Lär dig mer om kriterier för betygsskalor med många steg
Den svenska högskolan har aldrig haft ett gemensamt betygssystem. Det finns ett antal olika betygsskalor med rötter i olika discipliner – till exempel U–VG, U–5, F–A och U–AB.
Betygsskalorna som används inom högre utbildning i Sverige har jämförelsevis rätt få betygssteg. Internationellt sett är det betydligt vanligare med minst sju steg, men även så många som tio till tjugo (och i Italien rentav trettio).
Du kan ha olika betyg för olika mål
I en graderad betygsskala med många steg är det särskilt utmanande att skriva kvalitativa, specifika, analytiska och avgränsande betygskriterier. Det blir lätt små nyansskillnader i kraven mellan betygsstegen, och det lämnar utrymme för godtyckliga tolkningar i bedömningen. Därför kan det vara relevant att fundera över om alla mål ska vara möjliga att uppnå med olika kvalitet eller om det finns mål i kursen som bara behöver ha betyget godkänd. Du behöver alltså bestämma hur många och vilka av kursens mål som ska vara avgörande för att studenterna ska få ett högre betyg.
Du kan använda sammanvägningsbetyg
När det gäller problemet med att formulera kvalitativa, specifika, analytiska och avgränsande kriterier för många betygssteg kan du inspireras av ett tillvägagångssätt som används i grundskolan och gymnasieskolan.
Skolverket har valt att skriva kvalitativa kunskapskrav för betygsstegen E, C och A trots att även betygen B och D är möjliga att uppnå. B och D blir då sammanvägningsbetyg. Det innebär att det för enskilda mål endast går att prestera på betygsnivåerna E, C och A och att stegen B och D används först när en sammanvägning av bedömningen görs. Om du använder det här tillvägagångssättet är det viktigt att du redogör för hur sammanvägningen går till både vid enskilda examinationer och när du sätter betyg för en hel kurs.
I filmen här nedanför kan du se exempel på hur den här modellen kan användas vid bedömningar med flergradiga betygsskalor, exempelvis betygsskalan A–F. Filmen tar sin utgångspunkt i en diskussion om ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System). ECTS-betyg var ett försök från EU att få till en gemensam betygsskala inom europeisk högre utbildning. Det visade sig vara svårt att förverkliga, och ECTS-betygen försvann ur EU:s styrdokument för flera år sedan. Formellt sett finns det idag alltså inget som heter ECTS-betyg, men det är vanligt att lärosäten kallar betygsskalan A-F för ECTS-betyg.