Flervalsuppgifter
Flervalsuppgiften är en sluten uppgift och innehåller, liksom essä-uppgiften, elementen instruktion, information till uppgiften och responsförutsättningar i form av färdiga svarsalternativ.
Svarsalternativen innehåller ett eller flera riktiga alternativ och flera distraktorer, det vill säga felaktiga eller mindre lämpliga svarsalternativ. Antalet distraktorer kan variera och hur de utformas och hur många de är påverkar uppgiftens svårighetsgrad.
Eftersom studenten får alternativ att välja mellan i stället för, att på egen hand, formulera ett svar så lämpar sig flervalsuppgifter i första hand för att pröva deklarativa kunskaper, det vill säga minneskunskaper.
När flervalsuppgifter är väl formulerade och satta i kontext kan de även pröva procedurella kunskaper, som till exempel, tillämpningsförmåga och analysförmåga. Men du behöver tänka på att studentens tankeprocess fram till svaret inte blir synlig för den som ska göra en bedömning.
Möjligheter
- Väl formulerade flervalsuppgifter ger studenterna likvärdiga möjligheter att visa sina kunskaper.
- Uppgifterna kräver inga skrivna svar eftersom studenten väljer det alternativ som hen identifierar som korrekt eller mest trovärdigt.
- Likheten i bedömningen som olika lärare gör blir hög eftersom uppgifterna har fördefinierade svar – de behöver inte tolkas.
- I digitala system kan flervalsuppgifter göras självrättande.
Utmaningar
Riskerna med flervalsuppgifter är att:
- du inte upptäcker den delvisa förståelsen av de olika svarsalternativen som många studenter kan ha
- irrelevanta distraktorer, som inte är adekvata alternativ för studenten, kan bidra till en övervärdering av studentens kunskaper – till exempel genom att studenter med bristande eller delvis förståelse kan utesluta uppenbart felaktiga alternativ
- instruktionen formuleras med en inneboende språklig svårighet som bidrar till att studenterna inte förstår frågan
- de valda distraktorerna skapar missförstånd eller förväxlingar.
Flervalsuppgifter kan delas upp i två kategorier: sant eller falskt-uppgifter och ett bästa svars-uppgifter.
En sant-falskt-uppgift
Du kan formulera en sant-falskt-uppgift på olika sätt, till exempel som
- en fråga som det går att svara ja eller nej på
- en uppgift med svarsalternativ där studenten ska identifiera det eller de alternativ som är helt korrekta som svar på uppgiften.
Sant-falskt-uppgifter som har fyra alternativ ger studenten 25 % möjlighet att chansa på rätt svar. Det betyder att du behöver kombinera flera frågor eller påståenden som prövar kunskap inom samma område, men på lite olika sätt, för att få ett tillförlitligt underlag för din bedömning av studentens faktiska kunskaper.
I tabellen här nedanför ser du hur stor sannolikheten är att studenten chansar sig till rätt svar vid en tentamen med uppgifter som innehåller sant eller falskt-uppgifter och hur den sannolikheten minskar med antalet uppgifter.
| Antal sant eller falskt-frågor med 4 svarsalternativ på en tentamen | Chans att student får 70 % korrekt eller mer genom att gissa sig till svaret |
| 1 | 1 av 4 |
| 2 | 1 av 16 |
| 5 | 1 av 65 |
| 10 | 1 av 285 |
| 15 | 1 av 8 670 |
| 20 | 1 av 33 885 |
| 25 | 1 av 942 651 |
Om du kombinerar flera påståenden i en sant-falskt-uppgift eller om flera svarsalternativ är korrekta i en uppgift behöver du ta ställning till hur bedömningen behöver göras. Behöver frågan vara helt korrekt besvarad eller ska även delvis korrekt besvarade uppgifter ge utdelning i bedömningen?
Ett-bästa-svar-uppgifter
Vid ett-bästa-svar-uppgifter ska studenten välja det bästa svaret av flera möjliga alternativ. Den här typen av flervalsuppgifter är mer avancerade för studenten att svara på. Eftersom flera av svarsalternativen kan vara möjliga behöver studenten, utifrån uppgiftens instruktion och information, resonera sig fram till vilket alternativ som är det bästa eller mest rimliga.
