Högskolepedagogiskt centrum

Lär dig mer om kunskapsformer

I högskoleförordningens examensbeskrivningar förekommer sex kunskapsformer grupperade i tre avdelningar: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt.

Det finns ingenting som säger att en kurs måste ha mål som relaterar till varje kunskapsform, och det finns inte heller något krav på att kursmålen ska sorteras i de avdelningar som förekommer i högskoleförordningen när de skrivs in i en kursplan. Men, de tre begreppsparen kan vara ett värdefullt stöd när du skapar dina kursmål, så att kunskapen som studenterna ska utveckla inte blir ensidig utan innehåller olika dimensioner.

Högskoleförordningens gruppering av kunskapsformer i tre avdelningar har rötter som går tillbaka till antiken – den har tydliga beröringspunkter med Aristoteles sätt att beskriva kunskap. Aristoteles skilde mellan episteme, techne och fronesis som fångar olika aspekter av kunskapsbegreppet:

  • Med episteme menas vetande – en teoretisk kunskap om hur människan och hennes omvärld är uppbyggd och fungerar. Det förklarar att någonting är på ett visst sätt och varför det är så.
  • Techne handlar om kunnande – en praktisk kunskap som gör det möjligt att utföra ett hantverk eller utöva en konst. Det innefattar med andra ord färdigheter och förmågor och visar hur saker och ting görs.
  • Fronesis brukar översättas med klokhet – en praktisk kunskap att i konkreta situationer agera omdömesgillt och fatta välgrundade beslut. Det är en kunskap som är nödvändig för att människan ska kunna lösa många av de problem som hon ställs inför i vardagen

I många kursplaner, framför allt för kurser på grundnivå, är målen som ska mäta faktakunskaper och färdighetskunskaper långt fler än de mål som beskriver vilka omdömeskunskaper som studenterna ska utveckla under kursen. Det verkar vara svårare att formulera mål som prövar studenternas förmåga att agera klokt i komplexa situationer, och enligt Daniel Einarsson och Maria Melén Fäldt (2017, s. 3) är det just begreppsparet värderingsförmåga och förhållningssätt som gör att universitetslärare får tänka över allt från målformulering till undervisningspraktik och examination.

Men, det finns faktiskt en poäng i att i alla kurser – även de som ges på grundnivå – har kursmål som uppmuntrar studenterna att utveckla en praktisk klokhet av det slag som Aristoteles beskriver. All universitetsutbildning ska ju, enligt högskolelagen, utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar och också självständigt urskilja, formulera och lösa problem.

Daniel Einarssons och Maria Melén Fäldts artikel är en introduktion till temanumret Läraktiviteter för att uppnå värderingsförmåga och förhållningssätt i Högskolepedagogisk debatt 2017:1

Läs mer om Aristoteles kunskapsbegrepp och andra kunskapsformer