This page in English

Forskningsprojekt

Dåliga betyg eller icke godkänd? Betygsreformer och diskursen om elever som misslyckas i skolan.

Om projektet

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Startår 2014

Kontaktperson

Cecilia Arensmeier

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Ett flertal reformer har sjösatts i den svenska grundskolan de senaste åren. Betygsättningen är ett område som varit föremål för flera förändringar. Det första betygssystemet som infördes i svensk skola i slutet av 1800-talet kom med smärre modifieringar att gälla i över 60 år (bokstavsbetyg från A-C). 1962 togs ett nytt system i bruk, en relativ betygsskala från 1-5 baserad på en normalfördelningskurva. Detta användes i drygt 30 år, innan en målrelaterad betygsmodell med tre betygssteg (godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt) började användas fullt ut läsåret 1997/98. Elever som inte nådde upp till godkänd nivå fick inget betyg i ämnet. Även om betyget ”icke godkänd” inte användes i grundskolan ingick uttrycket i gängse tal om skolprestationer, vilket torde ha inneburit en skillnad gentemot tidigare systems möjlighet att få ”låga” eller ”dåliga” betyg uttryckta som en bokstav eller siffra. Den betygsreform som för närvarande implementeras har också kunskapsmål som utgångspunkt, men antalet bedömningssteg utökas till sex (A-F), varav ett innebär underkänt betyg, och betyg sätts från åk 6 istället för åk 8. De senaste 15 åren kommer därmed tre olika betygsskalor ha varit i bruk i den svenska grundskolan, en förändringstakt som förmodligen är ganska unik.

 

Olika betygsmodeller urskiljer och betecknar elevernas prestationsnivåer på olika sätt. I detta projekt undersöks hur betygssystemets utformning samspelar med den politiska debatten om ”skolmisslyckanden”: Hur stor andel av eleverna framstår som svagpresterande i olika betygssystem, och hur omtalas dessa elever? Undersökningen sträcker sig från 1960-talet till 2015 med tonvikt på de senaste 30 åren. Projektet har fem frågeställningar:

 

         i.            Vilka är de huvudsakliga argumenten bakom de tre senaste betygsreformerna i grundskolan? Vilka problem är de tänkta att lösa?

       ii.            På vilka sätt har de svagast presterande eleverna uppmärksammats i dessa policyprocesser?

      iii.            Hur stora andelar av eleverna ”misslyckas” i grundskolan under olika betygssystem?

     iv.            Vilka elever framställs som ”svagpresterande” i den skolpolitiska debatten under olika perioder? Hur omtalas och konstrueras dessa elever i samspel med betygssystemet, bland annat med avseende på klass, kön och etnicitet?

       v.            På vilket sätt reflekterar lärare som varit verksamma under tre olika betygssystem över betygssystemets betydelse för definitionen av ”svagpresterande” elever?

 

Projektets frågeställningar undersöks med hjälp av underlag som har legat till grund för de politiska besluten att förändra betygssystemet, betygsstatistik, skolpolitisk debatt och intervjuer med lärare som varit verksamma i alla tre system.

 

Tesen är att betygsreformerna för med sig ett nytt språkbruk som får särskild betydelse för bilden av de elever som presterar sämst.  Förändringarna innebär också att andelen elever som ”misslyckas” i skolan varierar mellan betygssystemen. En första sammanställning av tillgänglig betygsstatistik visar t.ex. att andelen elever som lämnade grundskolan utan fullständiga betyg steg drastiskt redan första året med den målrelaterade tregradiga modellen (1997/98).

 

Projektet använder sig också av policyteori och diskursanalys. I policyanalyser studeras både förberedelser inför och effekter av politiska beslut. Hela processen kring ett politiskt beslut är beroende av hur det politiska problemet man försöker att lösa definieras. I det här projektet betraktas nya betygssystem som politiska lösningar, och vi undersöker vilket problem varje nytt system är tänkt att åtgärda. Samtidigt innebär nya betygssystem att diskussionen om skolan förändras, och att nya ”problem” uppstår. Till exempel medför nya betygsbeteckningar att sättet att tala om eleverna och deras prestationer förändras. Ett särskilt intresse riktas mot hur betygssystemet samspelar med talet om de elever som presterar sämst. I diskursanalyser uppmärksammas just på vilket sätt olika grupper och fenomen omtalas. I projektet fokuseras förändringar över tid, i relation till flera betygsreformer. Den unikt höga reformtakt som kännetecknat betygsfrågan i svensk skola gör Sverige till ett särdeles intressant fall att studera när det gäller samspelet mellan utformningen av bedömningssystemet och den skolpolitiska diskussionen om skolprestationer. 

 

Forskare

Finansiärer

  • Vetenskapsrådet (VR)