Audionomprogrammet, 180 hp

Varför sökte du Audionomprogrammet?
Jag tyckte att programmet lät intressant men visste ingenting om yrket. Men bilden jag fick var att det är ett väldigt intressant jobb med en bredd som omfattar kunskap inom teknik, beteendevetenskap och medicin. Örebro universitet blev mitt förstahandsval eftersom jag ville flytta hemifrån, men inte för långt bort.

Vad är det bästa med ditt program?
Det bästa är att programmet är väldigt teoretiskt i början av utbildningen. På det sättet byggs våra kunskaper upp inför kommande praktiska terminer. När vi utför de praktiska övningar är vi väl förberedda och vet hur vi ska gå tillväga. En annan sak som är bra är att klasserna inte är så stora. Varje klass består av cirka 20 – 30 studenter, vilket ökar sammanhållningen och gemenskapen. Programmet är väldigt brett vilket gör att vi får mycket kunskap inom flera olika ämnen.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Gemenskap, kunskap och tillgångar.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Studentlivet i Örebro tycker jag är bra. Det finns mycket att göra och mycket att engagera sig i. I Serum, som är den sektion mitt program ingår i, finns det aktiviteter att delta i året om vilket ökar gemenskapen mellan alla studenter oavsett inriktning.

Vad har du för framtidsplaner?
I framtiden har jag tagit audionomexamen och fått en tillsvidareanställning inom kommunen. Jag är intresserad av att specialisera mig inom yrket och i framtiden skulle jag vilja jobba vidare med diagnostik. Jag kommer inte stanna kvar i Örebro utan kommer att flytta någon annanstans i Sverige, kanske blir det närmare min hemstad.

Tips till blivande studenter?
Ta tag i plugget direkt. Vi alla strävar efter samma mål så våga be om hjälp.

Idag går han fjärde terminen på programmet. Han trivs och tycker att utbildningen växer och blir bättre för varje termin. En stor fördel med programmet är att det innehåller mycket praktik.

– Vi får gå ut på praktik redan under termin två, sedan fortsätter vi med det kontinuerligt.

Under utbildningen har han bland annat fått arbeta med diagnostik, rehabilitering och tekniska hjälpmedel.

– En person med hörselnedsättning behöver hjälp med att återanpassa sig till samhället. Varje individ har specifika behov. Audionomens uppgift är att hitta strategier och tekniska hjälpmedel.

Den som vill arbeta som audionom behöver vara intresserad av att jobba med människor, vara stöttande och motiverande. Audionomer arbetar länge med samma patient eftersom att rehabiliteringsfasen är lång. Yrket kräver också ett tekniskt intresse eftersom att diagnostik handlar om mätningar med hjälp av apparater. Alexander Tegstam menar att det är en fördel att ha stort tålamod.

– Det tar ungefär 10 år innan en person med hörselnedsättning söker vård. Sedan tar det tid att prova ut en hörapparat och hjärnan behöver tid att anpassa sig. Ibland kan patienten ha orimliga krav på de hjälpmedel som finns. 

Ett yrke som behövs i framtiden

Han är övertygad om att audionomyrket kommer att behövas i framtiden. En orsak är en allt äldre befolkning. Dessutom får allt fler yngre hörselskador, mycket eftersom de lyssnar på musik i hörlurar.

– Förr berodde hörselskador till stor del på bullriga arbetsplatser. Idag är det hörlurar och hur du lyssnar i dem som är bekymret, säger Alexander.

I februari 2015 kom en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) som visade att 1,1 miljoner unga människor mellan 12 – 35 år i medel- och höginkomstländer riskerar hörselskador på grund av att de lyssnar för länge och för högt i sina hörlurar. Men även annat, som nattklubbar, barer och sportevenemang påverkar hörseln för målgruppen. 

– Det är viktigt att hörselsystemet får ta paus, det behöver vila och möjlighet till att återhämta sig, konstaterar Alexander

Han flyttade från Malmö till Örebro för att plugga och han trivs bra. En fördel är närheten till skog och mark. Men det är i hemstaden Malmö som familj och vänner finns. Efter studierna planerar han och sambon att flytta tillbaka.

