Forskningsprojekt

Från rörelsekrav till myndighetsansvar. Kön, etnicitet, handikapp och sexualitet i behovstolkningens politik

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Avslutat

Kontaktperson

Christine Roman

Forskningsämne

Under senare decennier har olika sociala rörelser kritiserat svensk välfärdspolitik för att vila på principer som speglar en hegemonisk kultur, och för att det sociala medborgarskapet inte resulterat i lika villkor för alla. Också i samhällsvetenskapliga diskussioner har frågan om medborgarskap och gruppers möjligheter att kommunicera sina erfarenheter fått stort utrymme. Kritiken mot välfärdspolitikens brister har efter hand hanterats av staten. I några fall har den resulterat i helt ny lagstiftning, och i att ombudsmannamyndigheter inrättats (JämO, HO, DO, HomO) med uppgift att bevaka situationen för särskilt utpekade medborgargrupper. Avsikten med detta projekt är att närmare studera dessa myndigheters tillkomst, verksamhet och förändring. En utgångspunkt är att grupper konkurrerar om att etablera sina tolkningar av vad som är legitima sociala behov och hur dessa bäst ska tillgodoses. Alltså utgår vi från förekomsten av konflikter i den process som resulterat i det utökade myndighetsansvaret, mellan och inom rörelser, såväl som mellan olika typer av aktörer. Frågan om denna ?behovstolkningens politik? är central i vår studie. Hur gick det till när rörelsekrav förvandlades till myndighetsansvar? Vilka diskurser bröts mot varandra? Vilka konfliktpunkter fanns? Särskilt intresse riktas mot samhällsvetenskapens roll som en förmedlande länk mellan de sociala rörelserna och välfärdsstaten. Vilken forskning åberopas i politiska dokument? Vilka vetenskapliga experter anlitas? Vilka skillnader i samhällsvetenskapens inflytande finns mellan de olika myndigheternas tillkomstprocesser? Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om samspelet mellan sociala rörelser, samhällsvetenskaplig forskning och politik. Mera specifikt är syftet att undersöka de nämnda institutionernas framväxt, verksamhet och förändring. För att belysa frågeställningarna analyseras tre typer av empiriskt material: politiska dokument, vetenskapliga texter och intervjuer med nyckelpersoner.

Forskare