Utbildning och Demokrati

Forskningsmiljön Utbildning och Demokrati samlar forskare som är verksamma inom läroplansteori, didaktik, utbildningshistoria och utbildningsfilosofi. Ett gemensamt nav är intresset för hur utbildning tar form i olika samhällskontexter och historiska tidpunkter, samt vilka konsekvenser som därmed följer.

Deltagarna i forskningsmiljön medverkar kontinuerligt i nationella, nordiska och internationella konferenser, som den Nordiska läroplansteorikonferensen, Nordic Educational Research Association och European Conference on Educational Research.  Miljön har ett stort internationellt nätverk med kontinuerligt utbyte med forskare från andra länder och har en omfattande publicering, vilket infattar såväl monografier som nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Vidare är miljön nära relaterad till utgivningen av den väletablerade forskningstidskriften Utbildning & Demokrati - tidskrift för didaktik och utbildningspolitik.

Medlemmarna i forskningsmiljön är forskare och forskarstuderande främst inom ämnet pedagogik, men även inom närliggande samhällsvetenskapliga ämnen. Totalt har miljön ett tjugotal aktiva medlemmar. Forskningsmiljön leds av professorerna Andreas Bergh och Christian Lundahl.

Miljön består av två forskningsgrupper: 

Utbildningens villkor och värden. 
Forskningsgruppen studerar utbildningens politiska och moraliska värden i relation till utbildningspolitiska förskjutningar, lag- och policyförändringar samt medieinverkan. En särskild uppmärksamhet riktas mot hur dessa värden iscensätts och transformeras i internationella, nationella och lokala praktiker samt vad det innebär för innehållsliga aspekter, lärares professionella yrkesutövning och ytterst den utbildning som erbjuds barn och unga. Gruppen har en förankring i läroplansteori, didaktik och pedagogisk filosofi. Flera av medlemmarna i forskargruppen ingår i redaktionen för tidskriften Utbildning & Demokrati.

Pedagogikämnets och utbildningens historia.
Forskargruppen studerar pedagogikämnets och utbildningens historia med fokus på hur kunskap formas, sprids och får konsekvenser. Av särskilt intresse är den kunskapsproduktion och reproduktion som sker mellan vetenskap, myndigheter och utbildningspraktiker från förskola till högre utbildning. Gruppen har en förankring i läroplansteori och läroplanshistoria samt olika former av sociomateriell kunskapsteori. För närvarande pågår forskningsprojekt som belyser den pedagogiska vetenskapens internationalisering, relationen mellan vetenskap och skolmyndigheter, betydelsen av utbildningsstatistik, föreställningar om framtiden m.m. Forskargruppen härbärgerar också en forskarskola i tillämpad utbildningshistoria.