This page in English

Forskningsprojekt

Musiklyssningsvanor och bullerskador bland ungdomar 10-15 år. -En longitudinell studie

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående 2020 - 2024

Kontaktperson

Stephen Widen

Forskningsämne

En växande mängd forskning indikerar att musiklyssnande i hörlurar på bärbara musikspelare över tid ökar risken för hörselproblem såsom tinnitus, ljudkänslighet eller hörselnedsättning. Barn och ungdomar har pekats ut som en särskilt känslig grupp till följd av sina riskfyllda lyssningsvanor. Dessa slutsatser baseras dock främst på resultat från tvärsnittsstudier. Endast ett fåtal longitudinella studier har genomförts, ofta med små sampel och stort bortfall. I flertalet studier är dessutom bedömningen av ljudnivå och exponeringsgrad oprecis, då den baseras på självrapportering.

Syftet med projektet är att genom en longitudinell ansats undersöka hur långvarig exponering för musiklyssnande påverkar hörselfunktionen bland cirka 460 barn och ungdomar i åldrarna 10-15 år. Hörselfunktion och exponering fastställs år ett med uppföljning år tre. Skapandet av en databas möjliggör senare uppföljningar för att undersöka mer långsiktiga effekter. Data om lyssningsvanor (frekvens och tid) samlas in, liksom uppmätta ljudnivåer från deltagarnas egna hörlurar och musikspelare, vilket sätts i relation till kliniska mätningar av hörselfunktion.

Analyserna tar hänsyn till modererande faktorer såsom tidigare bullerexponering, övrigt bullerrelaterat risktagande, kön, ålder för lyssningsdebut och socioekonomisk bakgrund. Resultaten kommer teoretiskt att kopplas till två socialkognitiva modeller för hälsoorienterat beteende och prevention av ohälsa: Health Belief Model och Theory of Planned Behavior. Genom att mäta de psykologiska variablerna som identifierats i dessa modeller kan underliggande mekanismer för lyssnande på stark musik bättre förstås, vilket är av vikt för prevention av bullerinducerad hörselnedsättning.

För att ytterligare få kunskap om varför ungdomar lyssnar på riskfyllda ljudnivåer, behöver vi också förstå vilken betydelse musik har för ungdomarna själva. Därför kommer intervjuer i fokusgrupper med 30 av ungdomarna också att genomföras.

Finansiärer

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)
  • Institutet för handikappvetenskap, i samarbete med Linköpings universitet och Högskolan i Jönköping