"Vi måste testa nytt och berätta för våra kollegor"

Lärare från fyra institutioner samtalar tillsammans med Anna Hultgren om hur lärare kan undervisa och bedöma i processer med tanke på AI. Från vänster: Mari-Ann Karlsson, Ulrika Fernberg, Anna Hultgren, Bibbi Larsliden och Gabriella Lillsunde-Larsson.
– Det här är er konferens, säger Kristin Ewins, föreståndare för Högskolepedagogiskt centrum, när hon hälsar välkommen till Universitetslärardagarna.
Det tar lärarna fasta på – presentationer, goda exempel och livliga diskussioner om AI, kollegiala processer och engagemang avlöser varandra.
Temat för Universitetslärardagarna 2026 är utbildning och utveckling i pedagogisk framkant och de pedagogiska utvecklarna Petronella Ekström och Johan Peterson inleder dagarna med frågor. Vad krävs till exempel för att lärare ska känna sig bekväma att dela inte bara framgångsrika erfarenheter utan också det som inte blev så bra.

Frågorna blir allt fler under dagarna och de vävs samman. Frågor om AI blir en fråga om utbildningens syfte. Studenters närvaro blir en fråga om undervisningsformer, examinationer och engagemang.
Studenters närvaro – det har hänt någonting
På plats finns Helen Stockhult, som fått ett uppdrag att fördjupa sig i just studenters närvaro.
– Det har hänt någonting. Det har både jag och mina kollegor upplevt. Förr fick man ett schema och man gick efter det. I dag gör studenten aktiva val hela tiden, säger hon.

Samtidigt arbetar studentkåren för att öka den lärarledda tiden. Ebba Löfgren, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, presenterar resultat från rapporten Lågt, lägre, lägst – Lärarledd tid i den svenska högskolan.
– Sverige har bland den lägsta lärarledda tiden. Pedagogik, humaniora, språk och religion har bara fyra till fem timmar lärarledd tid i veckan, säger Ebba Löfgren.
Kan verka motsägelsefullt
Det kan verka motsägelsefullt att studentkåren driver frågan om fler lärarledda timmar samtidigt som studenterna inte kommer. Det är här undervisningsformer, kreativa lärmiljöer och engagemang kommer in.
– Vi måste få fler att lyfta blicken. Om vi ska täcka ett nytt ämne ska inte första frågan vara vem som ska hålla i föreläsningen. Vi ska fråga vilken aktivitet ska vi designa för att studenterna ska få med sig kunskapen, säger Alexander Persson.
– Det finns många kreativa förslag som har presenterats här. Inte minst hur man ska använder film i vissa ämnen, fortsätter han.

Han har tidigare lyssnat på Tobias Axelsson, som utbildar blivande lärare i samhällsvetenskap och använder film som pedagogiskt verktyg i kursen i internationella relationer.
– Vi måste själva göra det som vi förväntar oss att våra studenter ska göra i sin undervisning. Så här kan man göra, ta med dig det du tror på.
Främja kreativa tolkningar
– Film är inte ett nytt pedagogiskt verktyg men vi har mycket att vinna på att integrera det bättre i högre utbildning som ett komplement till kurslitteratur och för att främja kreativa tolkningar av komplexa frågor, säger Tobias Axelsson.

Hans kurs är upplagd med flera obligatoriska moment och i sista steget utformar studenterna ett eget undervisningsmaterial för gymnasieskolan.
– Allt går inte att göra i en tenta på tre timmar. Därför söker vi andra modeller, säger han.
Det är en gemensam nämnare för flera av de medverkande lärarna: självständiga arbeten och hur man kan få till en löpande examination.
– Vi landar i att vi måste bedöma processen. Jag har lärt mig mycket som jag kommer ha nytta av, säger Sofia Ramström.
Det är en väg framåt
Hon har letat upp Anna Hellertz för att få reda på lite mer – efter hennes presentation om ett utvecklingsprojekt som ska främja effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet i undervisning och examination.

Anna Hellertz har varit med och tagit fram gemensamma kriterier för att aktivt deltagande vid seminarier för att öka transpararens, likvärdig bedömning och samsyn mellan lärare och studenter.
– Det är EN väg framåt. Alla kämpar med hur vi ska lärandesäkra i en AI-påverkad miljö, säger hon.
Även Gabriella Lillsunde-Larsson delar med sig av erfarenheter på samma tema. De har gått från att låta studenter laborera och skriva till att ha fler hållpunkter längs resans gång. Dessutom går studenter in i lärarens roll och granskar en annan students arbete.

– Man får ett fördjupat lärande som student när man är tvungen att granska över tid, dyka ner i referenser och inse att någon annan drabbas om jag inte lämnar in i tid.
Vi ser studenterna under hela skrivprocessen
– Med flera hållpunkter tror vi att vi minskar risken för AI-användningen. Vi ser studenterna under hela skrivprocessen, säger Gabriella Lillsunde Larsson.
Diskussionerna om bedömning och AI fortsätter under lunchen och datumet för att få landa tillsammans nästa år är redan satt.
– Vi måste testa nytt och berätta för våra kollegor, säger Elin Vimefall, vicerektor för utbildning, när hon knyter ihop säcken på Universitetsdagarna 2026.
Universitetsdagarna 2027 är 14–15 oktober och temat är undervisning som engagerar.
Håll utkik efter:
- Niklas Eriksen, Jenny Windahl och Anna-Karin Larsson, vicedekaner för utbildning, undersöker hur universitetet ska jobba strategiskt med modellen för meriterade och excellenta lärare.
De efterlyser en tydligare koppling till utbildningarnas utveckling och studenternas lärande och en gemensam riktning med utrymme för de olika ämnenas förutsättningar. En rapport kommer i slutet av året.
- Helen Stockhult undersöker studenters minskade närvaro på uppdrag av Fakulteten för ekonomi, natur och teknikvetenskap. Nästan 300 studenter har svarat på hennes enkät.
Vill du veta mer – håll utkik efter slutrapporten som kommer efter årsskiftet.
Text: Linda Harradine
Foto: Linda Harradine



