Audionomprogrammet, 180 hp

Starttermin: Hösten 2023 (anmälan stängd)

Vill du främja människors möjligheter till kommunikation, socialt samspel och upplevd livskvalitet? Programmet är för dig som vill arbeta med konsekvenser av hörselproblem, rehabilitering av hörselskada samt utveckling av kommunikationsförmåga.

Studenter på Audionomprogrammet vid Örebro universitet

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Audionomprogrammet är för dig som är intresserad av att använda breda kunskaper inom medicin, teknik och samhällskunskap för att främja människors möjligheter till kommunikation, socialt samspel och livskvalitet.

Efter avklarad utbildning kan du arbeta inom hörselvård antingen inom regioner eller privat. Dina arbetsuppgifter kan innefatta audiologisk diagnostik och rehabilitering genom hörselmätning och hörhjälpmedelsanpassning, men även genom stödjande samtal, rådgivning och undervisning. I arbetet som legitimerad audionom möter du människor i alla åldrar och arbetar med utredning och rehabilitering av barns och vuxnas hörsel- och kommunikationsförmåga.

Audionomprogrammet ger dig en bred grundutbildning inom hörselvetenskap genom kurser i bland annat akustik, fonetik och talperception, hörselns anatomi och fysiologi samt audiologisk rehabilitering. Utöver det innehåller programmet även kurser med varierande inriktning mot både teknik, medicin, beteende- och samhällsvetenskap samt humaniora. Allt för att förbereda dig som student inför din kommande yrkesroll som legitimerad audionom.

Förutom en tvärvetenskaplig teoretisk utbildning innehåller audionomutbildningen även praktiska studier, som du genomför på Audiologiska klinikens utbildningsenhet inom Region Örebro län.

Utbildningen leder både till en audionomexamen och en kandidatexamen och öppnar upp för fortsatta studier på avancerad nivå.

Utbildningsplan Audionomprogrammet, 180 hp

Under utbildningens första år inhämtar du grundläggande kunskaper inom områdena kommunikation, ljudmiljö och akustik, audionomprofessionen och dess vetenskapliga grund, beteende och samhällsvetenskapliga perspektiv, vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik, hörselsystemens uppbyggnad och funktion samt psykoakustik, akustisk fonetik och talperception. Dessutom tränar du i att tillägna dig ett vetenskapligt förhållningssätt och att muntligt och skriftligt kommunicera dina inhämtade kunskaper.

Under andra året fördjupar du dina teoretiska kunskaper och tillämpar dessa praktiskt. Dina studier belyser konsekvenser av en påverkad hörsel- och kommunikationsfunktion utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt där du tränar att se och beskriva samband mellan människans kommunikationsförmåga och inre respektive yttre påverkande faktorer. Studierna inriktar sig mot hörsel- och balanssystemens patofysiologi, audiologisk diagnostik, signalteori, audiologisk rehabilitering samt beteendevetenskap med inriktning kognition. Du integrerar teoretisk kunskap med praktisk tillämpning i form av metodövningar och fördjupar dig ytterligare under de verksamhetsförlagda utbildningsperioderna. Du vidareutvecklar förmågan att tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt, dina färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation samt att reflektera över din egen lärande- och utvecklingsprocess.

Under utbildningens tredje år fördjupar du dig inom audiologisk diagnostik, rehabilitering och prevention med avseende på vuxna och barn både genom teoretiska studier och verksamhetsförlagd utbildning. Den vetenskapliga skolningen fortsätter du genom att du analyserar, drar slutsatser, värderar och argumenterar på ett vetenskapligt sätt utifrån olika fenomen inom hörselvetenskap. I examensarbetet förenar du fördjupade studier inom hörselvetenskap med ett vetenskapligt arbetssätt. Utbildningens tredje år inbegriper också kunskap om audionomens möjliga roller inom samhälleliga verksamheter.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2023

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå

Antal platser: 30

Urval: Betyg 66%, Högskoleprov 34%

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för hälsovetenskaper

Examen: Audionomexamen, Kandidatexamen

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programansvarig: Susanne Köbler

Anmälningskod ORU-79307

Audionomer arbetar ofta inom offentligt finansierade hörcentraler och audiologiska kliniker, eller privat hörselvård. Audionomer har en given plats även hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan som specialister vid exempelvis anpassning av en arbetsplats utifrån specifika kommunikationsbehov. En del audionomer är engagerade i forskning eller utveckling och marknadsföring av hörseltekniska hjälpmedel.


