Högskolepedagogiskt centrum

Digitalisering inom högre utbildning

Digitaliseringen påverkar hela samhället och alla människor. Den ger oss också nya möjligheter att sprida och validera kunskap, utveckla utbildningarnas innehåll, förfina pedagogiska metoder och möta behovet av livslångt lärande. Digitaliseringen inom högre utbildning pågår för fullt och påverkar alla utbildningar.

Centrala begrepp

Med digital transformeringen menas att digitiseringen och digitaliseringen blivit tillräckligt utbredd och utvecklad så att våra tidigare beteendemönster och våra sätt att tänka om och förstå vår omvärld i förändras i grunden.

Digitisering betyder att analogt arbete överförs in i en digital miljö. Fysiska papper omvandlas till digitala dokument och information som tidigare organiserats i pärmar och arkivskåp sorteras i digitala mappar eller administrativa system.

Digitalisering betyder att arbetssätt och processer förändras med hjälp av ny digital teknik. Digitala texter utvecklas till att bli något annat än analoga – de kan vara multimodala och även innehålla ljud- eller filmfiler, interaktiva bilder och infogade länkar för vidare läsning. Förutsättningarna för kommunikation förändras och nyhetsmedier låter läsarna kommunicera i realtid med journalister och områdesexperter i kommentarsfält.

Covid-19-pandemin skyndade på den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av samhället och högre utbildning. Den gav oss nya erfarenheter, nya begrepp och nya sätt att tänka om och se på arbete, utbildning och lärande. 

Samhället transformeras

Eftersom digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av hela samhället påverkar den också människors värderingar, attityder och beteenden. Den skapar nya förutsättningar för socialt samspel och den omdefinierar betydelsen av ett inkluderande samhälle.

Även arbetsmarknaden förändras i grunden. Gamla yrken försvinner och nya tillkommer i snabb takt. Vi är i ett paradigmskifte som, för första gången i historien, innebär att det är en större utmaning att förstå effekterna av utvecklingen än att ta fram tekniken i sig. Teknikutvecklingen innebär också en, i snabb takt, ökande globalisering som gör att det blir allt svårare att göra rimliga prognoser för hur förändringarna kommer att påverka kulturellt, ekonomiskt och socialt liv.

Högre utbildnings roll
Den digitala kompetensen är en avgörande förutsättning för att människor ska kunna delta i och förstå dagens och framtidens samhälle. Den som inte är förtrogen med digitala verktyg och tjänster riskerar att hamna i ett utanförskap. Här har högre utbildning en viktig roll.

Digitaliseringen påverkar innehållet i alla utbildningar eftersom vi behöver ta oss an digitaliseringsfrågor oavsett vilket ämnesområde vi arbetar inom. Exempel på frågor från olika ämnesområden är: 

  • Hur kan neuropsykologi hjälpa till i utvecklingen av digitala verktyg och tjänster så att de blir tillgängliga och inkluderande?
  • Hur bör journaler skrivas så att de blir transparenta för patienten via 1177?
  • Hur påverkas samhällets maktstrukturer av ett förändrat digitalt medielandskap?
  • Hur kan lärare arbeta förebyggande mot mobbning och utanförskap när sociala relationer har flyttat online?
  • Hur fungerar ekonomisk politik i ett samhälle med en datadriven ekonomi?
  • Högre utbildning har också ansvar för forskningen som hjälper oss att förstå de effekter digitaliseringen har på individ och samhälle – en kunskap som gör det möjligt för oss att möta samhällets utmaningar.

Inom högre utbildning utbildar och kompetensutvecklar vi dem som utvecklar morgondagens digitala lösningar och dem som kommer att använda lösningarna i sina yrken. Det innebär att universitet och högskolor är en viktig förändringsagent i det digitaliserade samhället. Högre utbildning ansvarar för forskningen som hjälper oss att förstå de effekter digitaliseringen har på individ och samhälle och som ligger till grund för att kunna möta samhälleliga utmaningar.

