Jämställdhetsintegrering i utbildning
Syftet med den här webbsidan är att ge dig som lärare en grundläggande förståelse för ett av Örebro universitets myndighetsuppdrag, jämställdhetsintegrering, och vad det innebär för utbildningen. Här finns text som förklarar grundläggande begrepp som relaterar till kön, genus, jämställdhet och lika villkor samt resurser för att utveckla utbildningens form och innehåll utifrån olika genus- och jämställdhetsperspektiv.
Centrala begrepp
Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Jämlikhet är ett vidare begrepp som avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället.
Lika villkor är rätten att få samexistera i rättvisa och på lika villkor oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa är även de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen.
Kön beskriver det kroppsliga könet medan genus beskriver det socialt konstruerade kön som skapas och formas genom förväntningar, normer och kulturella tolkningar. Gränsdragningen mellan dessa kategorier är i praktiken svår eftersom även kroppar (kön) påverkas av kulturella förväntningar och normer som ser olika ut i olika kulturer och tidsepoker.
Normkritik beskriver ett sätt att förstå och kritiskt granska normer i vardagen. Det handlar inte om att ”kritisera” normer; de är viktiga vägledare i det sociala livet. Målet är att synliggöra förväntningar och värderingar som inte alltid är så lätta för oss att upptäcka.
Intersektionalitet är ”skärningspunkten” mellan olika sociala och fysiska aspekter som påverkar vår identitet, bland annat kön, sexualitet, etnicitet, religion, funktionalitet och ålder.
Jämställdhet eller genus?
Den strategi svenska myndigheter, och bland annat svenska lärosäten, använder sig av i arbetet med att uppnå regeringens jämställdhetspolitiska mål kallas jämställdhetsintegrering. För svenska högskolor och universitet är målen att
- motverka könsbundna studieval
- utveckla undervisningens form och innehåll
- främja jämställda karriärvägar
- främja jämställd resursfördelning
- utveckla utvärdering och uppföljning
På engelska heter jämställdhetsintegrering ”gender mainstreaming”. Direkt översatt till svenska skulle det alltså kallas ”genusintegrering”. Det är därför viktigt att få en förståelse för vad genusperspektiv respektive jämställdhetsperspektiv innebär för utbildningen vid svenska lärosäten.
Ett jämställdhetsperspektiv synliggör hur könsfördelning och maktbalanser ser ut i en organisation eller andra sammanhang. Inom utbildning kan det handla om att främja breddad rekrytering, breddat deltagande och breddad genomströmning. Till skillnad från ”ökad” rekrytering, deltagande och genomströmning så handlar det inte bara om att öka antalet studenter i totala siffror utan att antalet kvinnor och män som rekryteras till, deltar i och slutför utbildningar ska vara så jämnt fördelat som möjligt. På Örebro universitet arbetar vi även för breddad rekrytering, breddat deltagande och breddad genomströmning utifrån social bakgrund, etnicitet, funktionalitet och ålder.
Ett genusperspektiv på utbildning handlar snarare om innehåll på och genomförande av en kurs. När du som lärare integrerar ett genusperspektiv kan det betyda att studenterna får utforska hur kursinnehållet — till exempel kurslitteratur, fallbeskrivningar eller examinationsuppgifter — beaktar genus eller belyser kvinnors, mäns och icke-binäras livsförhållanden. Innehållet kan, men behöver inte, handla om jämställdhet.
Med integrering menas att ett genus- och jämställdhetsperspektiv ska vara en inarbetad del av verksamheten, från planering, beslutsfattande och implementering till uppföljning. Högskolepedagogiskt centrum är universitetets pedagogiska verksamhetsstöd för att integrera olika genus- och jämställdhetsperspektiv i utbildningens form och innehåll.
Inspelade webbresurser
I det inspelade materialet nedan diskuteras och problematiseras grundläggande begrepp som kön, genus, jämställdhet och normkritik.
Jämställdhet och lika villkor — en introduktion
Filmen ger en kortare introduktion till jämställdhet och de grundläggande premisserna för jämställdhetsarbetet som det ser ut i Sverige. Föreläsningen ges på svenska med svensk undertext.
Genus och jämställdhet i utbildning — en fördjupning
Föreläsningen riktar sig till dig som vill få en inblick i vad genus, jämställdhetsintegrering och normkritik handlar om och erbjuder praktiska exempel på hur dessa perspektiv kan integrerats inom olika discipliner. Föreläsningen ges på engelska med svensk undertext.
Jämställdhet och könsidentitet, genus och kön
Följande två filmer, en dokumentär och en föreläsning, ger tillsammans en bild av jämställdhet och könsidentitet, genus och kön, utifrån olika perspektiv. De kan med fördel användas för diskussioner i lärarlag eller med studenter. Nedan finns förslag på diskussionsfrågor.
No more boys and girls — can our kids go gender free?
Denna BBC-dokumentär (59 minuter) utforskar kulturella och samhälleliga uppfattningar och förväntningar på kön och skillnader mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Filmen undersöker hur dessa förställningar påverkar beteenden som i sin tur påverkar lärande och neurologiska processer. Som metod utför läkaren och forskaren Javid Abdelmoneim ett socialt experiment i en skolklass i England för att se om jämställdhet kan åstadkommas med pedagogisk intervention, bland annat genom att öva på färdigheter som anses naturligt tillhöra ett annat kön. Om ni önskar hjälp med undertextning av denna video vänligen kontakta .