Efter programmet kan du läsa vidare på avancerad nivå till magister och masterexamen. Även möjlighet till forskarutbildning finns.

Erik Nielsen audionom

Intresse för musik och teknik ledde till audionomyrket

– Jag spelar gitarr i första hand, men även saxofon. Sedan sjunger jag en del om än hellre än bra, ler Erik.

Intresset för musik och teknik gjorde att han valde ett gymnasieprogram med inriktning på just ljudteknik och musikproduktion. Därefter läste han ett par fristående distanskurser i ämnena, bland annat via Örebro Universitet.

– Några år efter studenten började jag fundera på vad jag ville göra. Jag ville utbilda mig till ett yrke där jag hade nytta av mina kunskaper och där framtidsutsikterna var goda. Därför valde jag att läsa till audionom, det var både logiskt och lockande.

Grava hörselproblem

Erik sökte och kom in på Audionomprogrammet i Örebro och när han tog examen förra året fick han fast jobb direkt. I dag jobbar han på Hörcentralen i Uppsala. Det är en specialistenhet som bland annat behandlar patienter med grava hörselproblem, ensidig dövhet och flerfunktionshinder.

– Det handlar om att få deras kommunikation att fungera i vardagen – hemma, i skolan eller på jobbet. Vi ser till hela människan och hans eller hennes livssituation. Därför jobbar vi ofta i team ihop med andra yrkesgrupper, till exempel ingenjörer, pedagoger, kuratorer och psykologer.

Innan Erik började jobba var han osäker på hur han skulle klara bemötandet av patienterna.

– Tekniken behärskade jag, men den mänskliga biten var jag inte alls lika säker på. Jag är helt ny i yrket och ändå ger jag mig på att jobba med de mer avancerade patientgrupperna – ungefär så tänkte jag. Men det har gått bra, tycker jag.
Det är vanligt att yrkesmusiker drabbas av hörselskador, bland annat tinnitus. När Erik träffar den här patientgruppen har han stor nytta av sin bakgrund.

– Jag talar musikers språk och förstår vad de behöver för hjälp, konstaterar han.

Nytta av bakgrunden som musiker

Erik berättar också att han som musiker har en grundförståelse för hur ljud byggs upp och att det är en stor skillnad mellan tal och musik.

– Hörapparater kan ha olika lyssningsprogram som kan användas beroende på vilken miljö man befinner sig i. Jag har nytta av min musikerbakgrund och mina kunskaper om akustik när jag ska programmera hörapparaterna.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Arbetsuppgifterna varierar mycket, det handlar om så mycket mer än att prova ut en hörapparat. Det gäller att vara kreativ och använda sina kunskaper för att lösa patientens problem.

Erik fortsätter:

– Att kunna kommunicera är ju oerhört viktigt för att man ska må bra, för att livet ska fungera. Kan jag hjälpa någon med den delen så är det en stor belöning för mig.

Erik studerade på Audionomprogrammet i Örebro under åren 2014-2017. Nu har han fått lite distans till studietiden och ser på undervisningen på ett delvis annat sätt än när han var student.

– Lärarna och föreläsarna var kompetenta och duktiga, men i en del av kurserna var det inte helt självklart vad man skulle ha kunskaperna till. Man förstod inte hur det som lärdes ut skulle vara applicerbart på yrket. Men nu har jag jobbat ett tag och det mesta börjar falla på plats och bli logiskt. Jag har haft nytta av det jag lärde mig.

Studentlivet, vad tyckte du om det?

– Det fanns mycket att göra, men det var ingen som så att säga släpade dig till aktiviteterna. Du hade ett eget ansvar att aktivera dig och det är egentligen inte så konstigt, säger Erik som till viss del även var engagerad i Studentkåren.

I dag bor Erik alltså i Uppsala, en stad som är större än Örebro. Från början kommer han från lilla Hyltebruk ”i de småländska skogarna” som han uttrycker det.

– Jag som är från landet var ju lite ovan vid storstäder. Men jag tyckte att Örebro var en välkomnande stad, jag gillade att bo där.

