Högskolepedagogiskt centrum

Digitalisering inom högre utbildning

I Sveriges digitaliseringsstrategi skrivs att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Det är en formulering som förpliktigar och som vi också behöver reflektera över.

Digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av hela samhället och påverkar såväl värderingar och attityder som beteenden. Den innebär ett nytt sätt att tänka, den har skapat nya förutsättningar för socialt samspel och den har omdefinierat betydelsen av ett inkluderande samhälle. Att vara digitalt kompetent är en förutsättning för att kunna delta i både dagens och framtidens samhälle. Här har högre utbildning en viktig roll.

Reflektions- och diskussionsfrågor:

  • Vilken roll har det område jag är verksam inom i digitaliseringen av samhället?
  • Vad innebär digital kompetens inom mitt område?
  • Hur tar vi tillvara digitaliseringens möjligheter idag inom våra utbildningar?
  • Vilka utmaningar står vi inför när det gäller digitalisering av och inom våra utbildningar?

Innehåll:

Ett samhälle i förändring

Arbetsmarknaden förändras i grunden. Gamla yrken försvinner och nya tillkommer i snabb takt. Vi är i ett paradigmskifte som för första gången i historien innebär att det många gånger är en större utmaning att förstå effekterna av utvecklingen än att ta fram tekniken i sig. Teknikutvecklingen innebär också en i snabb takt ökande globalisering som medför att rimliga prognoser om förutsättningarna för kulturellt, ekonomiskt och socialt liv blir allt svårare att göra.

Så vad menar vi med en digital transformering av samhället? Första steget i en digital utvecklingen handlar oftast om en digitisering, det vill säga att det analoga arbetet överförs in i en digital miljö. Fysiska papper omvandlas till digitala dokument och information som tidigare organiserats i pärmar och arkivskåp sorteras i digitala mappar eller administrativa system. Stort fokus hamnar på val av digitala enheter, programvaror och nätverksuppkoppling - på infrastrukturfrågor. En digital infrastruktur är naturligtvis själva förutsättningen för att en digitalisering av samhälle och utbildning ska kunna ske och de här frågorna är ständigt aktuella även om fokus över tid har förskjutits och förändrats.

Med digital utveckling och digital vana så övergår digitiseringen i ett arbete att digitalisera: att även förändra arbetssätt och processer med hjälp av ny teknik. Digitala texter utvecklas till att bli något annat än analoga då de kan vara multimodala och även innehålla ljud- eller filmfiler, interaktiva bilder och infogade länkar för vidare läsning. Förutsättningarna för kommunikation förändras och nyhetsmedier möjliggör idag för sina läsare att kommunicera såväl i realtid med journalister och områdesexperter som en fördröjd kommunikation i form av kommentarsfält.

När digitiseringen och digitaliseringen blivit tillräckligt utbredd och utvecklats kan vi tala om en digital transformering, det vill säga att tidigare sätt att tänka om och förstå vår omvärld förändras i grunden liksom våra beteendemönster. Inom utbildning förändras förutsättningarna för lärande och vårt sett att förstå kunskap och tänka runt kommunikation och lärande.

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. (regeringen.se)

Högre utbildning utbildar och kompetensutvecklar såväl de som utvecklar morgondagens digitala verktyg och tjänster som de som inom sina yrken kommer att använda dem. Samhällets snabba digitalisering behöver därför inte bara återspeglas inom högre utbildning utan högre utbildning behöver också vara en förändringsagent i utvecklingen. Högre utbildning har ansvar för forskningen som hjälper oss att förstå de effekter digitaliseringen har på individ och samhälle och som ligger till grund för att kunna möta samhälleliga utmaningar.

Hur bör journaler skrivas så att de blir transparenta för patienten via 1177? Hur fungerar ekonomisk politik i ett samhälle med en datadriven ekonomi? Hur kan lärare arbeta förebyggande mot mobbning och utanförskap när sociala relationer har flyttat online? Hur kan neuropsykologi hjälpa till i utvecklingen av digitala verktyg och tjänster? Hur fungerar maktstrukturer i ett digitalt mediesamhälle?

Tillbaka till meny

Digitalt utanförskap

Lyssna till teknologie doktor Stefan Johansson på Begripsam när han berättar om grupper i samhället som riskerar att stå utanför den digitala utvecklingen, det vill säga riskerar att bli digitalt exkluderade och hamna i ett digitalt utanförskap.

