Högskoleingenjör, Maskinteknik, 180 hp

Starttermin: Hösten 2020 (kommande)

En bred utbildning för dig som vill arbeta i teknikföretag eller som konsult med exempelvis produkt- och produktionsutveckling, konstruktion, beräkning, inköp och försäljning. I samarbete med andra utvecklar du framtidens produkter och system.

Några personer i samtal. Teknisk utrustning syns i bakgrunden.

Anmälan öppnar 2020-03-16

Genom att fylla i min e-postadress ovan godkänner jag att ni använder och lagrar min e-postadress i syfte att påminna mig när anmälan öppnar, och att adressen därefter raderas. Om programmet inte kommer att erbjudas godkänner jag även att ni skickar mig information om detta. Skicka e-post till This is an email address om du vill bli borttagen från denna tjänst. Läs hela villkorstexten här

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

eller

Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A och Matematik D

Maskinteknik är ett brett teknikområde som kontinuerligt utvecklas. Som maskiningenjör har du ett brett tekniskt kunnande och är med och tar fram lösningar för framtidens produkter och tillverkningssystem.

Utbildningen ger dig kunskaper inom flera olika tekniska ämnesområden och därmed en god förberedelse för ett varierat ingenjörsarbete. Exempel på sådant du kommer att läsa är mekanik, hållfasthetslära, solidmodellering och ritteknik, kvalitetsutveckling, hållbar utveckling, tillverkningsteknik, produktionsteknik och lean, elteknik, energiteknik, entreprenörskap och företagande, konstruktionsteknik och produktutveckling. Efter avslutad utbildning har du ett brett kunnande inom maskinteknik och kan följa utveckling och forskning inom ämnet.

Utbildningsplan Högskoleingenjör, Maskinteknik, 180 hp

Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng (hp), vilket innebär sex terminers studier. Varje termin är indelad i två läsperioder och under varje läsperiod studeras två kurser parallellt. Under utbildningens sista år är några av kurserna valbara.

Undervisningen består av såväl föreläsningar som seminarier, övningar och laborationer. Under föreläsningarna genomgås teoriavsnitten som sedan används under seminarier och övningar samt tillämpas vid laboration och på så vis varvas teori och praktik, för att ge en progressiv utbildning mot ingenjörsyrket.

Utbildningen avslutas med ett examensarbete som genomförs på ett företag eller i samarbete med en forskargrupp.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c

eller

Grundläggande behörighet samt Fysik B, Kemi A och Matematik D

Antagningspoäng: Sök antagningsstatistik på uhr.se

Programmet ges: Höstterminen 2020

Studietakt: Heltid

Nivå: Grundnivå

Antal platser: 20

Urval: Betyg 66%, Högskoleprov 34%

Studieort: Örebro

Institution: Institutionen för naturvetenskap och teknik

Examen: Högskoleingenjörsexamen

Undervisningsspråk: Undervisningen bedrivs normalt på svenska, men undervisning på engelska kan förekomma.

Programansvarig: Patrik Karlsson

Möjligheten till kontakter med framtida arbetsgivare är god eftersom utbildningen innehåller projektarbeten på företag, industriella exempel, gästföreläsningar, studiebesök med mera.

Du kommer antagligen att jobba i teknikföretag med exempelvis produktutveckling, konstruktion, beräkning, produktions- och kvalitetsutveckling, underhållsteknik, försäljning, inköp med mera. Utbildningen i kombination med yrkeserfarenhet kan
också leda till arbete som projektledare eller andra ledande roller. Många ingenjörer anställs också i konsultföretag.

Johanna Hedin

Johanna Hedin intervjuar Evelina Lindström.

– Jag ser tillbaka på åren i Örebro som de bästa hittills i mitt liv. Det var bra sammanhållning i de klasser som läste ihop. Många kom inflyttade utifrån och hade sökt sig till just denna utbildning. Nu har jag många bra kompisar från hela Sverige som jag fick under studietiden, säger Johanna Hedin.

Hon läste till högskoleingenjör i maskinteknik med designinriktning, och gillade utbildningen som hon menar hade ett bra kursupplägg där kreativitet och klurighet behövdes.