Lär för livet

Hans tips till blivande studenter på Audionomprogrammet är att vara nyfikna och engagerade.

– Audionomyrket har förändrats otroligt mycket under årens lopp och kommer att fortsätta göra det. Man kommer att göra nya upptäckter både medicinskt, fysiologiskt och tekniskt. Så mitt råd till nya studenter är att vara kunskapstörstiga. Det räcker inte med att lära sig saker bara för att klara tentan. Vill du bli riktigt duktig i ditt yrke måste du lära för livet.

Inom audionomprogrammet kommer du att studera följande ämnesområden:

Akustik – Inom akustiken undersöks ljud på ett objektivt sätt. Centrala begrepp är ljudnivå, frekvens, fas och spektrum. Vi använder olika beräkningar och teknisk apparatur för att beskriva ljud på ett naturvetenskapligt sätt.

Audiologisk rehabilitering – Audiologisk rehabilitering utgår ifrån en helhetssyn på människan. Det innebär att det är individens/patientens specifika behov som står i centrum och även styr vilka rehabiliteringsinsatser som blir aktuella för den enskilde patienten. Det kan t.ex. handla om kommunikation och hur man kan använda så kallade kommunikationsstrategier konstruktivt i svåra lyssningssituationer. Teknologiska hjälpmedel har en mycket central roll inom audionomens arbetsområde. Detta innefattar allt från vanliga hörapparater till olika former av samtalsförstärkare och varseblivningshjälpmedel. Denna bransch är i ständig utveckling, och utrustningarna går numera ofta att koppla samman till större system. För att förstå hur olika typer av audiologisk teknologi fungerar och ska användas innefattar audionomutbildningen även ämnen som elektroakustik och digital signalbehandling.

Beteendevetenskap – i audionomens yrkesroll ingår att ge råd och stöd till både individer och till olika grupper. De flesta audionomer har kontakt med patienter och anhöriga i sitt dagliga arbete. Inom beteendevetenskapen, i relation till audionomprogrammet, studeras därför t.ex. utvecklingspsykologi, hälsopsykologi, kognitionsvetenskap, pedagogik, samhällsstruktur och organisationsteori.

Diagnostik/hörselmätningar – Att kunna mäta hörseln är mycket centralt inom hörselvetenskap. En stor del av utbildningen ägnas därför åt olika tekniker och metoder för hörselmätning. Du kommer att få lära dig psykoakustiska mätmetoder såsom, ton- och talaudiometri, elektroakustiska mätningar såsom tympanometri, och elektrofysiologiska mätningar såsom hjärnstamsaudiometri (ABR/ASSR).

Fonetik och talperception – I studiet av talkommunikation är fonetik och talperception centrala. Fonetik handlar om hur språkljuden bildas, och vilka akustiska egenskaper de har. Talperception handlar om hur hjärnans tolkning av den inkommande talsignalen går till.

Hörselns anatomi, fysiologi, och patofysiologi – För att förstå hur människans hörsel fungerar studerar vi hörselsystemets anatomi och fysiologi, och för att förstå hur olika hörselskador uppstår och påverkar människan studerar vi hörselsystemets patofysiologi. Särskilt fokus läggs här på örat och dess nervförbindelser till hjärnan.

Psykoakustik – psykoakustik handlar om hur människor uppfattar och tolkar ljud (se info om akustik). Kunskaper inom ämnet är därför viktiga för att t.ex. kunna utföra hörselmätningar.

Vetenskapsteori och vetenskaplig metod – Vetenskapsteori och vetenskaplig metod är mycket centralt i all universitetsutbildning, forskning och klinisk verksamhet. Vi sätter därför stor vikt vid att hörselvetenskap baseras och utförs på vetenskaplig grund. I din blivande profession som audionom har du också ett ansvar att följa kunskapsutvecklingen i relation till professionen och ämnet. Under utbildningen kommer du därför stegvis tränas i ett vetenskapligt förhållningssätt till olika frågeställningar så att du är väl rustad för ditt yrkesliv.

