This page in English

Äldreomsorgen behöver ökad kunskap om hbtq-personer

På bild från vänster: Ann-Christine Petersson Hjelm, Uppsala universitet, Tsukasa Muraya, Chikushi Jogakuen University, Anna Bratt, Linnéuniversitetet, Matilda Wurm, Örebro universitet och Yoshihisa Hirakawa, Nagoya University.

Forskargruppens vetenskapliga poster om bemötandet av äldre hbtq-personer inom äldreomsorgen blev utsedd till bästa poster på forsknings- och innovationsveckan i Umeå. På bild från vänster: Ann-Christine Petersson Hjelm, Uppsala universitet, Tsukasa Muraya, Chikushi Jogakuen University, Anna Bratt, Linnéuniversitetet, Matilda Wurm, Örebro universitet och Yoshihisa Hirakawa, Nagoya University.

Äldre hbtq-personer oroar sig för hur de ska bli bemötta inom vården och äldreomsorgen. De upplever också att kunskapen om hbtq-personer hos personalen är begränsad. Det visar en litteraturstudie som Örebroforskare har gjort i samarbete med kollegor från Japan.

– I slutändan handlar det om att inkludera äldre hbtq-personer och möjliggöra en mer jämlik omsorg och vård, säger Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet.

Tillsammans med forskare från Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Japan har två pilotstudier genomförts som undersöker kunskap och attityder hos personalen inom äldreomsorgen när det gäller hbtq-frågor. Målet är att hitta sätt att prata om dessa frågor samt öka personalens förståelse för hbtq-personer.

– Ett vanligt svar vi fick från hälso- och sjukvårdspersonalen i båda länderna var att de aldrig hade mött en äldre hbtq-person. De berättade också att de behandlar alla människor lika.

Samtidigt visar tidigare forskning på motsatsen.

– Äldre hbtq-personer ser ett behov av ökat medvetande och kunskap hos personalen vilket kan motverka negativa upplevelser i kontakt med vården, säger Matilda Wurm.

Illustrationer som verktyg

Forskarna intervjuade vårdpersonalen med hjälp av illustrationer. Illustrationerna visar olika scenarier som kan uppstå i möten med äldre hbtq-personer: i receptionen, vid frågor om anhöriga, i dialog med kollegor med mera.

– Det är ett verktyg som kan användas vid utbildning av vårdpersonalen. Det handlar om att börja prata om hbtq-frågor, till exempel i bemötande och kommunikation, säger Matilda Wurm.

Pris för bästa poster på forsknings- och innovationsveckan i Umeå

Forskargruppen deltog förra veckan på forsknings- och innovationsveckan i Umeå som är en del av MIRAI 2.0 – ett samarbetsprojekt mellan 20 universitet i Sverige och Japan. Deras vetenskapliga poster om bemötandet av äldre hbtq-personer inom äldreomsorgen blev utsedd till konferensens bästa poster.

– Det är extra roligt att vi vann utmärkelsen på forsknings- och innovationsveckan eftersom vi startade vårt samarbete tack vare en MIRAI-konferens, säger Matilda Wurm.

Text: Jasenka Dobric
Foto: Pia Bro-Nygårdhs

Om MIRAI 2.0

MIRAI 2.0 är att samarbete mellan 20 universitet i Sverige och Japan med målet att främja långsiktiga forskningssamarbeten. Projektets fokus ligger på ämnesområden hållbarhet, åldrande, materialvetenskap, AI samt innovation och entreprenörskap.
Det svenska lärosätenas deltagande koordineras av Göteborgs universitet.

Samarbetet mellan Örebro universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet samt Chikushi Jogakuen University och Nagoya University i Japan har två år i rad beviljats så kallade frömedel som MIRAI 2.0 delar ut för att stötta samarbetsprojekt mellan länderna.

Mer information om MIRAI 2.0