Musik, medier och digitalisering

Studien som behandlar Musik, medier och digitalisering syftar till att kartlägga de möjligheter och implikationer som en digital musikdistribution medför. Avhandlingsprojektet är sociologiskt till sin karaktär vilket innebär att belysa individens såväl som branschens föreställningar om sammanflätningen mellan individens digitala musikkonsumtion och individens identitetskonstruktion i digital kontext.

Bakgrund

Digital distribution av musik har möjliggjort en ny era för människors musikkonsumtion. Digitaliseringen av musik har inneburit en mängd förändringar för människors musikkonsumtion. Bland annat har musik blivit miniatyriserad tack vare digitala format så som mp3 och ogg. Denna miniatyrisering har medfört ett överflöd av musik för den enskilde individen. Oöverskådliga mängder musik kan lagras och strömmas från det digitala nätet via fickdatorer sk smarta telefoner. Ett problem med detta överflöd är hur individen ska förmå att hantera sin konsumtion vad gäller exempelvis val av musik. Ett sätt att lösa detta är att digitala distributionssajter erbjuder olika former av digitala verktyg som individen kan ta hjälp för att hitta redan kända eller helt nya musikaliska preferenser. Dessa digitala verktyg, ett verktyg för ökad konsumism hos branschen, baserar sig på individens historiska digitala aktivitet. Systemet med dessa digitala verktyg bygger således på att individen måste ge av ”sig själv”, ett slags symboliskt kapital, för att få guidning till vidare musikkonsumtion.

Avhandlingens syfte är att belysa vilka implikationer detta symboliska kapital medför för individens digitala musikkonsumtion.

Metod och teori

Studien utgår från ett sociologiskt perspektiv vilket innebär att alla aktörer och deras aktioner inom ett fält synliggörs. Studiens forskningsfrågor inriktar sig på att kartlägga den digitala musikdistributionbranschens föreställningar om individens identitetskonstruktion parallellt med individens föreställningar om densamme. Avhandlingsprojektet, i sin hel het, är därför uppdelat i tre olika faser; branschens perspektiv, individens perspektiv samt slutligen den sociologiska sammansmältningen av dessa båda.  

Doktorand

Susanna Leijonhufvud, Fil.Lic.