Örebro är Europas teckenspråkshuvudstad. I Örebro finns riksgymnasiet för döva- och hörselskadade och den generella kunskapen och kompetensen i staden rörande hörsel- och dövhet är stor. Det är därför naturligt att högre utbildning rörande hörsel- och hörselproblematik finns i staden. Audionomprogrammet har funnits i Örebro sedan 1969 och är idag Sveriges största och mest utbyggda audionomprogram med en fullt utrustad och fullt fungerande utbildningsklinik och ett av Sveriges största forskningscentrum i audiologi kopplat till utbildningen, Audiologiskt forskningscentrum.

Programmet kännetecknas av:

  • Tvärvetenskaplig kompetens – vi är många lärare med olika bakgrund arbetar tillsammans inom de olika ämnena
  • Akademiskt djupt - många lärare är forskare och driver egna forskningsprojekt som på många sätt belyses i utbildningen
  • Universitetspedagogisk utbildning – de allra flesta av de undervisande lärarna har pedagogisk utbildning anpassat för högskole- och universitetsstudier
  • Tydliga kursplaner, tydligt formulerade lärandemål, fortlöpande kvalitetssäkring av programmet – för att underlätta för dig som student har programmet satsat på att göra olika styrdokument begripliga samt att integrera dessa i utbildningen på ett bra sätt. Detta medför också att programmet fortlöpande kvalitetssäkrar undervisningsinnehållet och undervisningsmetoderna
  • Integrerad VFU i dedikerad studentklinik – den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) eller praktiken görs på Audiologiska utbildningsenheten (AudU) och drivs i samarbete med Audiologiska kliniken inom Region Örebro län (RÖL). VFU:n är en integrerad del av audionomprogrammet och görs parallellt med den teoretiska utbildningen för att få bra samordning mellan teori och praktik.
  • Kvalificerad handledning på VFU- samtliga handledare har handledarutbildning eller är under pågående handledarutbildning. Handledare och lärare på audionomprogrammet jobbar tillsammans för att den verksamhetsförlagda utbildningen ska hålla hög kvalitet med rättssäker bedömning och som dessutom är förberedande inför yrkeslivet. 
  • Närhet till- och samarbete med en av Sveriges största hörselkliniker - Audiologiska kliniken i Örebro är en av Sveriges största audiologiska kliniker. Audionomprogrammet samarbetar på många plan med kliniken, där samarbetet omkring AudU utgör den största delen
  • Internationellt samarbete – audionomprogrammet har utbyte med Aston University i England som också har ett audionomprogram. Lärare ifrån audionomprogrammet i Örebro åker dit och undervisar och lärare därifrån kommer och gästundervisar här hos oss. I framtiden kommer vi även att kunna erbjuda studentutbyten på flera plan.
  • Lokaler och utrustning för metodövningar – audionomprogrammets lokaler och utrustning för metodövningar och laborationer är moderna och relevanta. Möjlighet finns dessutom att nyttja utrustningen utöver schemalagd tid för att själv kunna öva olika praktiska moment.

Behörigheten till audionomprogrammet rörande matematik och fysik är Matematik B och Naturkunskap B eller Matematik 2a/2b/2c, och Naturkunskap 2. I realiteten innebär detta att du som student bör vara förtrogen med områden som ekvationslösning och geometri samt fysikaliska mätetal och enheter. Under utbildningens inledande veckor erbjuds (i mån av tid) nya studenter stöd i att repetera dessa kunskaper.

Undervisningsspråket på audionomprogrammet är svenska förutom vid särskilda tillfällen såsom vid besök ifrån internationella samarbetspartners. Då används engelska som undervisningsspråk. Det mesta av litteraturen som används på audionomprogrammet är på engelska och du bör därför vara väl förtrogen med att kunna läsa och förstå engelska texter. Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter skrivs på svenska.

Vi välkomnar alla människor som är behöriga att studera på audionomprogrammet. Det är dock viktigt att tänka på att undervisningsspråket är svenska samt att skriftliga inlämningsuppgifter ska skrivas på adekvat svenska. Det är också mycket viktigt att tänka på att du, under utbildningen och även i din kommande yrkesroll, skall arbeta med och samtala med personer med hörselskada varför ditt språk och tal är extra viktigt för att personer med denna typ av funktionsnedsättning ska uppfatta vad du säger. Du behöver också kunna uppfatta, förstå och tolka det personer/patienter säger till dig. Om du är osäker på om du har de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier, gå då in på länken och testa dina språkkunskaper hos Tisus, Stockholms universitet.