– Örebro som stad tilltalade mig, med ett bra studentliv. Det märktes verkligen att universitetet och kommunen satsade på studenterna och var måna om att vi skulle ha en bra tid och gärna stanna kvar, säger Johanna.

Hon blev också kvar ett år efter studierna, och jobbade då som förtroendevald vice ordförande i studentkåren. Sedan fick hon konsultjobb som projektledare på Scania och flyttade tillbaka till Stockholm.

– Om jag inte haft ingenjörsutbildningen i botten då hade jag inte förstått vad folk sa. Utbildningen gav mig en väldigt bra förståelse för konstruktionsprocess och design, kvalité och artikelkostnader. Jag lärde mig förstå vilka utmaningar produktion innebär, varför olika moment tar tid och hur det är kopplat till deadline. Men även när jag jobbade inom studentkåren hade jag nytta av att kunna planera, analysera nuläget och se nästa steg i processen.

Rätt konsult på rätt jobb

I dag är hon konsultchef på Alten Sverige AB i Stockholm, med ansvar för 25 ingenjörer. Kunderna utgörs av många stora teknikföretag och de ingenjörer Johanna har i sin grupp arbetar främst med konstruktion, provning och projektledning.

– Mitt jobb är att träffa kunder, se vilka behov de har och hur vi kan samarbeta. Sedan är det min uppgift att hitta och tillsätta rätt konsult på rätt jobb. Jag intervjuar hela tiden personer som skulle kunna bli intressanta för ett jobb hos oss. Det saknas personer med rätt utbildning, säger Johanna Hedin, som samarbetar med universitet för att hitta rätt personer redan under deras utbildning.

Det bästa med jobbet tycker Johanna är att få träffa många inspirerande människor och lära sig om ny teknik.

– Den största utmaningen är att få tiden att räcka till. Jag trivs med jobbet och vill fortsätta med det jag gör.

– Nidbilden av en ingenjör är att det är en fyrkantig, tyst person. Jag anser att det snarare är ett väldigt socialt yrke. Det ger dig möjlighet att utmana både ditt intellekt och din kreativitet. Vi söker personer som är analytiska, tekniskt smarta med hög social kompetens.

Johanna Hedins bästa tips till den som funderar på att läsa till ingenjör är att engagera sig och tidigt skapa ett kontaktnät. Om man vill jobba vid sidan av studierna tycker hon att man ska söka sig till arbetsplatser som ligger i linje med utbildningen, allt för att få erfarenheter som matchar framtida jobb som ingenjör.

Text: Cathrine Gustavsson
Foto: Erik Andrén och Saralie Bognandi

Du som är kreativ och nyfiken och intresserad av förstå och kunna utveckla produkter och processer. Du attraheras av utbildningens bredd och den tekniska överblick som den ger. Du är beredd att lägga ner arbete och engagemang under din studietid. Det är också viktigt för dig med en utbildning som är väl förankrad i verkligheten och som leder till intressanta jobb.

Det finns likheter och skillnader mellan utbildningar vid olika lärosäten. Det som vi skulle säga kännetecknar utbildningen vid Örebro universitet är:

  • Ingenjörsarbete genom utvecklingsprojekt tillämpas tidigt i utbildningen och ger samtigt färdighet inom projektstyrning, problemlösning, kommunikation/retorik mm.
  • En utbildning genomförd i samarbete med näringslivet och som ger relevanta kompetenser.
  • En bred maskinteknisk ingenjörsutbildning som innehåller konstruktion, materialval, produkt- och produktionsutveckling, samt även angränsande områden av betydelse så som elteknik och energiteknik.
  • Närhet till forskargrupper och samarbetsföretag.

Näringslivskopplingen är viktig för att skapa så bra kontakter mellan studenter och företag som möjligt. Det ger en bra start till första jobbet. Det innebär exempelvis att tekniska kunskaper och ingenjörsfärdigheter ges relativt stor plats i programmet.

Det generella svaret är "ja". Visserligen kommer variationer över konjunkturcykler och mellan branscher alltid att finnas, men dina chanser bör i alla fall vara goda.

