This page in English

Lisa Kurland - ny professor 2017

Porträtt på Lisa Kurland.

Lisa Kurland är professor i akutsjukvård. Hennes avhandling handlar om att studera hur man kan förutsäga effekten av blodtrycksbehandling utifrån genetisk information hos patienten.

Fakta:

  • Född 1960 i Boston, Massachusetts
  • 2002 Disputerade i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet med avhandlingen "Pharmacogenetic Studies of Antihypertensive Treatment With Special Reference to the Renin-Angiotensin-Aldosterone System"
  • 2016 Professor i akutsjukvård vid Örebro universitet

Läs mer om Lisa Kurland

Lisa Kurland arbetar nu med studier inom akutsjukvård. Hennes forskning handlar om larmfunktionen, det vill säga kontakten med SOS Alarm, det omhändertagande som patienten får av ambulanssjukvårdarna innan hen når sjukhuset, samt hur handläggningen ser ut på akuten. Lisa Kurland studerar främst problem som uppträder när patienter drabbas av sepsis, det vill säga en allvarlig sjukdom som är utlöst av en infektion, där det är extra viktigt att behandling sätts in snabbt - helst inom en timme.

Forskning inom akutsjukvård går att dela i tre delar: forskning kring kritiskt sjuka patienter, symptom-baserade söksymtom samt de sjukvårdsprocesser som är viktiga för patientens vård.

– Problemet är att det är svårt att känna igen den septiska patienten bland annat därför att symptomen är så varierande. Vår tidigare forskning visar att ett screeningverktyg skulle göra att fler patienter med sepsis kan identifieras. Vi arbetar därför med att hitta variabler som bör ingå i ett sådant verktyg, säger Lisa Kurland.

Enligt Lisa Kurlands forskning är det vanligt att patienter söker vård med ospecifika symptom. Bland äldre personer är det så många som upp till var femte sökande.

– Vi vet också att två av tre patienter med ospecifika symptom har ett allvarligt underliggande tillstånd som kräver behandling inom det närmaste dygnet och att de har en hög dödlighet, säger Lisa Kurland.

– Vår forskning syftar till att skapa ny kunskap kring denna patientgrupp och hitta verktyg genom vilka man kan identifiera högriskpatienterna.

I dag används olika system inom akutsjukvården för att identifiera svårt sjuka patienter och se när de försämras. Dessa system är dock mindre vetenskapligt underbyggda. Lisa Kurland vill genom sin forskning förstå vilken roll vitalparametrarna, samt även ålder och symptom, spelar i dessa komplexa system.

– Patientens första kontakt med akutsjukvården kan vara i samtalet med en larmoperatör. I dag är det denna information via ett telefonsamtal som avgör hur snabbt en ambulans behöver komma. Genom vår forskning vill vi studera till exempel om bilder kan användas som komplement, säger Lisa Kurland.

Det finns även andra parallella studier som undersöker vilket stödverktyg för medicinska beslut som skulle innebära det säkraste och bästa beslutet för patienten.

Lisa Kurland utgår från en mängd olika frågor: vad är det som gör att du som patient söker hjälp via akutmottagningen vid en speciell tidpunkt och inte väntar till nästa dag, kan det gå att styra den kontakten genom att du som patient får besked om väntetider? Andra frågor är hur flaskhalsarna på akutmottagningarna ser ut, varför patienterna får vänta och hur dessa processer skulle kunna ändras. Frågor om hur man mäter vad som är en säker och effektiv akutsjukvård av god kvalitet ingår också i Lisa Kurlands forskningsområde.

– Mitt forskningsmål är att kunna identifiera de patienter som behöver omedelbar behandling och skilja dem från de som kan vänta. Det kan te sig enkelt. Trots att vi i dag arbetar efter bästa erfarenhet är få av de system som vi använder vetenskapligt underbyggda, så det finns mycket att göra, säger Lisa Kurland.