This page in English

Högskolepedagogiskt centrum

Hållbar utveckling inom högre utbildning

De sjutton globala målen enligt Agenda 2030. 1 Ingen fattigdom, 2 ingen hunger, 3 god hälsa och välmående, 4 god utbildning för alla, 5 jämställdhet, 6 rent vatten och sanitet för alla, 7 hållbar energi för alla, 8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 10 minskad ojämlikhet, 11 hållbara städer och samhällen, 12 hållbar konsumtion och produktion, 13 bekämpa klimatförändringarna, 14 hav och marina resurser, 15 ekosystem och biologisk mångfald, 16 fredliga och inkluderande samhällen och 17 genomförande och globalt partnerskap.

Örebro universitet har ett myndighetsuppdrag som innebär att hållbar utveckling ska integreras i alla utbildningar.

Centrala begrepp 

Hållbar utveckling har tre dimensioner:

social hållbarhet innebär att ta tillvara på grundläggande mänskliga rättigheter och social rättvisa medan ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurser så att de räcker till kommande generationer. Inom ramen för ekonomisk hållbarhet är målet att motverka fattigdom och främja ekonomisk utveckling utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt.

Våra planetära resurser, hur vi förbrukar och fördelar dem, är komplexa system som påverkar, förstärker och försvagar varandra genom så kallade synergieffekter. Ett exempel på det är att utarmningen av hav och marina resurser påverkar klimatförändringar och biologisk mångfald, som i sin tur har en grundläggande påverkan på fattigdom, hälsa, jämlikhet.

Oförutsägbara problem som klimatförändringar, ökenspridning, fattigdom, pandemier, väpnade konflikter, utarmning av marina resurser och biologisk mångfald har oftast inte uppenbara eller entydiga lösningar och kallas därför för komplexa ostrukturerade problem (wicked problems på engelska).

2015 antog FN:s generalförsamling och världens stats- och regeringschefer de globala mål som är Agenda 2030. Hållbar utveckling definieras av FN som: ”Utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Ambitionen är att målen i Agenda 2030 ska bidra till en utveckling som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar och de ska vara nådda 2030. Enligt 1 kap. 5 § i högskolelagen ska universitet och högskolor kunna redovisa hur man har utvecklat sina processer för att främja en hållbar utveckling.

För att våra studenter ska kunna hantera komplexa och ostrukturerade problem och driva på samhällsförändringar som bidrar till en hållbar framtid behöver de få, så kallade, nyckelkompetenser. Dessa nyckelkompetenser går bortom professionskunskaper och ger studenter ett bredare perspektiv på hur de ska kunna bidra till en hållbar framtid. Läs mer om nyckelkompetenserna.

Kom i gång med integrering av hållbar utveckling

Vi har tagit fram förslag på hur du kan gå tillväga när du vill integrera hållbar utveckling i din utbildning. Du hittar både information och stödmaterial på sidan Så kan du integrera perspektiven i din utbildning.

Läs mer

På Inforum (Örebro universitets intranät) finns Challenge 2030 - Resursbanken för hållbar utveckling i utbildning. Här kan du som lärare med inlogg hitta förslag och exempel på läraraktiviteter, kursplaneringsarbeten och andra inspirerande material.

2022 gjordes en universitetsövergripande nulägesanalys över arbetet med hållbar utveckling inom utbildningar på Örebro universitet. Du kan använda rapporten som ett diskussionsunderlag och som en utgångspunkt för ert utvecklingsarbete. Du hittar nulägesrapporten här.

Plattform för en hållbar framtid (PSF@ORU) är en knytpunkt för arbetet med hållbar utveckling vid Örebro universitet. Förutom samverkan och forskning arbetar PSF@ORU aktivt för integrering av hållbar utveckling i utbildningar på kurs- och programnivå.

Om hållbarutveckling på Örebro universitet

Örebro universitets strategi och handlingsplan för hållbar utveckling

Globala målen, Agenda 2030

Högskolelagen

Education for Sustainable Development Goals Learning Objectives, UNESCO, (2017) 

Utbildningsdepartementet (2021). Education for sustainable development. 

Advancing Education For Sustainability – Transforming Society, Economy and Environment (advancingesd.com)

SDG Impact Assessment Tool

I filmerna diskuterar vi olika utmaningar och möjligheter som man kan möta när man ska integrera hållbar utveckling i utbildningar.

Film 1: Vad är hållbar utveckling?

I det här klippet definieras begreppet hållbar utveckling följt av en diskussion om hur de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) och de globala målen förhåller sig till varandra. Här får du också beskrivet vad vi som lärosäte har för krav på oss att jobba med vad gäller hållbar utveckling.

 

Film 2: Varför och hur integrera hållbar utveckling

I det här klippet diskuteras högre utbildnings roll i vår ambition att uppnå hållbar utveckling och att motarbeta en ohållbar utveckling. - Varför och hur integrerar vi hållbar utveckling i högre utbildning?

 

Film 3: Från perspektivträngsel till perspektivtrivsel

Mycket ingår i vårt uppdrag som lärosäte Förutom hållbar utveckling ska vi jobba för breddat deltagande, jämställdhetsintegrering, likabehandling och lika villkor, tillgänglighet och digitalisering. Hur kan vi förhålla oss till alla dessa perspektiv och deras plats i utbildningen?

 

Film 4: Nyckelkompetenser för hållbar utveckling

I det här klippet presenteras de olika nyckelkompetenserna för hållbar utveckling i utbildning. Vilka är de och vad innebär det? Här diskuteras en verklig samhällsutmaning, en som kräver flera av dessa nyckelkompetenser och ämnesöverskridande infallsvinklar.

