Meriterad och excellent lärare
För att synliggöra och uppmuntra framstående undervisningsinsatser lyfter ENT-fakulteten fram lärare som utmärker sig genom särskild pedagogisk kompetens. Det pedagogiska meriteringsmodellen omfattar två nivåer – meriterad lärare och excellent lärare – och syftar till att stärka undervisningens kvalitet samt inspirera till fortsatt utveckling inom akademin.
De lärare som antagits som meriterade eller excellenta spelar en central roll i fakultetens pedagogiska utvecklingsarbete. Genom sin dokumenterade skicklighet i undervisning, studentaktivering och kursutveckling bidrar de inte bara inom sina egna ämnesområden, utan också till utvecklingen av undervisningen på fakultets- och universitetsnivå.
Vid Fakulteten för ekonomi, natur- och teknikvetenskap finns idag 13 excellenta lärare. Dessa lärare fungerar som viktiga resurser i arbetet med att skapa en stimulerande och inkluderande lärandemiljö, där studenternas lärande står i centrum. Deras engagemang och erfarenhet är avgörande för att driva pedagogisk innovation och sprida goda exempel inom lärosätet.
Meriterad och excellent lärare inom ENT-fakulteten
Gun Abrahamsson
Jag är lektor i företagsekonomi och har i min forskning i huvudsak studerat relationen mellan ekonomisk styrning och organisering. För närvarande är jag enhetschef i företagsekonomi och har mångårig erfarenhet av kursansvar, och programansvar där jag tillsammans med kollegor initierat och drivit olika utvecklingsprojekt. Jag har även mångårig erfarenhet av undervisning på olika nivåer och undervisar för närvarande framförallt på avancerad nivå i kurser om ekonomistyrning och ledarskap.
Pedagogiskt utvecklingsarbete har alltid varit en självklar del av mitt arbete och jag intresserar mig specifikt för hur pedagogiska idéer kan förverkligas och integreras i kurser, samt hur kollegialt samarbete kan stärkas för att möjliggöra att idéer och goda erfarenheter får spridning och genomslag. Genom kontinuerliga engagemang i projekt och i utbildningssatsningar på såväl ämnes- fakultets- som universitetsnivå har jag möjlighet att såväl bidra som att själv utvecklas.
Annika Andersson
Antagen till excellent lärare 2015
Jag är professor i informatik och undervisar på det systemvetenskapliga programmet. Ett av mina huvudsakliga forskningsområden är teknikanvändning i lärande, och jag skrev min doktorsavhandling om hur teknik kan bidra till ett konstruktivt lärande i skolor i Bangladesh och Sri Lanka. Min nuvarande forskning handlar om inkluderande digitalt lärande för unga med funktionsvariation och etiska aspekter av AI-användning i offentliga myndigheter – till exempel skolor och universitet. Jag är för närvarande forskningsledare för Informatiks forskningsmiljö CERIS (Centre for Empirical Research on Information Systems).
Pedagogiskt utvecklingsarbete har alltid varit självklart i min roll som universitetslärare och jag intresserar mig specifikt för hur man bäst lär ut kurserna inom det systemvetenskapliga programmet – ämnesdidaktik alltså. Jag och mina kollegor experimenterar ofta med nya undervisnings- och examinationsformer. Detta experimenterande har ytterligare aktualiserats med den alltmer utbredda användningen av AI hos både lärare och studenter. Här ser jag att det är viktigt att vi informatiker är med och skapar – och bevakar - möjligheter till en pedagogisk användning av denna nya teknik.
Andreas Bergwall
Jag är lektor i matematik och biträdande enhetschef för Enheten för matematik. På senare år har jag främst undervisat flervariabelanalys på civilingenjörsprogrammen, geometri på grundlärarprogrammen och handlett självständiga arbeten i matematikdidaktik. Min forskning har varit inom det matematikdidaktiska fältet. Den har fokuserat på hur bevis och resonemang hanteras i läromedel, men också på matematiklärares kollegiala lärande och på bedömning av matematiklärarkunskap.
Mina pedagogiska intressen rör främst matematikundervisning. Återkommande frågor är studentaktivitet i undervisningen, problemlösning som medel för lärande, och argument och representationer i matematiska resonemang. Jag deltar i forskningsprojekt om matematiklärarutbildning – dels med fokus på matematisk analys, dels med fokus på lärares kärnpraktiker – och i utvecklingsprojekt kring hur självständiga arbeten i matematikdidaktik kan få en starkare koppling till skolans undervisningspraktik.
