Allt som vi använder desinficeras först, förklarar en av hans handledare, Kristine Midtbö.

För Anton Ondracek är det andra året i rad som han får stipendium från Svenska Läkaresällskapet för att forska vid Campus USÖ. Tillsammans med Kristine Midtbö och Daniel Eklund deltar han i ett forskningsprojekt om inflammation vid forskningsmiljön iRiSC, som leds av professor Eva Särndahl.

Inflammation är en viktig process i kroppen som är noggrant reglerad. Både för mycket och för lite inflammation kan leda till sjukdom. Ett välkänt exempel på det är när balansen i kroppen rubbas vid sepsis, även kallat blodförgiftning, som projektet handlar om.

Arbetet i labbet innebär många steg, och allt måste göras mycket noggrant. Det finns ett protokoll att följa för varje fas – inget får glömmas bort.

– Om man har gjort någonting i tio timmar och gör ett fel då har allt varit förgäves. Så det är lite av ett ångestmoment, säger Anton Ondracek.

Två studenter fick stipendium

Både Anton Ondracek och den andra stipendiaten Shinwar Syndy börjar läsa tredje året på läkarutbildningen i Örebro i höst. Nu sitter Shinwar Syndy i ett labb och väntar tålmodigt. Först om två timmar kan nästa del i experimentet börja.

– Det här är första gången jag är i ett labb på riktigt. Att få utföra ett eget experiment och planera allting är jätteroligt. Vi har haft många tillfällen under utbildningen då vi varit i labbet, men inte riktigt fått hela upplevelsen.

Han forskar om ett protein som kallas IL17, som bidrar till inflammation vid åderförfettning. Till sin hjälp har han handledaren Ashok Kumawat. Han ser flera saker som krävs av studenterna under forskningsprojekten.

– Jag tycker att motivation och intresse är väldigt viktigt. Om du inte är intresserad kommer det inte fungera. Här går inte allt på ett försök, så studenterna måste lära sig att ha tålamod. Om saker inte fungerar måste de ta reda på vad som gick fel.

"Lärorikt att jobba här"

Anton Ondracek rekommenderar andra studenter att jobba i labbet. För egen del kan han dra nytta av att rutinerna nu sitter sedan förra sommaren.

– Det är lärorikt att jobba här. Kristine har lagt mycket tid på att lära upp mig. Därför känns det kul att nu kunna bidra till hennes forskningsprojekt som jag tycker är mycket relevant och spännande.

Nu ser han fram emot att analysera forskningsresultaten senare i sommar.

– Förhoppningsvis får vi fina resultat. Annars hoppas jag kunna hjälpa till med att avsluta projektet i ett senare skede.

Text och foto: Beatrice Emmerik.