Forskningsprojekt

Utfallet av behandling för svår affektiv sjukdom

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående

Kontaktperson

Axel Nordenskjöld

Forskningsämne

Målsättning

Den genomsnittliga livslängden är förkortad med mer än 15 år för patienter med affektiva sjukdomar (depressionssjukdomar och mano-depressiv sjukdom) och sjukdomarna utgör den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga.
Forskningen avser att öka kunskaperna om varför prognosen är så allvarlig och hur den kan vilka förbättras med hjälp av förebyggande insatser och behandling.

Bakgrund

Affektiva syndrom är sjukdomar som drabbar känslolivet, tänkandet och icke viljestyrda funktioner. Sjukdomarna är vanliga i lindriga former men förekommer i olika svårighetsgrader. Under senare år har kunskaperna ökat om att affektiva sjukdomar är associerade med kraftigt ökad dödlighet. För den stora grupp av befolkningen som behandlats med antidepressiva läkemedel är livslängden förkortad med i genomsnitt 17 år för män och 20 år för kvinnor, jämfört med dem som inte fått antidepressiva mediciner. Det är tänkbart att patienter med mer uttalade symptom har en ännu kortare förväntad livslängd. En förklaring till den ökade dödligheten är självmord. Men självmord förklarar bara en del av den ökade dödligheten.
Vilka sjukdomar som orsakar den kraftigt förkortade livslängden för patienter med affektiv sjukdom är ännu ofullständigt kartlagt. Det är känt att vissa former av affektiv sjukdom är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdom samt cerebrovaskulära (sjukdomar i hjärnans blodkärl) och endokrina störningar (hormonsjukdomar). Man har också visat ett samband mellan vissa affektiva sjukdomar och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar t.ex. insulinresistens, högt blodtryck, fetma, rökning, alkoholmissbruk och fysisk inaktivitet.
Sambandet mellan affektiva sjukdomar och andra sjukdomar kan vara mycket komplext och ha olika riktningar. Ett observerat samband mellan hjärt-kärlsjukdomar och affektiv sjukdomar kan delvis förklaras av att patienter som drabbas av hjärt-kärlsjukdom i sin förtvivlan över att ha insjuknat i hjärt-kärlsjukdom tenderar att insjukna i depression. Man kan också tänka sig att samma underliggande orsaker, t.ex. benägenhet för inflammation eller fetma, kan ge manifestationer från flera organsystem, med både affektiva symptom och hjärt-kärlsjukdomar som följd. Ytterligare en möjlighet är att behandlingen för affektiva syndrom, med bl.a. antidepressiva läkemedel och neuroleptika, kan bidra till viktökning och diabetes som i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Sambandet mellan sociala faktorer och affektiva sjukdomar kan vara lika komplext och det kan finnas mycket komplexa interaktioner mellan medicinska och sociala förhållanden.
För att få en nyanserad och heltäckande bild av dessa komplicerade orsakssamband behöver man detaljerad och longitudinell information om ett stort antal patienter. I studien planerar vi att använda en kohort av patienter med svåra affektiva sjukdomar som behövt psykiatrisk slutenvård, ECT eller diagnosticerats med bipolär affektiv sjukdom och kontroller. Det genetiska bidraget kan undersökas genom att även släktingar studeras. De svenska befolkningsbaserade registren ger unika möjligheter till inblick i de komplexa sambanden mellan sociala och medicinska förhållandena för patienter med affektiva sjukdomar.

Syftena är

Studiepopulationer:

1) alla patienter ur patientregistret som vårdats för affektiv sjukdom inom psykiatrisk slutenvård sedan 2005, samt samtliga fall ut Kvalitetsregister ECT och Kvalitetsregister Bipolär.
2) Tio stycken ålders och könsmatchade kontroller med svenskt personnummer för varje fall ur kohort nr 1.
3) Första, andra och tredjegradssläktingar till 1, 2 identifierade genom Flergenerationsregistret.

Material

Avidentifierade uppgifter inhämtas ifrån nationella databaser:
1) Patientregistret, Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret, Medicinska födelseregistret, Cancerregistret (Socialstyrelsen)
2) Kvalitetsregister ECT (Örebro läns landsting),
3) Nationellt Kvalitetsregister för Bipolär affektiv sjukdom (Västra Götalandsregionen)
4) Flergenerationsregistret, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings och arbetsmarknadsstudier, LISA), (Statistiska centralbyrån, SCB)
5) Mikrodata för analys av socialförsäkringen (Försäkringskassan).

Läs mer

Forskargrupper