Niklas Eriksen
Jag är docent i matematik och sedan 2023 proprefekt för Institutionen för naturvetenskap och teknik. Jag har tidigare även varit enhetschef för matematikenheten och programansvarig för Matematikerprogrammet. Därtill är jag lärosätets representant inom CDIO. Jag undervisar främst i kurser inom diskret matematik och min forskning är inriktad mot enumerativ kombinatorik, speciellt relaterat till permutationer.
Mitt högskolepedagogiska fokus är studentaktivt lärande och utbildningsdesign. I klassrummet vill jag göra det undersökande arbetssättet till norm, där varje fråga som uppstår genererar försök att tillsammans med studiekamrater deducera ett svar. Minst lika intressant är frågan om hur man får en utbildning att vara mer än bara summan av dess kurser och ge studenten ämnesmässig bildning.
Annika Göran Rodell
Jag är adjunkt i Måltidskunskap och mina huvudsakliga arbetsuppgifter är att utveckla arbetet med tillämpad estetik. En tillämpad estetik kan ses som den bro som binder samman vetenskapen och hantverket. Som förnimmelsekunskap gör den kroppen till central aktör i rummet där våra sinnen och de känslor som väcks är redskapen som vi arbetar med för att hjälpa studenterna placera sig själva mitt i sitt eget lärande. Estetiska lärprocesser, närvaro och uppmärksamhetsträning, våga tala är några av de saker jag arbetar med. Jag tror även att vi behöver arbeta med relationsbyggande och ser grupparbeten som en viktig del av pedagogiken vilket också betyder att jag aktivt arbetar med gruppdynamik och konflikthantering i min undervisning. Jag är intresserad av hur vi kan arbeta tillsammans med studenterna för att skapa mening i deras och vår akademiska vardag.
Jag brinner även för hållbarhetsfrågor och har varit med och tagit fram en modul kallad Mötesplats hållbar framtid, en tre dagars workshop för förstaårsstudenter som start på deras program. Dessutom arbetar jag sedan flera år i nära samarbete med kock och hedersdoktor vid ORU, Paul Svensson. Vi har tillsammans utvecklat en ny utbildningsmetod utformad som en tio veckors designprocess. Studenterna arbetar på uppdrag av en extern uppdragsgivare för att skapa förändringar i matsystemet och att själva utveckla sin förmåga att agera förändringsagenter.
Jag har ett uppdrag som pedagogisk utvecklare på vår institution där jag för närvarande arbetar med att utvärdera våra nya program gällande examinationsformer och progression. Jag är en del av den grupp som arbetar med undervisning i PSF (Plattform för hållbar utveckling) Jag är också ledamot i KU
( kommittén för utbildning på grund- och avancerad nivå) inom ENT fakulteten.
Malin Hagström
Jag är universitetsadjunkt i matematik, excellent lärare och enhetschef vid enheten för matematik vid institutionen för Naturvetenskap och teknik. Jag har under mina år på universitetet haft förmånen att undervisa i både matematik och matematikdidaktik samt varit delaktig i en rad olika utvecklingsprojekt och jobbat som programansvarig för Grundlärarprogrammet. Jag undervisar och har kursansvar för kurs i matematik och matematikdidaktik i Grundlärarprogrammet. Kursen innehåller även verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vilket är något som jag har fokuserat mycket på både i uppdrag som VFU-samordnare vid ÖU och i utvecklingsprojekt inom exempelvis Framtidens lärarutbildning. God samverkan med verksamma lärare och skolor i vår region är viktigt både för att skapa bra förutsättningar för studenternas professionsutveckling och för utveckling av våra utbildningar.
Jag har genom min undervisning fått möjlighet att möta såväl ingenjörsstudenter som lärarstudenter vilket har utvecklat min förståelse för hur studenternas inställning till en kurs eller ett ämne påverkar vilken undervisning som är mest lämplig. Beroende på hur studenterna ska använda sina kunskaper i matematik i sin yrkesutövning har de olika behov av att förstå och kunna använda matematiken. Vissa ser matematiken som ett verktyg och andra som målet och då blir behovet av att i grunden förstå matematiken väldigt varierande. I planering och genomförande av min undervisning lägger jag stor vikt vid att få studenterna aktiva i sitt lärande, jag försöker skapa uppgifter och situationer där de själva får uppleva och upptäcka viktiga samband. Studenterna behöver ta ansvar för att reflektera över varför de lär eller inte lär i olika situationer men vi behöver skapa förutsättningar för denna typ av reflektioner. Det kan man exempelvis göra genom att sätta tydliga lärandemål och skapa tid för reflektion. Jag är också intresserad av övergripande utbildningsfrågor där fokus ligger på att skapa en helhet för studenterna. I arbetet med pedagogiska och organisatoriska utvecklingsprojekt har jag fått chansen att se på våra utbildningar med ett metaperspektiv som gör att jag idag har bättre förutsättningar att sätta kurser i ett sammanhang. Och detta tror jag är avgörande för att skapa motivation hos studenterna. De behöver hjälp med att se hur utbildningarnas delar hänger ihop och vi måste visa för dem att det finns en genomtänkt idé bakom deras utbildningsprogram. Tillsammans med Christian Lundahl, professor i pedagogik, har jag sedan 2017 arbetat med vad vi kallar för Forskningsbaserat lärande (FBL) i våra lärarutbildningar inom olika former av utvecklingsprojekt. Programövergripande utvecklingsprojekt som FBL anser jag är särskilt viktigt, och svårt, för just våra lärarutbildningar eftersom dessa program innehåller kurser från flera olika ämnen, institutioner och fakulteter. De kan skapa större samsyn och bidra till att vi blir enhetligare i vår kommunikation med studenterna vilket i sin tur hjälper studenterna att se sin utbildning som en helhet.
