This page in English

Forskningsprojekt

PREFECT

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående

Kontaktperson

Axel Nordenskjöld

Forskningsämne

Bakgrund

Målet med studien är att hitta faktorer som förutsäger vilka som har mest nytta av ECT och vilka som ska erbjudas annan behandling istället. De markörer vi letar efter kan vara genetiska varianter eller ämnen i blodet. Det slutgiltiga målet med studien är att få verktyg som kan användas för att skräddarsy psykiatrisk behandling så att varje patient får just den behandling som passar honom eller henne bäst.

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (Dnr 2012/169-31/1) och finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Studien koordineras från Karolinska Institutet, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Du som tidigare har fått ECT-behandling - retrospektiv studie

Deltagande i studien innebär att du först blir kontaktad av en forskningssköterska. Du har då möjlighet att ställa ytterligare frågor om studien innan du bestämmer dig om du vill medverka. Om du vill deltaga så kommer du att få svara på några frågor i en telefonintervju. Därefter går du själv och lämnar ett blodprov på den vårdcentral eller vårdenhet som du brukar gå till. Blodprovet tas från armen (20 ml) och kan tas i samband med andra prover. Vi skickar ett provtagningsset som vi vill att du tar med dig till provtagningen

Du som ska påbörja ECT behandling - prospektiv studie

Om du vill deltaga så kommer ett blodprov tas strax innan och strax efter ECT, samt 3-14 dagar efter att behandlingen avslutats. Den totala mängden blod som tas är 48 ml. Du kommer också att få fylla i ett skattningsformulär som mäter minnesfunktion. Tidsåtgången för medverkan i studien uppskattas till 15-30 minuter per blodprovstagningstillfälle.

Registerlänkningar

Vi kommer också att inhämta kompletterande uppgifter från nationella register som t.ex. Patientregistret, Medicinska födelseregistret, Folkbokföringen, Utbildningsregistret, Värnpliktsregistret, läkemedelsregistret samt register med förstagradssläktingar. Registerdata behövs för att få en så fullständig bild som möjligt över faktorer, utöver de biologiska, som kan påverka effekt och biverkningar av ECT. Det är de sammantagna uppgifterna från dessa nationella register, kvalitetsregistret för ECT samt blodprovet som sen ligger till grund för analysen och förhoppningsvis svaret på frågan om vilka faktorer som är viktiga för effekt och biverkningar av ECT.

Vad är ECT-behandling?

För svår depression rekommenderar Socialstyrelsen behandling med elektrokonvulsiv behandling (ECT) (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2009). ECT introducerades redan 1938. Sedan dess har behandlingen förfinats och ges i dag under kortvarig narkos tillsammans med ett muskelavslappande medel. Placeringen av elektroderna och minskade strömstyrkor har bidragit till att optimera behandlingen. Vanligen ges behandlingen 3 gånger i veckan. Patienterna kan vara inlagda på sjukhus men behandlingen ges även polikliniskt, d.v.s. patienter kommer till sjukhuset på morgonen och går hem efter behandlingen. Som alla behandlingar har ECT bieffekter. Exempelvis förekommer kognitiva störningar. Dessa består i minnesstörningar som brukar gå tillbaka efter att behandlingen avslutats. Huruvida minnesstörningar förekommer på lång sikt är omtvistat. Verkningsmekanismen är inte helt känd men i vetenskapliga studier har man fått relativt god effekt.

Kvalitetsregistret ECT

För att kvalitetssäkra behandlingen och möjliggöra kunskapsutveckling om ECT finns Kvalitetsregistret ECT. Den enhet du tillhör har valt att kvalitetssäkra sin verksamhet genom att medverka i detta kvalitetsregister. Vid registrering insamlas uppgifter om bland annat diagnos, utfall och biverkningar Patientinformation om registret bifogas och finns också att hämta på deras hemsida.

Varför är en forskningsstudie om ECT viktig?

Även om vi vet att ECT är effektivt vid djupa depressioner så är inte alla patienter hjälpta av behandlingen. Det förekommer också stora individuella skillnader vad avser biverkningarna av behandlingen. Medan en del upplever minimala biverkningar, klagar andra över minnesproblem som associeras till behandlingen. Man vet inte vad de individuella skillnaderna beror på. Det kan vara genetiska skillnader eller andra biologiska faktorer som påverkar effekter och bieffekter. Denna okunskap är bekymmersam eftersom vi inte kan skräddarsy behandlingen utifrån individens unika förutsättningar. Om vi exempelvis hade kunskap om att en viss genetisk variant var kopplad till större risk för förvirring och kognitiva problem skulle man kunna vidtaga åtgärder för att minska bieffekterna såsom ge behandlingen mer sällan (t.ex. 2 gånger per vecka istället för 3), försöka med lägre strömstyrkor, vara noga med att sätta ut läkemedel som kan bidraga till förvirring med mera. Och om vi visste att en viss kombination av biologiska markörer var kopplat till mycket dåligt behandlingssvar skulle vi avstå från behandlingen.

Läs mer

Forskargrupper

Finansiärer

  • Stiftelsen för Strategisk Forskning

Samarbetspartners