Historiskt, oavsett konjunkturläge, så har arbetslöshetsnivåerna för ingenjörer stabilt varit lägre än för arbetskraften totalt. Lättast att få jobb har dock ingenjörer med yrkeserfarenhet. Som nyutbildad stärker du din position genom att utbildningen har ett utvecklat näringslivssamarbete som ger dig meriterande erfarenhet i projektkurser, examensarbete mm. Det kontaktnät du på så sätt har möjlighet att bygga upp är också betydelsefullt.

Som i alla ingenjörsutbildningar ingår matematik. Utbildningens tekniska bas är maskinteknik. kurser inom konstruktion, produkt- och produktionsutveckling ger utbildningen dess profil

Det finns också generella ingenjörsfärdigeter som löper som en röd tråd och ingår i flera kurser under utbildningen, så som exempelvis projektstyrning, utvecklingsarbete, kommunikation/retorik, hållbar utveckling etc. Utvecklingsprojekt på ”ingenjörsvis” och med ökande komplexitet sker under hela utbildningen med start redan under första terminen.

Följande kurser ingår i programmet. För fullständiga benämningar, fördjupningsklassificering m.m. se programmets utbildningsplan. Med reservation för felskrivningar, det är utbildningsplanen som är det bindande dokumentet.

Termin 1
Solidmodellering och ritteknik, 7,5hp
Algebra och analys för högskoleingenjörer, 15hp
Ingenjörsmetodik M, 7,5hp
Termin 2
Mekanik, 7,5hp
Entreprenörskap och företagande för ingenjörer, 7,5hp
Teknik & samhälle I utveckling, 7,5hp
Hållfasthetslära, 7,5 hp
Termin 3
Elteknik M, 7,5 hp
Konstruktionsmaterial, 7,5 hp
Konstruktionsteknik, 7,5 hp
Energiteknik M, 7,5 hp
Termin 4
Tillverkningsteknik, 7,5 hp
Geometrisk modellering och simulering, 7,5 hp
Produktutveckling, 7,5 hp
Formningsteknik, 7,5 hp
Termin 5*
Produktionsteknik & lean, 7,5 hp
Juridik för företagande, 7,5 hp
eller
Optimering för högskoleingenjörer, 7,5 hp
Valfri kurs inom maskinteknik 7,5 hp **
Systemkonstruktion, projektkurs, 7,5 hp
eller
Produktionsutveckling med investeringskalkyl, projektkurs, 7,5 hp
Termin 6
Kvalitetsutveckling I, 7,5 hp
Analys med Finita Elementmetoden, fördjupning, 7,5 hp
eller
Matematisk statistik för högskoleingenjörer, 7,5 hp
Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik, 15 hp

* Termin 5 lämpar sig också för att läsa kurser vid något utländskt lärosäte genom våra utbytesavtal. Läs mer om att plugga utomlands.

** Utbudet av valfria kurser kan komma att variera. Just nu finns bl.a. följande kurser att välja bland:
- Systemkonstruktion, projektkurs
- Produktionsutveckling med investeringskalkyl, projektkurs
- Marknadsstyrd idé- och produktutveckling
- Konstruktion och tillverkning av svetsade produkter

Vid Örebro universitet erbjuds du som student möjlighet att studera utomlands under en del av din utbildning genom våra utbytesavtal. Läs mer om utbytesstudier.

Du har också möjlighet att genomföra ditt examensarbete under programmet sista termin hos en organisation utomlands.

Det underlättar om du tycker det är kul och är rätt hyfsad på matematik, eller har en stark motivation och kan bli det. Det är viktigt att påpeka att du kan komma långt med god motivation och arbete. I programmet ingår 15-30 högskolepoäng matematikkurser beroende på kursval. Matematik tillämpas också i andra kurser.

Inför programmet är det viktigt att du förbereder dig genom att repetera matematik. Under vår introduktionsvecka (veckan innan programmet startar) varvas moment inom framför allt gymnasiematematiken med faddrarnas introduktionsaktiviteter. Fram tills dess kan du vässa dina matematikkunskaper via www.oru.se/nt/internetmatte.