Hörselnedsättning och hörapparater behöver inte vara ett problem för att läsa utbildningen, men det kan bero på hur grav hörselnedsättningen är och vilka svårigheter man har i den talade kommunikationen med andra. Arbetsformerna i utbildningen (föreläsningar, seminarier, grupparbeten, metodövningar etc.) grundar sig på muntlig kommunikation. Tekniskt stöd i form av portabel slinga finns och kan användas vid muntlig undervisning. I utbildningen ingår också praktiska moment såsom hörselmätningar och tekniska rehabiliteringsåtgärder. Då är det av vikt att hörseln är tillräcklig för att kunna utföra dessa moment. Det kan t.ex. handla om att höra om en patient uppfattar ett ord korrekt eller att kunna identifiera om en hörapparat är trasig. I sin audionomprofession samtalar man med sina patienter, både i utredande samtal och i samband med olika åtgärder, t.ex. anpassning av tekniska hjälpmedel. Du bör därför vara införstådd med att du kommer att integrera och samtala mycket och att du därför bör kunna uppfatta samtal mellan 2 eller 3 personer.

Det enkla svaret är att det inte är någon större skillnad. Ursprungligen handlade audiologi om medicinska aspekter såsom hörsel- och balanssystemets sjukdomar och relaterade sjukdomar medan hörselvetenskap såg hörsel ur ett bredare perspektiv där, förutom rent medicinska aspekter, även ljud, signalbearbetning, mänskliga beteenden och pedagogik fokuserades. Idag är det ingen större skillnad på ämnena då även begreppet audiologi är mer omfattande och liknar därmed hörselvetenskap.

Ja, det stämmer. Sedan 2015 bedrivs den verksamhetsförlagda utbildningen vid Audiologiska klinikens utbildningsenhet som är ett samarbete mellan Region Örebro län (RÖL) och Örebro universitet. Syftet med AudU är att skapa en större stabilitet i den verksamhetsförlagda utbildningen för audionomstudenter. En stor fördel med AudU är att alla studenter får samma goda förutsättningar för att uppnå målen för de kliniska kurserna.

Efter genomfört audionomprogram har du möjlighet att ansöka om två examen. Dels en kandidatexamen i hörselvetenskap och dels en yrkesexamen som audionom. Med en audionomexamen kan du ansöka om att bli legitimerad audionom (hos socialstyrelsen) och har därmed rätten att självständigt utforma din yrkesbana inom ramen för audionomlegitimationen. Du kan också gå vidare till fortsatta studier på avancerad nivå:

Efter magister-/masterexamen inom hörselvetenskap är du kvalificerad att söka doktorandtjänster relaterade till hörselvetenskap. Relevant forskarutbildningen vid Örebro universitet bedrivs inom ämnet funktionsnedsättning och samhälle.

De flesta som utbildar sig till audionom väljer att arbeta inom offentlig eller privat hörselvård. Inom dessa två marknader är efterfrågan på audionomer god men man behöver vara beredd att flytta dit jobben finns. Läs SACO:s prognos om var framtidens jobb finns.

En hel del audionomer arbetar också inom hörapparatindustrin som försäljare eller med support för hörselhjälpmedel. Hos leverantörsföreningen Svensk Hörsel finns information om vilka leverantörer som för närvarande finns på svenska marknaden.

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Jannie Agirman-Lexö

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Rebecka Rådsäter

”Som audionom gör du skillnad för människors livskvalitet”

Rebecka Rådsäter gick Audionomprogrammet vid Örebro universitet och jobbar idag som audionom på Östersunds sjukhus. Hon älskar mötet med människor. – Våra patienter blir friskare och upplever större livsglädje, säger hon.

Moa-Lill Häggqvist testar hörseln på kursaren Malin Grönqvist

Audionomprogrammet bygger från teori till praktik

Varför sökte du Audionomprogrammet?
Jag tyckte att programmet lät intressant men visste ingenting om yrket. Men bilden jag fick var att det är ett väldigt intressant jobb med en bredd som omfattar kunskap inom teknik, beteendevetenskap och medicin. Örebro universitet blev mitt förstahandsval eftersom jag ville flytta hemifrån, men inte för långt bort.