Magnus Hansson
Jag är docent i Företagsekonomi vid Handelshögskolan, undervisar främst inom organisationsteori, ledarskap och forskningsmetod och forskar om innovativa lärmiljöer. Jag har också ett uppdrag på Högskolepedagogiskt centrum som pedagogisk utvecklare med inriktning mot lärmiljöer. Inom ramen för mitt uppdrag på Högskolepedagogiskt centrum undervisar jag också på flera högskolepedagogiska kurser.
Jag arbetar för tillfället också med Learning Lab Örebro. Det är ett samarbete mellan Örebro universitet och Akademiska hus där vi arbetar med pedagogisk utveckling, kunskaps- och organisationsutveckling. Mitt uppdrag är dels att vara tekniskt och pedagogiskt stöd till lärare som genomför läraktiviteter i Learning Lab, dels att arbeta i ett universitetsövergripande perspektiv med utveckling av både pedagogiska, sociala och rumsliga dimensioner för design av lärmiljöer. En viktig del i arbetet med i Learning Lab Örebro är en strukturerad och systematisk utvärdering miljön och hur den används av både lärare och studenter. Relaterat till detta samarbetar jag med andra forskare både i Sverige och internationellt i olika forskningsprojekt.
I mitt arbete som lektor i Företagsekonomi har jag ett stort intresse för utveckling av utbildning och undervisning och bygger mycket av min egen undervisning på två huvudsakliga principer – design av lärmiljön och dialog. De båda grundprinciperna ska ses som komplementära då båda har sin grund i ett studentcentrerat lärande och båda ligger väl i linje med både universitetets pedagogiska grundsyn, vision och strategiska mål. Grundprincipen om design av lärmiljöer skapar en slags ramfaktorer, baserade på didaktiska frågeställningar för design av lärmiljöer (utifrån de pedagogiska, sociala och rumsliga dimensionerna i syfte att möjliggöra genomförandet olika typer av läraktiviteter (e.g., föreläsningar, seminarier eller workshops) medan den andra grundprincipen om dialogen kan ses som det praktiska genomförandet av olika läraktiviteter i deltagandet på en arena för gemensam kunskapsproduktion, i interaktion och dialog med studenter.
Vidare har jag också drivit flera pedagogiska utvecklingsprojekt om, bland annat, att bygga en lärplattform som stöd för studenter till uppsatsskrivande på kandidat- och avancerad nivå samt kartläggning av metodundervisning på olika nivåer inom ämnet Företagsekonomi.
Mathias Hatakka
Jag är lektor i informatik och undervisar på det systemvetenskapliga programmet. Min forskning handlar i huvudsak om IT-användning inom utbildning, både i Sverige och internationellt. Jag är särskilt intresserad av hur digital teknik kan stödja lärande och bidra till mer inkluderande och flexibla utbildningsformer. Inom informatik har jag drivit ett flertal pedagogiska projekt och tilldelades, tillsammans med kollegor, SISAs pedagogiska pris 2023 för en aktiv lärandemodell vi utvecklat.
Utveckling av pedagogik och ämnesdidaktik inom informatik har länge varit ett av mina centrala intresseområden, särskilt inom programmeringsundervisning. Jag experimenterar ofta med nya undervisningsformer och ser mig själv som en reflekterande och nyfiken lärare som ständigt strävar efter att förbättra min undervisning. På senare tid har mitt pedagogiska arbete i allt högre grad fokuserat på hur artificiell intelligens kan användas på ett etiskt och ansvarsfullt sätt inom undervisning. Jag ser stora möjligheter för lärare att använda AI som ett stöd, till exempel i kursdesign, för att anpassa lärresurser eller för att ge individualiserad återkoppling till studenter.
