Nordiskt forskningsnätverk för miljö- och hållbarhetsutbildning

Nordiskt forskningsnätverk för miljö- och hållbarhetsutbildning

Nordisk forskningsnetværk for miljø- og bæredygtighedsuddannelse

Nordisk forskningsnettverk for miljø- og bærekraftutdanning

 

Nätverket

Nätverket syftar till att stärka forskning, forskningssamarbete och forskningskommunikation om miljö- och hållbarhetsutbildning inom de nordiska länderna. Nätverket är en del av det internationella forskningsfältet miljö- och hållbarhetsutbildning, vilket på engelska benämns Environmental and Sustainability Education (ESE).

Inom nätverket samlas forskare och forskarstuderande som har ett intresse av att genom forskning fördjupa förståelsen för relationen mellan hållbar utveckling, utbildning och lärande. Med hållbar utveckling avses skärningsfältet mellan den ekologiska, den samhälleliga och den ekonomiska dimensionen av utveckling. Utbildning förstås i en vid bemärkelse och innefattar utbildningssystemet från samhällets yngsta medborgare till de äldsta, från förskola, grundskola, gymnasieskola, folkhögskola, högre utbildning till seniorutbildning. Utbildning inbegriper också icke-formell och informell utbildning, undervisning och lärande, exempelvis utbildning som bedrivs i civilsamhället, i miljöprojekt och lokalsamhällen, eller i gränslandet mellan (för)skola och samhälle. Begreppet lärande inbegriper såväl individens lärande och växande som samhälleliga institutioners lärande och hela samhällets transformation. Lärandeprocesser innefattar både lärande av kunskap och värden och normer.

Forskare från de nordiska länderna har under de senaste decennierna på många sätt bidragit till det internationella forskningsfältet om miljö- och hållbarhetsutbildning (ESE). Forskning från de nordiska länderna bidrar bland annat med situerade perspektiv på miljö- och hållbarhetsutbildning. Sådana bidrag kan handla om det geografiskt specifika, som exempelvis aktuella miljö- och hållbarhetsfrågor i de nordiska länderna eller det som är specifikt för de ländernas utbildningssystem, välfärdssystem och övrig samhällskontext.

Det specifikt nordiska bidraget förstås också i en vidare mening. Det handlar då om att forskningsområden, teorier och perspektiv som har varit framträdande i nordisk forskning utgör bidrag till det internationella forskningsfältet, exempelvis bildningstraditionen, folkbildningen och intresset för demokratifrågor och demokratisk utbildning. Vidare är didaktiska och ämnesdidaktiska perspektiv väl förankrade i nordisk forskning och utgör både ett viktigt och specifikt bidrag till det internationella forskningsfältet. De nordiska länderna har i flera avseenden också en gemensam historia när relationen mellan utbildning och naturmöten, vilket bland annat kommer till uttryck i den nordiska friluftslivstraditionen. Norden är också en del av globala nord, kännetecknat av resursanvändning som varken är hållbar eller universaliserbar, vilket är en samhällsdimension som har undersökts och teoretiserats inom forskningsområdet. Sammantaget kan nordiska perspektiv på miljö- och hållbarhetsutbildning förstås som en pluralitet av traditioner och begrepp som både bidrar till och utvecklar det internationella forskningsfältet.

Genom att samla forskare och forskarstuderande i Norden skapar nätverket mötesplatser för forskning, samarbeten och kommunikation på de skandinaviska språken. Nätverket möjliggör på så vis för att danska, norska och svenska vidareutvecklas som forskningsspråk inom fältet miljö- och hållbarhetsutbildning. Detta berikar forskningen genom att öppna för fler språk att kommunicera och bedriva forskning på än den engelska som dominerar det internationella ESE-forskningsfältet. Nätverket är samtidigt öppet och välkomnande för andra språk än de skandinaviska i de fall det tjänar till att stärka forskning, forskningssamarbete och forskningskommunikation inom de nordiska länderna.

---

Den nordiska konferensen

Den första nordiska konferensen om miljö- och hållbarhetsutbildning arrangerades vid Örebro universitet i oktober 2016 på initiativ av professor Johan Öhman. Vid konferensen deltog cirka 50 forskare från Norden. Två år senare arrangerades ytterligare en konferens vid Örebro universitet och i samband med den beslutades att konferensen skulle vara en återkommande konferens som arrangeras av olika lärosäten vartannat år. Det ledde till att konferensen, efter ett extra års uppehåll på grund av pandemin, arrangerades av Universitetet i Oslo 2021 och sedan av Århus universitet i Köpenhamn 2023. Konferensen arrangeras vanligtvis i oktober eller november månad. Nästa planerade konferens arrangeras av Göteborgs universitet 12–13 november 2025. Läs mer om konferensen i Göteborg på dess hemsida.

En grundläggande tanke med konferensen är att skapa sammanhang där forskare kan presentera sin forskning på skandinaviska språk (danska, norska och svenska). Utifrån de samarbeten och kontaktytor som konferensen etablerat har det nordiska nätverket vuxit fram. Nätverket har i dagsläget runt 200 forskare från de nordiska länderna. Syftet med nätverket är att skapa kontinuitet mellan konferenserna samt att möjliggöra samarbeten och kunskapsutbyte mellan nordiska forskare på skandinaviska språk.

Den nordiska konferensen om miljö- och hållbarhetsutbildning

• 2016 Örebro universitet Keynote-speakers: Leif Östman, Jeppe Læssøe och Astrid Tonette Sinnes
• 2018 Örebro universitet Keynote-speakers: Katrien Van Poeck och Arjen Wals
• 2021 Universitetet i Oslo Keynote-speakers: Inga Bostad och Johan Öhman
• 2023 Århus universitet (i Köpenhamn) Keynote-speakers: Jeppe Læssøe och Elin Sæther
• 2025 Göteborgs universitet Keynote-speakers: Keri Facer och Jonas Andreasen Lysgaard

---

Nätverkets styrgrupp

År 2023 bildades en styrgrupp för att konstituera nätverket i samband med Köpenhamnskonferensen. Planen är att formalisera nätverket med stadgar och första ordinarie styrelseval under konferensen vid Göteborgs universitet 2025. Styrgruppen består av:

Johan Öhman, professor, Örebro universitet (ESERGO)
Louise Sund, professor, Mälardalens universitet och gästprofessor vid Örebro universitet (ESERGO)
Elin Sæther, førsteamanuensis, Universitetet i Oslo (COSER)
Ole Andreas Kvamme, førsteamanuensis, Universitetet i Oslo (COSER)
Nanna Jordt Jørgensen, lektor, Københavns Professionshøjskole
Jonas Andreasen Lysgaard, docent, DPU - Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse. Århus universitet.

Nätverket koordineras genom forskningsmiljön ESERGO vid Örebro universitet av Ásgeir Tryggvason, docent, Örebro universitet.

---