Introduktionskurs

Överväg gärna att införa en kort, allmän introduktion med grundläggande kunskaper i hållbar utveckling i början av utbildningen. Då kan studenterna kan relatera till kunskapen under resten av studietiden. Det ska förstås inte vara ett ”avcheckningsmoment” eftersom tanken är att hållbarhetsperspektivet ska genomsyra hela utbildningen.  

Diskussionsövningar

Hållbar utveckling är ett värdeladdat begrepp som karaktäriseras av mål-, värderings- och intressekonflikter. Genom olika typer av diskussionsövningar får studenterna reflektera, ta ställning till och argumentera för och emot olika prioriteringar och strategier för att uppnå hållbar utveckling.

Använd aktuella händelser för en fördjupad diskussion

Det kan vara särskilt motiverande att föra en analyserande och lösningsinriktad diskussion om aktuella händelser, lokala eller globala.

Fish bowl

Fish bowl är en form av dialog som kan användas när man diskuterar ämnen inom stora grupper och som låter alla delta i konversationen. Aktiviteten går till så att du formulerar två ståndpunkter inom ett specifikt ämne. Dela sedan in studenterna i grupper om 4–5 och ge hälften av grupperna den ena ståndpunkten och den andra hälften den andra. Be dem sedan komma på argument för ståndpunkten. Meddela i början av övningen att en slumpvis utvald student från varje grupp ska presentera argumenten. När grupperna formulerat sina argument slumpar du (på valfritt sätt) fram en student från varje grupp som får komma fram och sätta sig i en panel som sedan ska argumentera för och emot de olika ståndpunkterna.

Frågeställningar som kan diskuteras, de har relevans för flera av de globala målen:

  • Hur bidrar den här utbildningen till uppfyllelsen av de globala målen?
  • Varför är ett vetenskapligt förhållningssätt viktigt för att säkerställa hållbar utveckling?
  • Varför är kunskaper i statistik viktigt i arbetet och diskussionen om hållbar utveckling?
  • Hänger statistik, demokrati och faktaresistens ihop?
  • Vad är jämställdhet i praktiken?
  • Finns det ”traditioner” inom professionen som kan motverka jämställdhet och lika villkor?
  • Vilket inflytande har jämlikhet och jämställdhet på övriga delmål?
  • Klimatångest – förlamande eller handlingskraft?
  • De globala målen – etik och/eller politiskt korrekt?
  • Vi har talat om det här momentets uppfyllnad av den ekonomiska aspekten av delmål X, kan ni diskutera hur de sociala och ekologiska (miljö) aspekterna påverkas?
    • Är det någon konflikt mellan dimensionerna (aspekterna)?

    • På kort eller lång sikt?

Kortlekar för diskussionsövningar

Mr. Norm© är ett kortspel där faktakunskap blandas med samtal i för att uppmuntra till diskussioner om normer, etik och värderingar i dagens samhälle. Det kan användas i alla grupper som vill lära sig mer om mångfald, jämlikhet och inkludering vilket i längden kan leda till en öppnare och mer inkluderande miljö. Spelet finns i en student- och en arbetsplatsversion och det går att spela enligt anvisningarna eller på andra sätt som passar tillfället.

Brädspelet Dilemma

Brädspelet Dilemma är ett interaktivt verktyg som introducerar begreppet hållbar utveckling. Spelet utmanar studenter att gå utanför sin komfortzon, att diskutera och debattera, tänka kritiskt och att förklara nyckelbegrepp för varandra.

Låna spelet på universitetsbiblioteket

Köp spelet hos Snowflake education

Kortlek för Agenda 2030

Använd gärna en kortlek med de globala målen för att underlätta diskussioner om hållbar utveckling. Kortleken visualiserar de globala målen och kan användas på olika sätt.

  • Man kan skapa en prioriteringslista över målen i den ordning som studenterna upplever att de är särskilt viktiga för yrket. Be studenterna motivera hur och varför. Använd helst samtliga mål.
  • En annan övning innebär att man ska hitta synergier och icke-synergier. Be studenterna välja ett mål och sedan ett annat som de upplever har tydliga synergier med det första målet. Låt dem sedan välja ett tredje mål som motverkar och eller motverkas av det första målet. Fortsätt sedan med att välja ett fjärde mål som stöttar uppfyllelsen av det första målet. Det femte målet väljs för att det hindrar det första från att uppfyllas. Motivera hur och varför efter varje val.
  • En tredje övning kan vara att studenterna enskilt eller i grupp får i uppgift att beskriva ett mål som de blivit tilldelade.  Vad betyder målet? Varför ska det uppfyllas? Hur kan vi bidra till att uppfylla målet, professionellt och privat 

Ekologiskt fotavtryck

En läraktivitet som knyter an till frågan om hållbar utveckling kan kvantifieras, och i så fall med vilka mått, är en övning om ekologiska fotavtryck. Genom att låta studenten prova flera olika beräkningsapplikationer och göra noteringar om sina resultat, får man snabbt en vidare diskussion om vilka aktiviteter och data som återspeglas i det ekologiska fotavtryckets storlek, men också styrkor och svagheter med dessa individbaserade mått. Det finns många exempel på webbsidor där studenten kan testa sitt ekologiska fotavtryck.

Här är några:

Myfootprint 

WWF - Footprint 

Min Klimatpåverkan