Du ska inte söka introduktionskursen utan kommer att antas till kursen per automatik om du söker programmet. Se kursplan här: Matematik, introduktionskurs.

Om du saknar behörighet till ett högskoleingenjörsprogram finns det möjlighet att läsa en behörighetsgivande utbildning, Tekniskt basår.

Till mer information om Tekniskt basår.

Högskoleingenjörsutbildningen är tre år (180 högskolepoäng) medan det tar fem år (300 högskolepoäng) att bli civilingenjör. Civilingenjörsutbildningen har större teoretiskt djup, medan högskoleingenjörsutbildningen är mer fokuserad på tillämpning av teorin.

Din konkurrenskraft är högre och arbetsmarknaden bredare med en civilingenjörsexamen, men din framtida position beror i lika hög grad på din egen drivkraft och prestationer. Till flera ingenjörsjobb söker arbetsgivare efter ingenjörer med högskoleingenjörs- eller civilingenjörsexamen och det är då dina tidigare erfarenheter och vad du då åstadkommit som är avgörande snarare än vilken ingenjörsutbildning du läst. Bägge utbildningarna gör dig till en kreativ problemlösare som är attraktiv på arbetsmarknaden.

För dig som vill plugga vidare är nästa steg en masterutbildning på avancerad nivå vid något svenskt eller utländskt lärosäte. Beroende på inriktning så kan en masterutbildning kräva mer fördjupade matematikkunskaper. Högskoleingenjörsprogrammen vid Örebro universitet ger dig därför möjlighet att  välja matematikkurser, upp till totalt 30 hp matematik.

Möjligen, men rådet är att inte ha för bråttom. Utbildningen ger dig främst kunnande och övning i att behärska metoder och verktyg för produkt- och produktionsutveckling. Du kommer att få viss vana att arbeta i projekt och känna till metoder för projektstyrning. Utöver den tekniska grunden så behandlas också utvecklingsprocesser, hållbar utveckling, ekonomi, kvalitetsutveckling, kommunikation mm. Utbildningens bredd ger tillsammans med den erfarenhet och yrkeskunnande som du får genom ditt framtida ingenjörsarbete bra förutsättningar att med tiden utvecklas mot ledande befattningar.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att du kommer att ha kunskaper och färdigheter som ger möjlighet till en karriär i olika tekniska roller, kanske som konsult.

Terminstider för Örebro universitet hittar du på https://www.oru.se/utbildning/terminstider/   

Studierna inleds med en introduktionskurs i matematik på 1,5 högskolepoäng, veckan innan terminsstarten. Kursen pågår under en vecka parallellt med Studentkårens introduktionsaktiviteter och avslutas med en skriftlig examination.

De första obligatoriska kurserna i programmet är Solidmodellering och ritteknik, 7,5 hp och Algebra och analys för högskoleingenjörer, 15 hp.

Till våra studievägledare kan du vända dig med frågor som rör ämnen, kurser, program och arbetsmarknad. Det kan till exempel vara frågor om behörighet, antagningspoäng, programmens och kursernas inriktning och innehåll, hur du lägger upp dina studier, examen med mera. Våra studievägledare kan även informera om tillgodoräknande, studieuppehåll samt studieavbrott. En studievägledare har tystnadsplikt.

Om du har frågor om boende, introduktionen eller vad du måste göra innan din studiestart, gå då in på sidan Välkommen ny student.

Studievägledare: Anna Wärn

Telefon: 019 303000 (växel)

E-post: This is an email address

Roman Schröder

Varför sökte du programmet Högskoleingenjör, Maskinteknik?
Jag sökte eftersom jag har ett stort teknikintresse och för att det inte finns ett bättre jobb – om man frågar mig. Att utveckla framtidens maskiner, bilar, flygplan och mycket mer tycker jag är både spännande och kul. Som maskiningenjör löser man komplexa problem med både kreativitet och noggrannhet. Tack vare den breda utbildningen kan jag se fram emot en spännande karriär som maskiningenjör.