Vad är det bästa med ditt program?
Det bästa är att programmet är väldigt teoretiskt i början av utbildningen. På det sättet byggs våra kunskaper upp inför kommande praktiska terminer. När vi utför de praktiska övningar är vi väl förberedda och vet hur vi ska gå tillväga. En annan sak som är bra är att klasserna inte är så stora. Varje klass består av cirka 20 – 30 studenter, vilket ökar sammanhållningen och gemenskapen. Programmet är väldigt brett vilket gör att vi får mycket kunskap inom flera olika ämnen.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Gemenskap, kunskap och tillgångar.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Studentlivet i Örebro tycker jag är bra. Det finns mycket att göra och mycket att engagera sig i. I Serum, som är den sektion mitt program ingår i, finns det aktiviteter att delta i året om vilket ökar gemenskapen mellan alla studenter oavsett inriktning.

Vad har du för framtidsplaner?
I framtiden har jag tagit audionomexamen och fått en tillsvidareanställning inom kommunen. Jag är intresserad av att specialisera mig inom yrket och i framtiden skulle jag vilja jobba vidare med diagnostik. Jag kommer inte stanna kvar i Örebro utan kommer att flytta någon annanstans i Sverige, kanske blir det närmare min hemstad.

Tips till blivande studenter?
Ta tag i plugget direkt. Vi alla strävar efter samma mål så våga be om hjälp.

Alexander Tegstam student audionomprogrammet

För Alexander är audionom rätt val

Idag går han fjärde terminen på programmet. Han trivs och tycker att utbildningen växer och blir bättre för varje termin. En stor fördel med programmet är att det innehåller mycket praktik.

– Vi får gå ut på praktik redan under termin två, sedan fortsätter vi med det kontinuerligt.

Under utbildningen har han bland annat fått arbeta med diagnostik, rehabilitering och tekniska hjälpmedel.

– En person med hörselnedsättning behöver hjälp med att återanpassa sig till samhället. Varje individ har specifika behov. Audionomens uppgift är att hitta strategier och tekniska hjälpmedel.

Den som vill arbeta som audionom behöver vara intresserad av att jobba med människor, vara stöttande och motiverande. Audionomer arbetar länge med samma patient eftersom att rehabiliteringsfasen är lång. Yrket kräver också ett tekniskt intresse eftersom att diagnostik handlar om mätningar med hjälp av apparater. Alexander Tegstam menar att det är en fördel att ha stort tålamod.

– Det tar ungefär 10 år innan en person med hörselnedsättning söker vård. Sedan tar det tid att prova ut en hörapparat och hjärnan behöver tid att anpassa sig. Ibland kan patienten ha orimliga krav på de hjälpmedel som finns. 

Ett yrke som behövs i framtiden

Han är övertygad om att audionomyrket kommer att behövas i framtiden. En orsak är en allt äldre befolkning. Dessutom får allt fler yngre hörselskador, mycket eftersom de lyssnar på musik i hörlurar.

– Förr berodde hörselskador till stor del på bullriga arbetsplatser. Idag är det hörlurar och hur du lyssnar i dem som är bekymret, säger Alexander.

I februari 2015 kom en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) som visade att 1,1 miljoner unga människor mellan 12 – 35 år i medel- och höginkomstländer riskerar hörselskador på grund av att de lyssnar för länge och för högt i sina hörlurar. Men även annat, som nattklubbar, barer och sportevenemang påverkar hörseln för målgruppen. 

– Det är viktigt att hörselsystemet får ta paus, det behöver vila och möjlighet till att återhämta sig, konstaterar Alexander

Han flyttade från Malmö till Örebro för att plugga och han trivs bra. En fördel är närheten till skog och mark. Men det är i hemstaden Malmö som familj och vänner finns. Efter studierna planerar han och sambon att flytta tillbaka.

– Örebro är en underbar stad. Det jag saknar är matkulturen från Malmö, säger Alexander.

Text och foto: Anna Asplund

Deltagarna i Social Impact Lab 2020.

Marie Cesares Olsson, Susanne Strand, Erik Witte, Mats Eriksson och Andreas Nilsson är årets deltagare i Social Impact Lab.