Digital litteracitet

Flera är försöken att definiera vilka generella kompetenser som är viktiga förutsättningar för individers personliga och sociala utveckling, möjligheterna till sysselsättning och för att kunna delta och följa med i utvecklingen av ett dynamiskt och snabbt föränderligt samhälle. John Dewey gjorde det redan i slutet av 1800-talet och inledningen av 1900-talet då han konstaterade att vetenskapens kunskapsproduktion var både bred och snabb. Därmed borde kunskap uppfattas som något preliminärt som snart kan ersättas av ny kunskap. Vilken kunskap är då viktig och hållbar?

Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Det innebär att kunna använda digitala verktyg och tjänster, söka information och kommunicera via digitala kanaler. Digital litteracitet är ett bredare begrepp som inkluderar flera av EU:s kompetenser och handlar om

  • att kunna läsa och navigera i multimodala texter
  • medie- och informationskunnighet
  • kommunikation, kollaboration och deltagande
  • digital identitet, hälsa och trygghet: att kunna hantera de utmaningar och risker som kan uppstå i digitala miljöer, till exempel integritetsfrågor och cybersäkerhet
  • att förstå och reflektera över de etiska och juridiska aspekterna av digital användning
  • interkulturalitet och social förståelse
  • kritiskt tänkande och värderingsförmåga
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet
  • digital kreativitet och innovation

Båda begreppen, digital kompetens och digital litteracitet, förändras kontinuerligt i takt med samhällsutvecklingen och skulle kunna beskrivas som en hos individen ständigt pågående process. De olika begreppen för kunskaper och förmågor relaterade till digital teknologi avspeglar väl ett mycket föränderligt landskap.

Kom i gång med integrering av digitalisering

Vi har tagit fram förslag på hur du kan gå tillväga när du vill integrera digitalisering i din utbildning. Du hittar både information och stödmaterial på sidan Så kan du integrera perspektiven i din utbildning.

Läs mer

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)

Digitaliseringens effekter på individ och samhälle - fyra temarapporter (SOU 2016:85)

Uppkopplad utbildning - en ESO-rapport om högskolans digitalisering, Kjell Nyman (2020)

Digitalisering vid Örebro universitet (länk till intranätet)

Tematiska diskussioner

Här presenteras tre möjliga tematiska diskussioner som genom att knytas till centrala frågor, perspektiv och infallsvinklar för det ämne eller den utbildning studenterna läser kan användas i undervisning.

Digitalt utanförskap

Se på filmen nedan där Stefan Johansson, KTH, belyser problematiken runt digitalt utanförskap.

 

Reflektions- och diskussionsfrågor:

  • Hur kan vi se på och definiera begreppet digital identitet?
  • Vilka orsaker till digitalt utanförskap kan vi identifiera?
  • Hur påverkar ett digitalt utanförskap individen och samhället i stort?
  • Vilka åtgärder kan vidtas för att minska digitalt utanförskap och främja digital inkludering?

Digitalisering och synen på kunskap

Pedagogiken – förståelsen för och kunskapen om villkoren för undervisning och lärande – formas efter samhällets förändringar. Dagens samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle, informationssamhälle eller kanske kommunikations- eller IT-samhälle och Sverige som en kunskapsnation. I utbildningssammanhang är begreppet kunskap centralt.

Kunskap kan förstås och förklaras på flera sätt. Begreppet kunskap består av delarna ”kunna” och ”skapa”, vilket betyder att vi kan se kunskap som något kreativt som skapas av och har sitt fäste i individen.

Ett annat sätt att förstå kunskap är att det kan vara resultatet av en process, forskning bidrar med ny kunskap, och den kunskapen kan dokumenteras och bevaras och därmed existera oberoende av individen. Den kunskapen har inte sitt fäste i individen utan förstås som något objektivt och en omdebatterad fråga i dagens samhälle är om det finns någon tydlig skiljelinje mellan kunskap och information. Redan 1979 hävdade den franske filosofen Jean-Francois Loytard att kunskap i allt högre grad, i takt med den tekniska samhällsutvecklingen, skulle komma att bli en programvara och som en konsekvens av det få ett marknadsvärde.

Produktionen av varor och tjänster är idag mer kunskapsintensiv än tidigare i historien och utvecklingen av informationsteknologi har bidragit till en drastisk ökning av informationsmängden och antalet kanaler genom vilka vi förses med information. Även hastigheten informationen färdas med liksom avstånden den färdas över har ökat.

