Det sociala arbetets organisering och villkor (Sovil)

Inom ramen för de organisationer, verksamheter och institutioner som socialarbetaren verkar, inryms en mängd olika förutsättningar och villkor

Dessa olika organisatoriska villkor kommer att påverka såväl den enskilda medarbetarens och arbetsgruppens, som organisationen förmåga att utföra ett kunskaps-/evidensbaserat arbete i relation till sina klienter – både enskilt och på grupp-/samhällsnivå. Forskning som ämnar studera ett sådant komplext och ofta svårfångat område, måste därför ha olika metodiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter beroende på vilken organisation, verksamhet eller institution som ska studeras.

Forskargrupperingen Det sociala arbetets organisering och villkor (Sovil)

kännetecknas därför av, och har som målsättning, att tillämpa olika typer av metod- och forskningsstrategier (en s.k. multistrategisk forskningsansats) vid insamling och bearbetning av data. Gruppen har en multidisciplinär, empirisk och teorigenererande utgångspunkt, beroende på forskningsobjekt, forskningsfråga/-ansats och design. Forskargruppen har som syfte att undersöka under vilka förutsättningar och villkor som en organisation, eller verksamhet, verkar, hur villkoren påverkar de professionellas möjligheter i sin yrkesutövning inom organisationen samt, i förekommande fall, hur detta också påverkar klienterna. Dvs. hur och på vilket sätt detta arbete organiseras (t.ex. ramar, regler, kompetensutvecklingsstrategier, materiella resurser), styrs (ledarskap och ledarskapsstrategier) och utförs (kvalitetsaspekter, personalkaraktäristika, yrkesmässiga och professionella villkor) är därför en huvudfråga för forskargruppen. I förlängningen har dessa olika villkor betydelse för såväl de professionella, som för brukarna/klienterna och, i sin förlängning, för övriga medborgare i samhället.

Genom att forskargruppens i bred bemärkelse fokuserar på organisatoriska villkor

kan de områden som beforskas vara av relativt mångfacetterad karaktär. Exempelvis studerar idag medlemmar i forskargruppen organisationer, verksamheter och institutioner på både mikro-, meso- och makronivå (individ, grupp, institution, organisation och samhälle). De organisationer som ansvarar för, eller är utförare av, insatsen kan såväl vara inom ramen för kommunala (t.ex. socialtjänsten, HVB, öppenvård, samhällsarbete, äldreomsorg), landstingsdrivna (t.ex. sjukhus, psykiatri, missbruksvård), statliga (kriminalvård, ungdomsvård m.m.), privata (t.ex. stiftelser, omsorgs/-vårdföretag, HVB), som ideella verksamheter och organisationer.

Frågor som berör det sociala arbetets organisering

är ofta svåra att separera från varandra, och från den kontext i vilka de äger rum, vilket även innebär att exempelvis samverkan mellan olika myndigheter och organisationer inte sällan blir centralt, när det gället olika förutsättningar att bedriva ett effektivt socialt arbete på olika nivåer. Varje unik kontext kommer att spela roll och påverka både organisationen i stort och på arbetets utförande och effektivitet. Inom ramen för denna kontext och organisation, är det människor som utför detta arbete. Yrkesgruppen är därför central – och beroende på om den kan betecknas som professionell, semiprofessionell eller har en ideell grund kommer arbetsformen och innehållet skilja sig åt. Här möter forskningen i stort, och denna forskargrupp, stora utmaningar – för att tillsammans med den omgivande praktiken forma morgondagens sociala verksamheter.

Några forskningsområden – vilka främst berör organisatoriska och professionella förutsättningar och uttryck som ingår är följande:

• Kriminal- och institutionsvård (för både vuxna och unga)
• Organisering för samhälls-/maktmobilisering
• Socialtjänstens villkor (avseende ex makt, genus och etnicitet)
• Äldreomsorg och funktionshinder