Vilken roll spelar klimatoro i ungas liv och lärandeprocesser? En långtidsstudie

Klimatoro är vanligt förekommande bland unga människor och kan öka när man lär sig om klimatförändringarna i skolan och i mer informella sammanhang såsom i t.ex. diskussioner med föräldrar. Men är denna oro en positiv kraft för lärande och engagemang, eller leder oron snarare till lågt välmående och pessimism inför framtiden? Hur kan lärare som undervisar om klimatfrågan och andra hållbarhetsproblem, samt  föräldrar, hjälpa unga att omvandla oron till något som främjar lärande för en mer  hållbar framtid? Dessa frågor är viktiga att fokusera på, inte minst i gruppen unga i sen  tonår, då känslor av pessimism i relation till klimatfrågan verkar öka från sen barndom  till tidigt vuxenliv. Detta är olyckligt då denna åldersgrupp står på tröskeln till vuxenlivet  där de på allvar kan ta ansvar inför klimatfrågan som medborgare, i  vardagslivet och i yrkeslivet.

I detta projekt kommer vi att genomföra en longitudinell  enkätstudie (långtidsstudie) över tre år med ungefär 1000 gymnasieelever som får svara på en enkät vid tre  tillfällen, en gång per år under de tre åren på gymnasiet. Med hjälp av statistiska  analyser kommer vi att undersöka följande frågor: Vilka är sambanden över tid mellan klimatoro och subjektivt välmående (negativ och positiv affekt och livstillfredsställelse), andra former av oro och stress samt framtidssyn gällande klimatfrågan (pessimism, hopp)? Vilka är sambanden över tid mellan klimatoro och en känsla av att kunna påverka, kunskap om klimatförändringarna och klimatengagemang? Vilken roll spelar coping/emotionsreglering, tillit, och upplevd kommunikation med lärare och föräldrar i de möjliga samband som presenteras ovan? Kan de fungera som skyddande (gentemot lågt välmående och pessimism) och främjande (gällande lärande och hopp) faktorer?

Vi kommer därtill att genomföra en kvalitativ intervjustudie med ungefär 20 elever som är högt oroade för klimatförändringarna (de identifieras genom sina svar på enkäten) för att få en fördjupad förståelse för klimatoro i ungdomars liv och lärandeprocesser. Resultaten är värdefulla för lärarutbildningen, eftersom utbildning för hållbar utveckling bör vara en viktig del av hela utbildningssystemet, men också för föräldrar som vill kommunicera med sina barn om klimatfrågan. Projektet ger därtill unik kunskap till grundforskning inom utvecklingspsykologin och ungdomsforskning med fokus på hur unga relaterar till samhällsproblem såsom klimatfrågan.