Screening för stalkning och livsstilsrådgivning för äldre – här är årets Social Impact Lab

Fyra forskare från Örebro universitet och en utvecklingsledare från Region Örebro län ska under året arbeta en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer. Arbetet sker inom ramen för Social Impact Lab, en verksamhet som drivs av Örebro universitets holdingbolag.

Andreas Nilsson, lektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, ska ta sig an utmaningen med en snabbt ökande andel äldre i befolkningen, vilket kommer att ställa högre krav på vård och omsorg i framtiden. Han tror att ett ny sorts förebyggande arbete kan vara nyckeln till framgång.

Andreas Nilsson.

Andreas Nilsson.

– För vår framtida välfärd blir det viktigt att förebyggande hälsoarbeten sprids och implementeras, särskilt för aktörer inom hälso- och sjukvården som har att möta ett ökat vårdbehov från en åldrande befolkning, säger Andreas Nilsson och fortsätter:

– Idén, som delas med min kollega Fawzi Kadi, beskriver en ny form av livsstilsrådgivning som bygger på en integrering av biologiska hälsomarkörer med information om individens levnadsvanor. Utifrån en sammanvägd bild av individens hälsotillstånd, så blir målet att kunna erbjuda individanpassade verktyg för hälsofrämjande beteendeförändring.

Innovativt test kan förbättra hörselvården

Erik Witte, universitetsadjunkt och forskarstuderande vid Institutionen för hälsovetenskaper, har utvecklat ett innovativt hörseltest och deltar i Social Impact Lab för att kunna ta nästa steg i innovationsarbetet.

Erik Witte.

Erik Witte.

– I Sverige i dag upplever omkring 1,5 miljoner människor problem med sin hörsel. Hörselnedsättning kan för den drabbade individen ha både sociala och psykologiska konsekvenser. För samhället får detta stora, inte minst ekonomiska, konsekvenser, i och med minskade skatteintäkter, ökade utgifter i socialförsäkringssystemet, samt ökade sjukvårdskostnader, säger Erik Witte och lägger till:

– Den idé jag har utvecklat kallas SiP-testet och är ett hörseltest som till skillnad från befintliga svenska hörseltest kan användas av audionomer för att mäta taluppfattning separat för specifika svenska språkljud. För att SiP-testet ska kunna användas inom svensk hörselvård behöver det utvecklas till en fullfjädrad kommersiell produkt, väl paketerad och användarvänlig.

Även Mats Eriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, ser tiden i Social Impact Lab som en chans att få jobba på ett annat sätt än han vanligtvis har möjlighet till.

Mats Eriksson.

Mats Eriksson.

– Social Impact Lab ger utrymme samt stöd för ett innovationsarbete som jag normalt inte riktigt har i min vardag. Att möta kollegor från universitet och Region Örebro län med olika typer av sociala innovationsidéer blir förstås en inspirerande och spännande del i arbetet.

Det moderna samhället ställer nya krav på kriskommunikation

Mats Erikssons idé är att utveckla ett nytt verktyg för krishanterare och kriskommunikatörer, så att de på ett bättre sätt kan sprida information vid en kris.

– I dag är forskarna ense om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringen. Våldsdåd som leder till oroligheter är samtidigt återkommande i det moderna samhället. När naturrelaterade kriser, dåd eller olyckor inträffar blir effektiv information och kommunikation viktig. Vi medborgare förväntar oss att snabbt bli larmade och likaså få korrekta och sakliga anvisningar. Det är inte helt lätt att i dag hantera kriser kommunikativt, inte minst på grund av ett allt mer digitalt samhälle med nya möjligheter, men också nya förväntningar och krav på information, säger Mats Eriksson.

Screening kan förebygga stalkning

Susanne Strand, docent i kriminologi vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, har utvecklat en metod för att screena hot och trakasserier och upptäcka risken för stalkning.

Susanne Strand.

Susanne Strand.

– Omkring nio procent av Sveriges befolkning beräknas bli utsatta för stalkningsrelaterade hot och trakasserier någon gång i livet. En stor samhällsutmaning är att kunskapen om stalkning är relativt liten och därför identifieras stalkningen ofta sent, det vill säga när den blivit så allvarlig att omfattande insatser behövs för att hantera de uppkomna riskerna, säger Susanne Strand och fortsätter:

– Det är många, såväl individer som företag, som kontaktar mig för att få råd om hur de ska hantera stalkningsrelaterade situationer. Därför skulle jag vilja göra mer inom området. Genom Social Impact Lab hoppas jag kunna få den plattform och det utrymme som behövs i tid för att kunna förverkliga mina idéer om att bidra till att fler bättre ska kunna hantera stalkningsrelaterad problematik.

