Annika Andersson - ny professor 2024

Annika Andersson i Novahuset

Annika Andersson är professor i informatik och hennes forskning är inriktad på att undersöka hur makt och politik påverkar utformning och användning av informationssystem.
– Allt fler beslut i offentlig sektor fattas med hjälp av AI. Mitt mål är att de ska vara begripliga och transparenta för medborgarna, säger hon.

1968  Född i Stockholm

2010 Disputerade i informatik med avhandlingen Learning to Learn in eLearning – Constructive Practices for Development, Örebro universitet

2014 Docent i informatik, Örebro universitet

2023 Professor i informatik, Örebro universitet

I dag forskar Annika Andersson främst om automatiserat beslutstagande i offentlig sektor.

Hennes forskning har alltid varit kritisk och undersökt hur informationssystem kan användas för att utöka människors handlingsutrymme - eller hur makt och politik styr informationssystemen.

– För mig har det handlat om att undersöka hur teknik kan inkludera eller utesluta utsatta grupper, som till exempel kvinnor, fattiga och ”svagare” studenter. Jag strävar alltid efter att blotta strukturer av förtryck.

Gift eller ogift - det är frågan

Annika Andersson utforskar även vilka värderingar som manifesteras i design och användning av informationssystem. Ett exempel är intyg om faderskap - hur många rader för potentiella fäder finns det, alltså frågan om hur många mamman haft sex med? Om du klickar för ”gift” innan så kommer inte dessa alternativ upp.  Om du är gift så antas din make alltid vara pappan. 

Annika Andersson ger fler exempel på underliggande strukturer:

– Det kan handla om en webbsida för medborgarmedverkan. Din möjlighet kan vara att hålla med politikerns förslag - eller inte. Eller så kan det finnas en ruta där du som medborgare kan uttrycka dina egna åsikter. Skillnaden är synen på demokrati. 

Teknik som medel att ge makt

Som doktorand undersökte Annika Andersson hur informationssystem kan användas för att stärka användare i utvecklingsländer. Mer specifikt undersökte hon hur teknik kan stödja en pedagogik i Bangladesh och Sri Lanka med målet att ge individerna styrka och förmåga att resonera självständigt. Detta i länder med ett kolonialt arv där man inte förväntas förändra rådande strukturer.

Efter disputation har hon bland annat forskat om hur svenska skolor bäst kan dra nytta av den teknik som nu finns på plats. Forskningen innefattar också studier av hur system för beslutsstöd kan användas i politiken. Annika Andersson har också studerat vilka maktstrukturer som ligger bakom utformningen av policy för informationssäkerhet.

Vems ansvar när datorn fattar beslut?

De senaste åren har hennes huvudsakliga forskningsfokus varit automatiserat beslutsfattande och AI.

– Jag vill ta reda på vad som händer med ansvar och legitimitet när en dator tar över beslutsfattandet. Ett projekt i ett statligt verk visade att det råder mycket stor förvirring om vem som är ansvarig när beslutet hos myndigheten är taget av en dator.

Hon konstaterar att ju mer AI som introduceras i vårt samhälle, desto mer aktuell blir frågan.

– Vi diskuterar kopplingen AI och ansvar nästan uteslutande utifrån självkörande bilar. Betydligt mer sällan handlar det om vad som händer när vi får självkörande handläggare på våra myndigheter och i våra offentliga organisationer.

Annika Andersson leder ett projekt om hur automatiserat beslutsfattande i socialtjänsten påverkar känsliga beslut, som försörjningsstöd och omhändertagande av barn.

– Vi vill verkligen hjälpa till och hindra att människor som jobbar inom socialtjänsten blir överkörda av tekniken när hanteringen automatiseras, säger hon.

Skydda lag och rättsäkerhet

Projektet syftar till att säkerställa att socialtjänstens och samhällets värderingar inte går förlorade när allt fler beslut tas av en dator. Det som är klart är att besluten måste följa lagen och vara rättssäkra.

– Socialtjänsten styrs också av att klienterna har rätt till medbestämmande, att de ska vara delaktiga i planeringen. Vi undersöker bland annat vad som händer med den rättigheten när besluten fattas av robotar.