Central i diskussionen om kunskap blir frågan om kunskapens instrumentella värde i relation till sitt egenvärde. I den humanistiska bildningstraditionen ses kunskap som en förutsättning för individens förståelse av tillvaron, dvs kunskapen har ett egenvärde för individen och individens personliga utveckling. Utifrån ett politiskt och ekonomiskt perspektiv får kunskapen ett instrumentellt värde och blir en investering och en marknadsvara.

Reflektions- och diskussionsfrågor:

  • Hur kan vi definiera kunskap i relation till information?
  • Är konsekvensen av samhällets utveckling att vi ser en uppdelning mellan utbildning för samhällelig och ekonomisk utveckling och bildning för personlig och kulturell utveckling?
  • Vilka risker kan vi se med att låta ekonomi och teknik styra innehållet i och utformningen av utbildning?
  • Hur påverkar digitaliseringen förutsättningarna för utbildning och lärande?

Digitalisering och interkulturalitet

Idag har vi på en daglig basis täta kontakter med såväl media som privatpersoner från olika delar av världen. Vi har också en stor omflyttning av människor i världen, med arbetsinvandring och arbetsutvandring och flyktingströmmar som påverkar demografin. Den här utvecklingen har som konsekvens att vi behöver kunna sätta vår egen verklighet i ett internationellt sammanhang och vi behöver utveckla kunskaper om och förståelse för andra kulturer och hur dessa samspelar med individ och samhälle.

I termerna mångkulturalitet och interkulturalitet ligger en viktig skillnad. Termen mångkulturalitet beskriver att många kulturer existerar inom samma nation eller geografiska område under samma tid, men de kan existera sida vid sida och till och med vara isolerade från varandra. Mångkulturalitet kan således uppfattas som ett tillstånd. Interkulturalitet innebär däremot en interaktion eller ett samröre av något slag mellan kulturer. I ett möte mellan kulturer händer det någonting, de påverkas av och påverkar varandra i ett ömsesidigt utbyte och det är vad som händer i mötet som termen interkulturalitet innefattar. Termen interkulturalitet lanserades redan 1974 av UNESCO.

Utifrån vår egen kulturella horisont gör vi flera antaganden om andra kulturer. Vi kategoriserar mer eller mindre omedvetet till exempel beteenden, utseenden och åsikter utifrån vad vi upplever vara normalt och vad som är avvikande. I mötet med andra kulturer får våra känslor en stor betydelse, liksom våra värderingar. Känslor inför andra kulturer och hur vi värderar främmande kulturer bygger på våra tidigare erfarenheter. Det betyder att vi behöver vara uppmärksamma på vad som påverkat oss i våra förgivetantaganden och vad som format våra föreställningar.

Vi har också en egen kulturell identitet, det vill säga hur vi uppfattar oss själva och vår egen kultur i relation till andra. Våra känslor spelar en mycket stor roll i identitetsskapandet. Vi uppfattar gärna och tänker om vår identitet och vår kultur som ett sätt att höra till – att vara en del av ett vi. Vi har inom den egna kulturella grupptillhörigheten en känsla för vad som är rätt och fel, vad som är normen och vad som avviker från normen. Avvikande värderingar och beteenden förknippas ofta med negativa känslor som riskerar att intensifieras om avvikelsen upplevs stor eller för svår att förstå.

Den kulturella identiteten kan ha stor positiv inverkan på den enskilde individen, men den innebär också risker för konflikter både inom den egna kulturen och mellan kulturer. Kulturer utvecklas och förändras av människor och med människor över tid och i interaktionen med andra kulturer i ett snabbt föränderligt samhälle.

När moralkonflikter uppstår finns en risk att vi löser dessa med och rättfärdigar negativa beteenden som att skapa syndabockar, bidra till diskriminering eller hat och starka motsättningar mellan vi och dem.

Att inom utbildning arbeta med interkulturalitet är en förutsättning för ett väl fungerande mångkulturellt och demokratiskt samhälle och för fred och samverkan i en global värld där interaktion över kultur- och nationsgränser sker dagligen.

Reflektions- och diskussionsfrågor:

  • Hur kan interkulturella perspektiv hjälpa oss i den omfattande och digitala mediala rapporteringen som vi möter varje dag?
  • På vilka sätt blir kunskap om och förståelse för den egna och andra kulturer viktiga i vår interaktion i sociala medier?