This page in English

Forskningsprojekt

Sårspolning för rengöring av icke-infekterade kroniska sår: Klinisk effektivitet och utforskning av internationell praxis inom hem- och samhällsvård

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående

Kontaktperson

Dimitri Beeckman

Sårrengöring är en viktig faktor när man tänker på övergripande sårbehandling. För närvarande finns det flera metoder för sårrengöring; emellertid rapporteras det att spolning och svabbning är de två metoderna som främst används i olika vårdmiljöer över hela världen. För ungefär tio år sedan förändrades praxis kring sårrengöring eftersom experter ansåg att svabbning hade negativa effekter på sårläkning. Många ansåg att sjuksköterskor inte kunde skilja mellan icke-livskraftig och frisk vävnad, vilket resulterade i skada på ny vävnad. Praxis ändrades till att använda sårspolning framför svabbning eftersom man hävdade att det minskade smärtan i samband med sårrengöring och debridering och samtidigt var tillräckligt effektivt för att förhindra bakteriekolonisation utan att skada ny granulationsvävnad och reepitelisering. Det finns flera sätt att utföra sårspolning, t.ex. att använda sterila engångsflaskor med normal saltlösning som administreras genom ett förutbestämt tryck. Genom att dra upp saltlösning i en spruta och fästa en intravenös kateter med en specifik diameter så uppnås det rekommenderade trycket. Alternativt kan en modifierad utrustning användas som inte är avsedd för sårspolning för att uppnå önskat tryck.

När svabbningstekniken används kan den vara inkonsekvent, eftersom den är helt beroende av läkaren och den kraft de använder för att manuellt avlägsna död eller kontaminerad vävnad från sårområdet. Vissa experter inom sårvård anser att sårrengöring utförs på ett ritualistiskt sätt snarare än att det är kliniskt nödvändigt och menar att sjuksköterskor som utför denna färdighet inte har den teoretiska förankringen bakom färdigheten, vilket resulterar i otillräcklig kunskap vid genomförandet av tekniken.

Syftet med denna studie är att systematiskt sammanfatta och utvärdera aktuell evidens för två sårrengöringstekniker (spolning kontra svabbning), genomföra en randomiserad kontrollerad studie för att mäta resultaten av spolning kontra svabbning i kroniska sår och förstå kunskaper och uppfattningar hos sjuksköterskor som arbetar internationellt inom hem- och samhällsvård med vård och hantering av kroniska sår för att få inblick i vilka faktorer som kan påverka beslutsfattandet.