Hans Englund - ny professor 2017

I sin avhandling studerade Hans Englund bland annat hur arbetet med att implementera ett nytt styrsystem i en kommun stötte på starkt motstånd. Han hittade nya förklaringar till att det var så. Tidigare forskning har visat att motstånd mot nya styrverktyg ofta har sökts i diskrepanser mellan redan etablerade arbetssätt och de arbetssätt som ett nytt styrverktyg kräver. Hans Englund visade i sin studie att de anställda inte vände sig mot själva styrverktyget i sig. De hade däremot starka invändningar mot hur projektet initierats och hur det drevs av personer utanför den egna enheten.

– Resultatet blev ett slags socialt spel där maktförhållandet mellan olika aktörsgrupper blev avgörande för i vilken utsträckning styrsystemet fick fäste i olika delar av organisationen, säger Hans Englund.

Efter sin avhandling har hans forskning mer kommit att handla om hur den information som produceras i olika styrsystem faktiskt bidrar till att konstruera de verksamheter den är tänkt att avbilda.

– Vi tittade på ett förändringsarbete i ett börsnoterat företag, och kunde där visa att ekonomisk information fungerade som en mycket viktig drivkraft för organisatorisk förändring, vilket är föga förvånande.

Det visade sig dock att det inte skedde på det sätt som man kanske kunde tänka sig, det vill säga att informationen skulle användas som grund för neddragningar, rationaliseringar eller speciella satsningar. Snarare bidrog den ekonomiska informationen till att skapa tvetydighet.

– Vi såg att människor i takt med att de speglade sina föreställningar om verksamheten i styrsystemets siffror upplevde olika former av tvetydighet. Det kunde handla om att de hade svårt att se vad siffrorna egentligen representerade eller att de hade svårt att hitta förklaringar till varför vissa siffror utvecklades på ett visst sätt över tid.

I studien kom det fram att sådana tvetydigheter i sin tur utgjorde viktiga källor till ett slags kritiskt och kollektivt reflekterande, vilket resulterade i omfattande förändringar i såväl styrsystemet som i de praktiker där det var inbäddat.

Hans Englund är nu involverad i två pågående projekt där man tittar på prestationsmätningar och identitetsfrågor. De båda projekten bedrivs inom utbildningssektorn. Där har förekomsten av olika prestationsmätningar ökat under senare år, både på nationsnivå, organisations- och individnivå.

Det handlar om olika former av rankningar, betygssättningar, kvalitetsindex, standardiserade prov och digitala kursvärderingar som alla är exempel på mätningar som normaliserats inom utbildningssektorn.

– I det ena projektet studerar vi hur sådana prestationsmätningar bidrar till att omforma högstadie- och gymnasielärares identitet. I det andra projektet studerar vi motsvarande fråga men gällande forskare inom högskolesektorn, säger Hans Englund.

– Frågan vi ställer oss är vem man blir som lärare respektive forskare när ens prestationer ständigt visualiseras och bedöms i olika sammanhang.