Även Marie Cesares Olsson, som arbetar med regional utveckling på Region Örebro län, deltar i Social Impact Lab. Hon menar att det är svårt att utvärdera och följa upp familjecentralens främjande och förebyggande arbete eftersom det saknas struktur för hur arbete bör utvärderas.

Marie Cesares Olsson.

Marie Cesares Olsson.

– Min idé handlar om att ta fram mått för att kunna mäta det främjande och förebyggande arbetet som sker inom familjecentralen. Att arbeta med rätt aktiviteter och insatser i rätt tid och på rätt nivå är viktigt för att kunna klara av de utmaningar som finns inom välfärden, säger Marie Cesares Olsson.

Läs mer om Social Impact Lab här.

Text och foto: Jesper Eriksson

 

Paneldebatt Moderator Claes Möller, professor Audiologiska kliniken i Örebro, Marie Öberg, docent, hörselvården Linköping, Sarah Granberg, Med. Dr, Örebro universitet, Mattias Lundekvam, förbundsordförande i HRF, Peter Nordqvist, Tekn. Dr, Forskningsinstitutet Hörselbron.

Moderator Claes Möller, professor Audiologiska kliniken i Örebro, Marie Öberg, docent, hörselvården Linköping, Sarah Granberg, Med. Dr, Örebro universitet, Mattias Lundekvam, förbundsordförande i HRF, Peter Nordqvist, Tekn. Dr, Forskningsinstitutet Hörselbron.

Startat klinik för att utbilda audionomer

– Vi har startat en audiologisk klinik för utbildning. Vi vill vara säkra på att det vi lär studenterna i utbildningen blir en naturlig del av den verksamhetsförlagda utbildningen, säger Sarah Granberg, forskare i handikappvetenskap och lärare på Audionomprogrammet.

Kliniken är ett samarbete mellan Region Örebro Län och Örebro universitet. Sedan 2012 gör alla studenter sin praktik där.

– Vården för hörselskadade ser olika ut i olika delar av landet och vi vill vara säkra på att våra studenter använder arbetsmetoder baserade på forskning, som ger adekvata hörselutredningar, bedömningar och behandlingar.

Färre kvinnor än män

Hörselskadades Riksförbund, HRF, medverkade på konferensen och deras sammanställning för 2017 visar att trots behovet är lika stort får färre kvinnor än män två hörapparater. Dessutom får patienter betala olika avgifter beroende på vart i Sverige de bor. 

– Majoriteten får nedsatt hörsel som vuxna och det innebär en stor omställning. Vi vet att det inte bara handlar om att få hörapparat. Det påverkar hela livet – familj, arbete och fritid. Därför måste vården se till helheten och hjälpa alla patienter utifrån deras situation.

– Ofta behövs ett helt team som arbetar tillsammans med audionom - kurator, psykolog, hörselpedagog och läkare. Många tror att det bara är äldre som drabbas av hörselnedsättning men det är verkligen inte fallet.

Dröjer för länge med att kontakta vården

HRF:s rapport visar att ungefär 18,5 procent eller 1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning. En av fem mellan 45 till 64 år hör redan dåligt. Av människor i yrkesverksam ålder 16 – 64 år är det 12 procent.

– Vi vet att många dröjer för länge med att kontakta vården. Det tar ofta över tio år innan de faktiskt tar tag i sina hörselproblem. Under den tiden har hjärnan inte fått ljudstimulans och tränats i att uppfatta ljud. Det tar tid att jobba upp igen.

– Första tecknet brukar vara att det är svårt att höra i bullriga miljöer, i ett rum fullt av människor som pratar till exempel. Är du orolig, sök vård. Kontakta din vårdcentral så skickar de dig vidare.

Hennes råd till alla är att ta hand om hörseln. Använd alltid hörselskydd i miljöer med höga ljud och var ännu försiktigare om du börjar märka av problem för då är hörseln känsligare. 

Text: Linda Harradine
Foto: Jonas Birkelöf och David Simic