Andreas Bergh - ny professor 2024

Porträtt Andreas Bergh i en allé

Andreas Bergh är professor i pedagogik. Ett av hans forskningsprojekt handlar om att skolans verksamhet i allt högre grad har blivit föremål för nya och förstärkta rättsliga regleringar.
– En ny juridisk inramning i skolan innebär inte att komplexiteten i verksamheten försvinner, snarare att den villkoras på nya sätt, säger han.

1964 Född i Örebro

2010 Disputerade i pedagogik med avhandlingen Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning, Örebro universitet

2015 Docent i pedagogik, Uppsala universitet

2023 Professor i pedagogik, Uppsala universitet

2023 Professor i pedagogik, Örebro universitet

Profilsida Andreas Bergh

I detta projekt står relationen mellan så kallad juridifiering och utbildning i centrum. En central utgångspunkt är att det mandat som lärare som professionella tidigare anförtrotts alltmer har kommit att inordnas i olika regel- och kontrollsystem. Projektets mål är att bidra med teoriutveckling och empiriskt grundad kunskap om de möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan juridisk styrning och pedagogisk verksamhet.

Andreas Berghs forskning berör i vid mening relationen mellan utbildning och samhälle, med ett intresse för hur olika typer av villkor kan möjliggöra eller utmana pedagogisk verksamhet och professionellt handlande.

– Kunskap om vilka mål och syften som utbildningen tilldelas och vilket innehåll som väljs ut har stor betydelse för utvecklingen av individer, grupper, samhället och demokratins utveckling.  Det innefattar också hur utbildningen organiseras och genomförs, säger Andreas Bergh. 

"Kvalitet" ändrade syn på utbildning

Med ett intresse för utbildningspolitisk språkanvändning studerade Andreas Bergh i sin avhandling hur begreppet kvalitet växte in i svensk utbildning, och påvisade hur ”kvalitet” öppnade för förändrade uppfattningar om vad utbildning är, kan eller bör vara.

Han har i senare forskning undersökt olika komplexa kvaliteter som inte lätt låter sig tydliggöras, regleras eller mätas. Det har handlat om till exempel värden, antirasism och högskolepedagogisk utveckling. Han har studerat hur de hanteras i utbildningssystemets olika delar, och ytterst i det lokala, av lärare och andra professionsgrupper.

Sätt bryta segregationen i skolan

I ett annat projekt studeras olika typer av lokala initiativ för att bryta skolsegregation. Samtidigt som utbildningen ska vara likvärdig och främja alla elevers utveckling och lärande, har det blivit alltmer uppenbart att den samtida organiseringen av skolväsendet bidrar till en ökad uppdelning av barn och unga. Konsekvenserna visar sig både i form av sortering av elever efter socioekonomiska och etniska förtecken, och genom ökade skillnader mellan verksamheter i fråga om måluppfyllelse.

– Medan det idag finns relativt god kännedom om skolsegregationens orsaker och konsekvenser, så bidrar det här projektet med kunskaper om lokala initiativ för att motverka skolsegregation och hur de i sin tur påverkas av olika kontextuella förutsättningar, säger Andreas Bergh.   

Lärare i uppror på Facebook

Ytterligare ett projekt riktas mot lärares upprorsgrupper på Facebook, där studieobjektet är lärares röster i ett ”virtuellt och expanderande lärarrum”. Studien tar avstamp i forskning som belyser hur reformpolitik påverkat villkoren för den svenska skolan. Empirin ger direkt tillgång till ett omfattande underlag som handlar om lärares erfarenheter och vardag i skolan.

– Målsättningen är att förstå vad lärarupproret på Facebook kan säga oss om svensk skola och utbildning i en samtid som präglas av förändringar i välfärdssystemet. Denna kunskap är viktig för politiker, för de lärarfackliga organisationerna och inte minst för de olika professionsgrupper som ska verka inom detta förändrade utbildningslandskap, säger Andreas Bergh.