The biology of gender, from DNA to the brain
X- och Y-kromosomer. Är dessa de självklara distinktionerna mellan kvinnor och män, kvinnligt och manligt? Vilka är egentligen könsskillnaderna i hjärnans struktur och aktivitet och hur uppstår de? I filmen (13 minuter) undersöker forskaren Karissa Sanbonmatsu den biologiska grunden för ”genus” och resonerar kring vad som är kroppsligt ”kön” och socialt konstruerat ”genus”. Om ni önskar hjälp med undertextning av denna video vänligen kontakta .
Diskussionsfrågor
- Utifrån det som visats i BBC-dokumentären och Sanbonmatsus TED Talk-föreläsning, vilka tolkningar/uttalanden om genus/könsroller har du mötts av i livet?
- Har de bekräftats eller utmanats av dessa filmer?
- Har du själv konfronterats av olika förväntningar på din könsidentitet, könsroll eller förväntade förmågor baserat på kön (”genus-händelse” eller ”gender event” i Sanbonmatsus termer)?
Gendered Innovations
Här presenterar Londa Schiebinger från Stanford University hemsidan Gendered Innovations med webbresurser som består av forskningsartiklar från olika ämnen från ett jämställdhets- eller genusperspektiv. Sidan finns även på svenska. Videon har svensk text.
Litteratur
Olika ämnen närmar sig kön, genus och jämställdhet på olika sätt. Nedan har vi samlat litteratur om jämställdhets- och genusperspektiv inom olika ämnen. Om du som lärare har förslag på ytterligare litteratur vänligen kontakta .
Interdisciplinära perspektiv
Tannenbaum, C., Ellis, R.P., Eyssel, F. et al. (2019), Sex and gender analysis improves science and engineering, Nature 575, 137–46
Informatik
Wang. T., Zhao, J., Yatskar, M., Chang, K.-W. Ordonez, V. (2019), Balanced Datasets Are Not Enough: Estimating and Mitigating Gender Bias in Deep Image Representations, 2019 IEEE/CVF International Conference on Computer Vision (ICCV)
Scheuerman, M.K., Paul, J.M. and Brubaker, J.R. (2019), How Computers See Gender: An Evaluation of Gender Classification in Commercial Facial Analysis and Image Labeling Services Association for Computing Machinery, ACM Journals 3:144, 1–33
Tomalin, M., Byrne, B., Concannon, S., Saunders, D., Ullmann, S. (2021) The practical ethics of bias reduction in machine translation: why domain adaptation is better than data debiasing Ethics and Information Technology, Springer Link Open Access
“The image you can´t submit to journals anymore”
Denna video handlar om Lena-fotografiet (“The LENA image”), den mest använda bilden inom datavetenskap och varför den inte längre används. Här diskuteras sexismens roll inom AI och vad det i förlängningen kan betyda.
Medicin och hälsa
Alcalde-Rubio, L., Hernández-Aguado, I., Parker, L.A., Bueno-Vergara, E., Chilet-Rosell, E. (2020), Gender disparities in clinical practice: are there any solutions? Scoping review of interventions to overcome or reduce gender bias in clinical practice, International Journal for Equity in Health 19:166, Open Access
Tadiri, C. P., Raparelli, V., Abrahamowicz, M., Kautzy-Willer, A., Kublickiene, K., Herrero, M.-T., Colleen, M., Norris, C.M., Pilote, L. (2021), Methods for prospectively incorporating gender into health sciences research, Elsevier Journal of Clinical Epidemiology 129, 191–97
Stefanick, M.L., Schiebinger, L. (2020), Analysing how sex and gender interact, Lancet 396:10262,1553–54
Miguel-Aliaga, I. Let’s talk about (biological) sex. Nat Rev Mol Cell Biol (2022).
VanSickle, C., Liese, L. K. and Rutherford, N. J. (2022) Textbook typologies: Challenging the myth of the perfect obstetric pelvis Wiley Textbook typologies: Challenging the myth of the perfect obstetric pelvis (wiley.com)
Woitowich, NC. Beery, A. Woodruff, T. (2020) Meta-research: a 10-year follow-up study of sex inclusion in the biological sciences eLife 2020;9:e56344
Psykologi
Daphna, J. (2021), Beyond the binary: Rethinking sex and the brain, Neuroscience and Biobehavioral Reviews 122, 165–75
Stewart, A. J., McDermott, C. (2004), Gender in psychology, Annual Review of Psychology 55, 519–44
Kiyimba N. (2015), The Value of Discourse Analysis: A Clinical Psychologist’s View, in O’Reilly, M., Lester, J.N. (eds), The Palgrave Handbook of Child Mental Health, Palgrave Macmillan, London, pp. 42–58
Martin, C.L., Diane, N., Ruble, D.N. (2010), Patterns of Gender Development, Annual Review of Psychology 61, 353–81
Duchesne, A., Pletzer, B., Pavlova, M.A., Lai, M.C., Einstein, G. (2020), Editorial: Bridging Gaps Between Sex and Gender in Neurosciences, Frontiers in Neuroscience 14:561, Open Access
Teknik
Du, X., Kolmos, A. (2009), Increasing the diversity of engineering education – a gender analysis in a PBL context, European Journal of Engineering Education,34:5,425–437.
Silbey, S.S. (2016), Why Do So Many Women Who Study Engineering Leave the Field?, Harvard Business Review (23 August)
Udén, M. K. (2016), Implementing Feminist Theory in Engineering: Obstacles Within the Gender Studies Tradition, European Journal of Engineering Education 42:3, 336–48
Åsberg, C., Lykke, N. (2010), Feminist technoscience studies, European Journal of Women's Studies 17:4, 299–305
Fox MF, Rueda DR, Sonnert G, Nabors A, Bartel S. (2021) Publications about Women, Science, and Engineering: Use of Sex and Gender in Titles over a Forty-six-year Period. Science, Technology, & Human Values.