Fredrik Karlsson
Jag är professor i informatik och bedriver forskning kring ledning och styrning av informationssäkerhet, och systemutveckling om hur organisationer effektivt kan strukturera sitt arbete med att utveckla IT-lösningar. Jag undervisar även på masterprogrammet i ledning och styrning av informationssäkerhet, samt undervisning på doktorandkurser.
Mitt intresse ligger för närvarande kring hur man kan använda Generativa AI för att frigöra mer tid från utbildningsförberedelser och bedömningar till att lägga på studentinteraktion. Exempelvis kring hur man kan använda generative AI för case-utveckling samt för att ge feedback på studentuppgifter.
Anna Kremel
Jag är proprefekt vid Handelshögskolan och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisation och entreprenörskap. Min forskning rör sig i områden som organisation, entreprenörskap och policyfrågor så som innovationssystemet samt regional utveckling. Jag intresserar mig särskilt för kvinnors företagande och jämställdhetsfrågor. Andra intresseområden är social hållbarhet och cirkulär ekonomi. Förutom uppdraget som proprefekt är jag just nu engagerad i projekt som rör kvinnors företagande och sociala innovationer.
Studenter har olika sätt att ta till sig undervisningen och för mig är det självklart med ett inkluderande förhållningssätt till studenterna. Jag anser att ett brett deltagande i utbildningen är betydelsefullt för vår samhällsutveckling. Förutom ett intresse för breddat deltagande intresserar jag mig också för etiska frågor i undervisningen (akademisk ohederlighet och fusk). Ett annat intresse är hur vi undervisningen kan bidra till att studenter utvecklar nyckelkompetenser för hållbarhet. Jag har nyligen publicerat ett bokkapitel på området.
Jörgen Stenlund
Jag är lektor vid institutionen för Naturvetenskap och Teknik där jag huvudsakligen bedriver utbildning och forskning inom naturvetenskapernas didaktik. Inom enheten för naturvetenskapernas och teknikens didaktik arbetar jag med att genomföra och utveckla de utbildningar vi ansvarar för. Jag är också engagerad i RUC för att stärka kopplingarna mellan ämnesdidaktisk forskning och naturvetenskaplig undervisning i skola och förskola.
I min forskning och undervisning har jag ett speciellt fokus och intresse för visuell kommunikation. Området är brett och inbegriper allt från kritiska perspektiv till kognitionsvetenskapliga aspekter vilket är relevanta och högst aktuella i naturvetenskaplig undervisning exempelvis om hållbar framtid. Pedagogiska frågor som engagerar mig för närvarande relaterar dels till dessa områden dels till samarbetsprojekt, bland annat med biologi samt utvecklingen av den naturvetenskapliga ämnesdidaktiska miljön.
Helen Stockhult
Jag är lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan. Min erfarenhet är bred och omfattar undervisning från olika högskolor, utbildningar och kurser inom det företagsekonomiska ämnet, främst inom delämne organisation. Bland annat har jag varit programansvarig, haft uppdrag som lektor med högskolepedagogisk inriktning samt deltagit i flera pedagogiska utvecklingsprojekt, både nationellt och internationellt.
Studenters lärande är ett centralt intresseområde i alla pedagogiska uppdrag jag haft. Att förstå studenters vilja, motivation och lärande, både utifrån existerande forskning och de erfarenheter vi får av att planera, genomföra och utvärdera undervisning, är både spännande och intressant.
Idag innehar jag ett fakultetsuppdrag där jag arbetar med studenters närvaro i undervisning samtidigt som jag arbetar med att avsluta ett pedagogiskt interdisciplinärt projekt om inkludering och utvecklar en ny metodkurs och ett nytt pedagogiskt upplägg på en delkurs i organisation.
Magnus Ögren
Jag arbetar som lektor (docent) vid enheten för matematik vid Örebro universitet, dit jag kom i samband med civilingenjörssatsningen. Jag har tidigare arbetat med ingenjörsutbildningar bla vid LTH och DTU (Köpenhamn). Min forskning ligger inom tillämpad matematik och matematisk fysik. Jag är fn ämnesansvarig för forskarutbildningsämnet matematik, vilket inkluderar matematik och matematikdidaktik.
Jag var en av pionjärerna i att använda eye-tracking teknologi för att studera figurers roll i högskolematematik för 15 år sedan.
Just nu jobbar jag i smått och stort med att stödja kollegor och med att förbättra undervisningsmaterial för kurser.