– Örebro är en underbar stad. Det jag saknar är matkulturen från Malmö, säger Alexander.

Text och foto: Anna Asplund

Fyra forskare från Örebro universitet och en utvecklingsledare från Region Örebro län ska under året arbeta en dag i veckan med att utveckla sina idéer till sociala innovationer. Arbetet sker inom ramen för Social Impact Lab, en verksamhet som drivs av Örebro universitets holdingbolag.

Andreas Nilsson, lektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, ska ta sig an utmaningen med en snabbt ökande andel äldre i befolkningen, vilket kommer att ställa högre krav på vård och omsorg i framtiden. Han tror att ett ny sorts förebyggande arbete kan vara nyckeln till framgång.

Andreas Nilsson.

– För vår framtida välfärd blir det viktigt att förebyggande hälsoarbeten sprids och implementeras, särskilt för aktörer inom hälso- och sjukvården som har att möta ett ökat vårdbehov från en åldrande befolkning, säger Andreas Nilsson och fortsätter:

– Idén, som delas med min kollega Fawzi Kadi, beskriver en ny form av livsstilsrådgivning som bygger på en integrering av biologiska hälsomarkörer med information om individens levnadsvanor. Utifrån en sammanvägd bild av individens hälsotillstånd, så blir målet att kunna erbjuda individanpassade verktyg för hälsofrämjande beteendeförändring.

Innovativt test kan förbättra hörselvården

Erik Witte, universitetsadjunkt och forskarstuderande vid Institutionen för hälsovetenskaper, har utvecklat ett innovativt hörseltest och deltar i Social Impact Lab för att kunna ta nästa steg i innovationsarbetet.

Erik Witte.

– I Sverige i dag upplever omkring 1,5 miljoner människor problem med sin hörsel. Hörselnedsättning kan för den drabbade individen ha både sociala och psykologiska konsekvenser. För samhället får detta stora, inte minst ekonomiska, konsekvenser, i och med minskade skatteintäkter, ökade utgifter i socialförsäkringssystemet, samt ökade sjukvårdskostnader, säger Erik Witte och lägger till:

– Den idé jag har utvecklat kallas SiP-testet och är ett hörseltest som till skillnad från befintliga svenska hörseltest kan användas av audionomer för att mäta taluppfattning separat för specifika svenska språkljud. För att SiP-testet ska kunna användas inom svensk hörselvård behöver det utvecklas till en fullfjädrad kommersiell produkt, väl paketerad och användarvänlig.

Även Mats Eriksson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, ser tiden i Social Impact Lab som en chans att få jobba på ett annat sätt än han vanligtvis har möjlighet till.

Mats Eriksson.

– Social Impact Lab ger utrymme samt stöd för ett innovationsarbete som jag normalt inte riktigt har i min vardag. Att möta kollegor från universitet och Region Örebro län med olika typer av sociala innovationsidéer blir förstås en inspirerande och spännande del i arbetet.

Det moderna samhället ställer nya krav på kriskommunikation

Mats Erikssons idé är att utveckla ett nytt verktyg för krishanterare och kriskommunikatörer, så att de på ett bättre sätt kan sprida information vid en kris.

– I dag är forskarna ense om att extrema väderhändelser blir vanligare i takt med klimatförändringen. Våldsdåd som leder till oroligheter är samtidigt återkommande i det moderna samhället. När naturrelaterade kriser, dåd eller olyckor inträffar blir effektiv information och kommunikation viktig. Vi medborgare förväntar oss att snabbt bli larmade och likaså få korrekta och sakliga anvisningar. Det är inte helt lätt att i dag hantera kriser kommunikativt, inte minst på grund av ett allt mer digitalt samhälle med nya möjligheter, men också nya förväntningar och krav på information, säger Mats Eriksson.

Screening kan förebygga stalkning

Susanne Strand, docent i kriminologi vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, har utvecklat en metod för att screena hot och trakasserier och upptäcka risken för stalkning.

Susanne Strand.

