Trestadsstudien
Om projektet
Projektuppgifter
Projektstatus
Avslutat
Kontaktperson
Forskningsämne
Forskningsmiljöer
Tidigare titel: Processer som kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem: En longitudinell-experimentell design.
Detta forskningsprojekt sträcker sig över totalt sex år (2012 till 2017) och samfinansieras av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Avsikten med projektet är att undersöka hur man på ett mer effektivt sätt kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem och sociala anpassningssvårigheter. Projektet fokuserar på underliggande faktorer bakom välkända problembeteenden för att göra det möjligt att behandla flera problem på samma gång istället för att fokusera på ett problem i taget.
Projektet började som ett samarbete mellan två forskargrupper i psykologi: Center for Developmental Research, CDR, och Center for Health and Medical Psychology, CHAMP. CDR har lång erfarenhet av att arbeta med longitudinella metoder, det vill säga att man regelbundet följer upp stora grupper av barn och ungdomar över längre tid. Inom CHAMP har man den kliniska kompetensen och lång erfarenhet av experimentella studier. Men för att vi skulle få en bättre bild hur samsjuklighet utvecklas i ungdomars vardagsmiljöer så utvecklade vi projektet vidare tillsammans med forskare i historia, statskunskap och folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.
Forskare i projektet
Projektet leds av Katja Boersma, professor i psykologi. I ledningsgruppen finns också professor Lauree Tilton Weaver (utvecklingspsykologi), professor Steven Linton (klinisk psykologi), professor Jeff Hearn (sociologi), och docent Thomas Strandberg (socialt arbete). I projektet ingår också ett flertal andra forskare, postdoktorer och doktorander.
En bakgrund
Trots decenniers forskning om ungdomars psykiska problem saknas kunskap om (a) den höga samsjukligheten mellan olika problem och (b) faktorer som kan göra att problemen inte stabiliseras och ökar. Detta program ska utveckla denna kunskap. Vi har redan behandlingar som riktar sig mot enskilda problem. Det kan handla om utagerande beteenden som kriminalitet, våld eller mobbing och internaliserade problem som till exempel depression, lågt självförtroende eller självskadebeteende. Samtidigt börjar vi känna till att det finns underliggande förhållanden som ligger bakom alla dessa olika sorters beteenden. I projektet använder vi en ny teoretisk ansats som definierar "transdiagnostiska faktorer" som faktorer som ligger bakom, underblåser eller fungerar som buffertar mot flera (samtidiga) psykiska problem. Vi kommer att fokusera på de största riskfaktorerna som ligger bakom välkända utagerande och internaliserade problem: auktoritärt föräldraskap, sömnproblem, stress och trakasserier. Vi vet att dessa samverkande riskfaktorer gör att problemen hos ungdomar kan bli långvariga men vi ska undersöka om de dessutom kan vara upphovet till problemen från start.
Programmet involverar en longitudinell-experimentell studie över flera år av ungdomars psykiska hälsa i flera olika kommuner. Vi kommer att samla in information från ungdomarna själva men också från deras föräldrar och kamrater. Men vi kommer dessutom att arbeta med interventioner inriktade på de riskfaktorerna vi har identifierat för att se om det påverkar problem med utagerande beteenden och internaliserade problem. Fyra interventioner kommer att byggas in i en longitudinell undersökning av en normalpopulation ungdomar, och de ska inrikta sig mot de transdiagnostiska riskfaktorer vi studerar (auktoritärt föräldraskap, sömnproblem, stress och att vara utsatt för trakasserier). Analyserna kommer att fokusera på att identifiera risker och buffrande processer och att förstå de mekanismer som ligger bakom riskökningar. Genom den longitudinella-experimentella ansatsen kommer vi att kunna dra betydligt starkare slutsatser än om vi hade använt någon av dessa metoder ensamt. Om transdiagnostiska processer kan påvisas kan insatser riktas mot flera psykiska problem samtidigt, snarare än att fokusera på ett problem i taget; därmed ska vi kunna spara knappa resurser. Om detta projekt ger klara och reella resultat är det ett trendbrott som gör att vi kan utveckla behandlingar efter helt nya riktlinjer. I projektet kommer vi kontinuerligt att kommunicera våra resultat med beslutsfattare, personal och föräldrar på lokal, regional, nationell och internationell nivå.
