This page in English

Forskningsprojekt

Immunobrain

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående

Kontaktperson

Susanne Bejerot

Forskningsmiljöer

Bakgrund

Immuntolerans, d.v.s. att vårt immunförsvar tolererar den egna vävnaden, är en central princip inom immunologin. Om immuntoleransen mot den egna vävnaden bryts kan det leda till att immunförsvaret driver en inflammation som skadar och förstör vävnad. Sådana tillstånd kallas autoimmuna, d.v.s. antikroppar och immunceller angriper egen vävnad. Strukturerna i kroppen som angrips då de triggat immunförsvaret kallas autoantigen. Multipel skleros (MS) är ett exempel på en autoimmun sjukdom för vilken den underliggande mekanismen för vävnadsdestruktion är okänd. Vid Karolinska institutet har man nyligen utvecklat en metod för att detektera autoantigen som aktiverar immunceller från MS-patienter. Med denna metod kan man identifiera nya möjliga autoantigen genom att isolera vita blodkroppar från helblodsprover och testa dessa mot rekombinanta (producerade med bioteknologisk metodik) humana proteiner. Genom samarbete med KTH har vi tillgång till en samling av rekombinanta proteiner associerade till inflammation och /eller nervvävnad, vilka har utvalts som potentiella autoantigen vid neuroinflammatorisk sjukdom. Vi prövar nu metoden på psykiatriska sjukdomar där man kan misstänka att autoreaktiva immunceller bidrar till den underliggande sjukdomsmekanismen.  Vi kommer också att undersöka aktivitetsstatus på inflammasomsystemet hos deltagarna.

Sammanfattningsvis avser det aktuella projektet att undersöka om det kan finnas kopplingar mellan inflammation och vissa psykiska sjukdomar och om autoimmuna reaktioner mot strukturer i det centrala nervsystemet förekommer vid psykisk sjukdom, samt om dessa kan identifieras med hjälp av frågeformulär och biomarkörer.

Syfte

Att undersöka 1) om det finns stöd för att autoimmunitet i det centrala nervsystemet förekommer vid svår psykisk sjukdom 2) att undersöka aktivitetsstatus på inflammasomsystemet hos personer med svår psykisk sjukdom och 3) om ett frågeformulär (PNISSI) är ett lämpligt redskap för att beskriva dessa symtombilder.

Frågeställning

Kan autoimmuna reaktioner mot strukturer i det centrala nervsystemet påvisas vid sjukdomar som är definierade som psykiatriska?

Områdesöversikt

Psykiatriska sjukdomar är definierade utifrån sina symtombilder, inte dess orsaksfaktorer, som fortfarande i stort sett alltid är okända. På senare tid har det framkommit allt mera stöd för att vissa psykiatriska sjukdomar kan ha autoimmuna mekanismer, d.v.s. avvikande immuntolerans. Autoimmuna sjukdomar är överrepresenterade bland psykiatriska patienter och vice versa, vilket indikerar att immunologiska faktorer kan ha betydelser för uppkomstmekanismerna. I stora genetiska undersökningar framkommer att både schizofreni och autism har en koppling till immunologiskt relevanta gener. Det finns således tydliga indikationer på att immunologiska orsaker, där strukturer i det centrala nervsystemet attackeras av det egna immunförsvaret, kan ligga bakom psykiatriska sjukdomstillstånd. Anti-inflammatorisk behandling har prövats med viss framgång vid depression, tvångssyndrom och schizofreni.

Projektbeskrivning

I denna pilotstudie kommer vi att undersöka möjliga autoantigen, de strukturer i kroppen som triggar immunförsvaret) genom att isolera vita blodkroppar från 40 patienter med svårt invalidiserande psykiatriska tillstånd, nämligen psykossjukdomar i symtomgivande skede, tvångssyndrom, autismspektrumstörning (med eller utan intellektuell funktionsnedsättning) och icke-suicidalt självskadebeteende. Immunologiska analyser görs vid CMM, vid Karolinska institutet och vid Örebro universitet. Friska kontrollpersoner undersöks på motsvarande sätt.

Betydelse

Finner vi belägg för vår hypotes ska våra data ligga till grund för en mer omfattande och riktad studie där autoimmunitet undersöks som en möjlig underliggande orsak vid specifika psykiatriska tillstånd. Fynd som visar att autoimmuna reaktioner spelar en roll i de studerade tillstånden kan på sikt användas för att undersöka nya möjliga tillvägagångssätt för diagnos och behandling.

 

Forskare