Sex miljoner till forskning som ska ”avkoda” marknadsskolans historia med hjälp av AI

Christian Lundahl, professor i pedagogik, och AI-forskarna Savitha Sam Abraham och Andreas Persson.

Christian Lundahl, professor i pedagogik, och AI-forskarna Savitha Sam Abraham och Andreas Persson.

Hur kunde Sverige gå från att ha ett av världens mest centraliserade och enhetliga utbildningssystem till dagens decentraliserade och marknadsstyrda system? Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Örebro universitet har fått nästan sex miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att, med hjälp av artificiell intelligens, analysera hur den politiska debatten om utbildning har förändrats.

Projektet, som leds av pedagogikprofessor Christian Lundahl, har titeln “Marknadsskolan avkodad – datalingvistsiska analyser av 40 års utbildningspolitik” och ska pågå i fyra år, från 2024 till 2027.

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och ska analysera data från riksdagen genom att kombinera diskursanalys och datorstödd lingvistisk textanalys.

Förutom Christian Lundahl, involverar projektet även forskarna Eric Borgström, svenska språket, Göran Eriksson, medie- och kommunikationsvetenskap, Martin Karlsson, statskunskap, Andreas Persson, datavetenskap, Savitha Sam Abraham, datavetenskap, och Christoffer Åhlman, historia.

– Det är väldigt spännande och utmanande att arbeta i ett tvärvetenskapligt forskarlag. Vi har alla vår respektive förförståelse kring det egna fältet, samt begränsade insikter i andras fält, vilket vi hela tiden behöver kommunicera kring och kunna göra avvägningar och kompromisser, säger Christian Lundahl.

Bygger vidare på pilotprojekt inom samverkansplattformen AI Impact Lab

Projektet bygger bland annat vidare på det tidigare pilotprojektet OPaData4All, som drevs inom samverkansplattformen AI Impact Lab och som kompletterade det digitaliserade riksdagsdataarkivet (riksdagsdata.oru.se) med funktioner för att kunna söka, filtrera och visualisera data.

Nu är tanken att analysera den parlamentariska debatten kring skolans omvandling från 1980-talet fram till i dag. Målet är att skapa en djupare förståelse för hur politiska idéer utvecklats över tid.

– Det finns otroligt stora mängder data kring den svenska parlamentariska debatten, men det är långt ifrån all data som är relevant för den utbildningspolitiska debatten. En initial utmaning inom projektet kommer därför bli att semantiskt söka ut dokument och anföranden som är relevant just för den utbildningspolitiska debatten, säger Andreas Persson.

”Vi kan få en unik bild av politikens logik”

– Vår studie är viktig i det att den bidrar med förståelse. Dels för hur marknadsskolan har kunnat utvecklats så som den gjort utan att det direkt var intentionerna med den från början, dels kan vi även få en unik bild av politikens logik som kan överföras till andra sakpolitiska områden, säger Christian Lundahl och fortsätter:

– Vår förhoppning är att vi ska bidra med ökade kunskaper om utbildningspolitiska reformer, vad som driver dem och hur de blir som de blir. Vi kommer också att utveckla metoder för att analysera större textmängder vilket möjliggör jämförelser över tid, till exempel mellan olika sakområden eller olika internationella kontexter.

Text: Jesper Eriksson
Foto: Jesper Mattsson och Jesper Eriksson