Örebro universitet var mitt förstahandsval eftersom universitetet erbjuder mig en intressant och eftertraktad utbildning och förbereder mig på ett yrke som ständigt förändras. 

Vad är det bästa med ditt program?
Maskinteknik är inte enbart ett teoretiskt ämne utan det finns mycket att prova och uppleva. Det finns en hel del laborationer där man kommer i kontakt med olika maskiner och processer. Och i de olika projekten ska vi studenter beräkna, mäta, konstruera och analysera. Steg för steg lär vi oss vad som krävs för att kunna lösa allt mer komplexa problem.

Beskriv Örebro universitet med tre ord.
Engagerat, modernt och kompetent.

Vad tycker du om studentlivet i Örebro?
Jag är uppvuxen i en storstad i Tyskland och kom till Örebro för bara tre år sedan. Först var kontrasten enorm för mig, men Örebro har mycket att erbjuda och det är lätt att trivas här. Man kan enkelt ta sig genom hela stan med cykel och det finns många aktiviteter och evenemang för studenter. Ett stort plus är dessutom att naturen alltid är runt hörnet.

Vad har du för framtidsplaner?
I framtiden vill jag arbeta som mekanikkonstruktör åt ett globalt företag och utveckla maskiner och anläggningar i industrin. Jag funderar också på att studera vidare och läsa ett masterprogram i maskinteknik för att inrikta mig på ett specifikt område. Mitt mål är att så småningom bli projektledare och kunna arbeta åt ett företag med verksamhet i både Tyskland och Norden.

Tips till blivande studenter?
Det är jätteviktigt för mig att hitta motivation och glädje i studierna för att inte tappa sikte mot målet. Den kombinationen är min motor för att ta mig an studierna. Genom att hitta en metod att plugga som passar dig skapar du en bra förutsättning för att lyckas. Det väntar en spännande tid för dig med många utmaningar längs vägen. Stressa inte för mycket och framförallt: Ha kul!

Karim El Amine, Suzuki Garphyttan, och Yvette Molander, student vid Örebro universitet.

Karim El Amine, Suzuki Garphyttan, och Yvette Molander, student vid Örebro universitet.

Yvette Molander kommer ursprungligen från Stockholm och hann plugga både där och i Skövde innan hon till slut hamnade i Örebro. Efter att ha testat både läkarprogrammet och en utbildning i astronomi, hittade hon rätt med maskiningenjörsutbildningen vid Örebro universitet.

– Jag tycker om lösningar, praktiska saker och att behöva tänka utanför boxen. En kompis tipsade om ingenjörsyrket och då började jag kolla upp vad Örebro universitet hade för utbildningar. Just maskiningenjör var exakt det jag ville göra, allt lät jättekul, säger Yvette Molander.

Nu går hon tredje året på utbildningen. Att hon är den enda tjejen som läser till maskiningenjör har hon inte reflekterat så mycket över, förrän på senare tid.

– Jag har inte tänkt så mycket på det. Det var först på Campusmässan som någon sa: ”Det är ju du som är enda tjejen”, säger hon och fortsätter:

– Det är faktiskt ett säljargument nu när jag söker jobb. Det är inte så att jag vill bli anställd bara för att jag är tjej, men i en mansdominerad bransch är det en fördel att jämna ut skillnaderna. Därför vill många arbetsgivare få in tjejer. 

Gärna nyexaminerad – men helst med två års erfarenhet…

Problemet som många ingenjörsstudenter möter är den klassiska moment 22-situationen: Arbetsgivarna vill gärna ha nyutexaminerade ingenjörer, men de ska helst ha två års erfarenhet.

Av den anledningen blev Yvette Molander intresserad när hon i våras fick se en annons om ett studentuppdrag på Suzuki Garphyttan. Ansvarig för annonsen var Karim El Amine, process- och produktionsingenjör på företaget, som tillverkar avancerad fjädertråd.

Karim har själv erfarenheter av studentlivet vid Örebro universitet, eftersom han tidigare läste just till maskiningenjör där. Efter examen gick han vidare till en mastersutbildning i materialteknik, innan han blev adjunkt och till slut började doktorera. Det sistnämnda avbröt han dock när han under 2017 fick jobb på Suzuki Garphyttan.