– Omkring nio procent av Sveriges befolkning beräknas bli utsatta för stalkningsrelaterade hot och trakasserier någon gång i livet. En stor samhällsutmaning är att kunskapen om stalkning är relativt liten och därför identifieras stalkningen ofta sent, det vill säga när den blivit så allvarlig att omfattande insatser behövs för att hantera de uppkomna riskerna, säger Susanne Strand och fortsätter:

– Det är många, såväl individer som företag, som kontaktar mig för att få råd om hur de ska hantera stalkningsrelaterade situationer. Därför skulle jag vilja göra mer inom området. Genom Social Impact Lab hoppas jag kunna få den plattform och det utrymme som behövs i tid för att kunna förverkliga mina idéer om att bidra till att fler bättre ska kunna hantera stalkningsrelaterad problematik.

Även Marie Cesares Olsson, som arbetar med regional utveckling på Region Örebro län, deltar i Social Impact Lab. Hon menar att det är svårt att utvärdera och följa upp familjecentralens främjande och förebyggande arbete eftersom det saknas struktur för hur arbete bör utvärderas.

Marie Cesares Olsson.

– Min idé handlar om att ta fram mått för att kunna mäta det främjande och förebyggande arbetet som sker inom familjecentralen. Att arbeta med rätt aktiviteter och insatser i rätt tid och på rätt nivå är viktigt för att kunna klara av de utmaningar som finns inom välfärden, säger Marie Cesares Olsson.

Läs mer om Social Impact Lab här.

Text och foto: Jesper Eriksson

– Vi har startat en audiologisk klinik för utbildning. Vi vill vara säkra på att det vi lär studenterna i utbildningen blir en naturlig del av den verksamhetsförlagda utbildningen, säger Sarah Granberg, forskare i handikappvetenskap och lärare på Audionomprogrammet.

Kliniken är ett samarbete mellan Region Örebro Län och Örebro universitet. Sedan 2012 gör alla studenter sin praktik där.

– Vården för hörselskadade ser olika ut i olika delar av landet och vi vill vara säkra på att våra studenter använder arbetsmetoder baserade på forskning, som ger adekvata hörselutredningar, bedömningar och behandlingar.

Färre kvinnor än män

Hörselskadades Riksförbund, HRF, medverkade på konferensen och deras sammanställning för 2017 visar att trots behovet är lika stort får färre kvinnor än män två hörapparater. Dessutom får patienter betala olika avgifter beroende på vart i Sverige de bor. 

– Majoriteten får nedsatt hörsel som vuxna och det innebär en stor omställning. Vi vet att det inte bara handlar om att få hörapparat. Det påverkar hela livet – familj, arbete och fritid. Därför måste vården se till helheten och hjälpa alla patienter utifrån deras situation.

– Ofta behövs ett helt team som arbetar tillsammans med audionom - kurator, psykolog, hörselpedagog och läkare. Många tror att det bara är äldre som drabbas av hörselnedsättning men det är verkligen inte fallet.

Dröjer för länge med att kontakta vården

HRF:s rapport visar att ungefär 18,5 procent eller 1,5 miljoner svenskar har en hörselnedsättning. En av fem mellan 45 till 64 år hör redan dåligt. Av människor i yrkesverksam ålder 16 – 64 år är det 12 procent.

– Vi vet att många dröjer för länge med att kontakta vården. Det tar ofta över tio år innan de faktiskt tar tag i sina hörselproblem. Under den tiden har hjärnan inte fått ljudstimulans och tränats i att uppfatta ljud. Det tar tid att jobba upp igen.

– Första tecknet brukar vara att det är svårt att höra i bullriga miljöer, i ett rum fullt av människor som pratar till exempel. Är du orolig, sök vård. Kontakta din vårdcentral så skickar de dig vidare.

Hennes råd till alla är att ta hand om hörseln. Använd alltid hörselskydd i miljöer med höga ljud och var ännu försiktigare om du börjar märka av problem för då är hörseln känsligare. 

Text: Linda Harradine
Foto: Jonas Birkelöf och David Simic