Bidrog Covid till svagare relationer och stängda gränser?

– Under pandemin pratade människor om att de saknade att prata med kassörskan i butiken, det som forskningen kallar ”svaga band”, säger Lina Sandström.
Under pandemin var vi tvungna att leva isolerat och träffa färre människor. Nu visar ny forskning att det kan ha påverkat oss mer än vi trott – och särskilt de unga. Studien bygger på intervjuer i 30 europeiska länder och har letts av Örebro universitet.
Läs hela den vetenskapliga artikeln här: Staying inside the bubble: the unequal consequences of limiting weak ties during the COVID-19 pandemic.
– Vi andra kan kanske återgå till hur det var innan pandemin. För de yngre får det större konsekvenser att under viktiga ungdomsår inte gå i skolan, stanna hemma och inte träffa kompisar. Det går inte att säkert peka på orsakssambanden, men under pandemin såg vi ett ökat fokus på familj, mer prat om stängda gränser och liknande, vilket kan ha bidragit till att unga idag har mer könskonservativa och migrationskritiska värderingar, säger Lina Sandström, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
I studien har sammanlagt 740 intervjuer genomförts i 30 länder. Sverige stack ut med rekommendationer i stället för förbud. I många länder var det utegångsförbud och i till exempel Turkiet var det förbjudet för äldre att åka tåg och buss.
Saknar samtal med kassörskan
– Under pandemin pratade människor om att de saknade att prata med kassörskan i butiken, det som forskningen kallar ”svaga band”. Den typen av relationer spelar roll, och kanske är effekten mer långtgående än vi tidigare anat, säger Lina Sandström.
Forskarna kallar relationer till familj och nära vänner för ”starka band”. Men vi behöver även så kallade ”svaga band”. De kan bli nära relationer och de hjälper oss att förstå andra människor, som är olika oss.
När vi isolerade oss under pandemin försvann många sådana kontakter. Det kan ha bidragit till polarisering och ökad fientlighet mot främlingar och människor som avviker. De starka banden har vi i högre grad till människor som är som vi själva.
Främlingar ser sjukare ut
– Under pandemin lärde vi oss vara rädda för främlingar och forskning har visat att vi tycker att de som inte ser ut som oss själva ser sjukare ut. I vissa östeuropeiska länder blev det tydligt för exempelvis romer att fientligheten mot dem ökade: de ansågs vara smittspridare och försköts ännu mer än i vanliga fall, säger Lina Sandström.
När vi förlorar våra svaga band kan det också bli svårare att hitta ett nytt jobb. Människor med kontakter finns inte alltid i familjen och bland de nära vännerna, men längre bort i nätverket.
Viktiga lärdomar från pandemin
– Det är egentligen lite skrämmande hur snabbt vi gick vidare: vi skulle behöva lära mer om hur pandemin påverkade oss. Vi kan förstå mycket utifrån skillnaden mellan starka och svaga band i våra relationer. När man fokuserar på de starka banden, på våra nära relationer, kommer andra människor att ställas utanför, säger Lina Sandström.
Sedan den sista intervjun gjordes 2022 har materialet sammanställts och jämförts mellan länderna. En beskrivning av studien har nu publicerats i tidskriften ”Humanities & Social Sciences Communications. Intervjuerna var ofta 1–2 timmar långa men sammanfattades i ett kortare narrativ av de nationella forskarna. Deltagarna fick möjlighet att godkänna sammanfattningen.
Text: Björn Sundin
Foto: Björn Sundin