– Det dök upp två projekt, som hade mycket med CAD att göra, och då tänkte jag: ”Här vore det bra med en student som kan hjälpa till”. Jag har ju gått maskiningenjör på Örebro universitet och fick läsa en CAD-utbildning, så jag vet att alla studenter kan göra det, säger Karim El Amine.

Han hade fått information om StudentUppdrag på Campusmässan och vände sig till Rebecca Wrigby, som är ansvarig där. När Yvette Molander svarade på ansökan klickade det direkt och i mars började hon sitt studentuppdrag.

– Jag vill gärna släppa de här projekten så det var viktigt att Yvette kunde vara självständig. Det första projektet hade jag hunnit börjat lite med, så det fick jag sätta in henne i. Det andra projektet skötte hon helt själv, där fick hon uppdatera mig i stället. Det gick fort, det kanske tog ett par veckor, sedan var hon helt självständig, säger Karim El Amine och lägger till:

– Det var jättebra. Vi såg direkt att Yvette var jätteduktig på CAD och att hon kämpar och vill göra saker.

Se filmen om Yvette Molanders studentuppdrag

 

Karim El Amine berättar att Yvettes kompetens var något som Suzuki Garphyttan saknade.

– Vi har ingenjörer som kan grunderna i CAD, men ingen är specialiserad. Tidigare har vi skickat layouter till externa företag, men det blir både dyrare och tar längre tid. Ibland kanske man sitter och försöker göra det själv, men då tar det ännu längre tid.

Yvette kastades rakt in i hetluften. Ett av projekten hon fick ansvar för var ett planerat underhåll som skulle ske under de få sommarveckor som produktionen stängs ned. Då står mycket på spel.

– Då är vi tvungna att kunna lita på hennes mått, är de fel så blir det fel, säger Karim.

Men måtten stämde och underhållet gick enligt plan. Suzuki Garphyttan var så nöjda med Yvette att de ville ha henne kvar, men vid det laget hade ett annat företag redan snappat upp henne.

– Hon var till stor hjälp. Jag hade inte kunnat göra allting själv. Hade det inte varit för Yvette hade många projekt fortfarande inte varit klara och de saker hon har gjort har varit jätteviktiga för oss. Jag ville ha ännu mer hjälp av henne, men ”tyvärr” så fick hon jobb på Epiroc, skrattar Karim El Amine.

Yvette Molander upplever att studentuppdrag var precis lika värdefullt för henne.

– När man sitter och håller på med något teoretiskt i skolan så har det liksom ingen riktig betydelse, här vet man att det man gör har en direkt effekt på ett företag. Det ger ovärderliga erfarenheter.

 

Yvette Molander framför en maskin.Efter sitt studentuppdrag på Suzuki Garphyttan fick Yvette Molander jobb på Epiroc.

Fick jobb direkt på Epiroc

Hon avslutade sitt uppdrag hos Suzuki Garphyttan i juni och gick direkt vidare till ett sommarjobb på Epiroc. Det tog slut i augusti, men efter bara några veckor hade hon skrivit på en deltidsanställning hos Epiroc där hon nu jobbar 25 procent.

– Det känns skönt. Med tanke på att jag inte hade någon erfarenhet och inte känner någon ingenjör eller några företag sedan innan, så är det här en bekräftelse på att man gör någonting rätt, säger Yvette Molander.

Karim El Amine och Suzuki Garphyttan är inställda på att utnyttja StudentUppdrag igen, men får alltså se sig om efter en ny talangfull student.

– Vi får se om vi kan hitta någon som är lika duktig som Yvette.

Text: Jesper Eriksson
Foto och film: Anna Lorentzon

Om StudentUppdrag

StudentUppdrag jobbar för att matcha arbetsgivare och studenter med kvalificerade uppdrag under studietiden.
Genom att hyra en studentkonsult får arbetsgivaren tillgång till rätt kompetens och långsiktig kompetensförsörjning.