Tillbaka till menyn

Digital kompetens 

Covid-19-pandemin har under 2020 och 2021 skyndat på den tekniska utvecklingen och digitaliseringen av samhället och högre utbildning. Den har gett oss nya erfarenheter, nya begrepp och kanske nya sätt att tänka om och se på utbildning.

När det gäller digitalisering florerar många begrepp: IT-kunnande, IKT-kunnande, MIL, digital kompetens, och digital litteracitet för att nämna några. Är det begrepp som beskriver samma sak eller kan vi mena vitt skilda saker trots att vi använder samma begrepp? 

Att vara digitalt kompetent definieras i Sveriges digitaliseringsstrategi som att vara förtrogen med digitala verktyg och tjänster och att ha förmåga att följa med och delta i den digitala utvecklingen.

För att beskriva de kunskaper och förmågor som individer i ett modernt kunskapssamhälle behöver ha i relation till teknik har genom historien många olika begrepp använts:IT-kunnande, IKT-kunnande, medie- och informationslitteracitet, 21st centrury skills, digital litteracitet och digital kompetens. De här begreppen används ibland synonymt, ibland i en smalare betydelse och i andra fall i en långt vidare definition som också inkluderar medie- och informationskunskap, etik och moral liksom kulturell och social förståelse.

Kanske kan vi nå en djupare förståelse för digitalisering som ett perspektiv på högre utbildning genom att titta på några olika sätt att identifiera och definiera digital kompetens.

Digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenser som EU tagit fram för att möta de kompetensbehov som samhället ställer på enskilda medborgare. Alla nyckelkompetenser anses vara lika viktiga och flera av nyckelkompetenserna överlappar och kompletterar varandra. Kommunikativ förmåga, matematiskt kunnande och grundläggande teknisk förståelse är i likhet med social kompetens och kulturell medvetenhet viktiga aspekter av digital kompetens.

Ett av många förslag att definiera digital kompetens är digitaliseringskommissionens definition (SOU 2016:85, s 500). Den innefattar:

  • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster
  • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker
  • kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt och
    inte minst
  • motivation att delta i utvecklingen, vilket ovanstående färdigheter och förmågor är en förutsättning för.

OECD tog 2015 fram OECD Learning Compass 2030 där en bild av en kompass visualiserar vilka förmågor, kunskaper, attityder och värderingar som är viktiga förutsättningar för framtida lärande (OECD, 2015). Kompassen är vald för att symbolisera det ramverk av förmågor, kunskaper, attityder och värderingar som är nödvändiga för studenter då de ska navigera i ett komplext landskap på sin väg in i framtiden. Bland de förmågor, kunskaper, attityder och värderingar som OECD identifierar som grundläggande hittar vi:

  • Kognitiva grunder, vilket inkluderar litteracitet och numeracitet, på vilka digital litteracitet och digital numeracitet kan byggas
  • Hälsogrundande förmågor, kunskaper, attityder och värderingar, såsom fysisk och mental hälsa och välbefinnande
  • Sociala och emotionella grunder som etik och moral

De olika begreppen för kunskaper och förmågor relaterade till digital teknologi avspeglar väl ett mycket föränderligt landskap. Digital kompetens är en ständigt pågående process som förutsätter individens vidareutveckling i takt med samhällelig förändring. Grundläggande för en digital kompetens torde med andra ord vara ett öppet och nyfiket förhållningssätt och med en helhetssyn på vad digitaliseringen möjliggör och påverkar.

Att använda digitala verktyg och möta digitalisering är inte längre valbart utan en förutsättning för att delta i samhället. Välfärdstjänster digitaliseras och digitalt utanförskap är idag en demokratisk utmaning. Det kan handla om människor som saknar en digital identitet, som har svårt att fungera i ett kontantlöst samhälle, som mister eller ifrågasätter sin identitet och självtillit när förutsättningarna i arbetslivet förändras drastiskt eller som har svårt att förstå logiken bakom digitala tjänster. Här har högre utbildning en mycket viktig roll både när det gäller att utbilda framtidens arbetskraft och att beforska digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Det är viktigt att varje utbildning identifierar sin egen roll.

Tillbaka till menyn

Vidare läsning

Sveriges digitaliseringsstrategi

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG)

Digitaliseringens effekter på individ och samhälle - fyra temarapporter (SOU 2016:85)

Uppkopplad utbildning - en ESO-rapport om högskolans digitalisering, Kjell Nyman (2020)

Tillbaka till meny