This page in English

Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier samt kränkande särbehandling

Örebro universitet ska vara en modern och attraktiv studie- och arbetsplats där både studenter och medarbetare har en god miljö. Vår verksamhet ska vara inspirerande, säker, utvecklande och tillåtande samt helt fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Här får du som student information om:

Vad är diskriminering?

Diskriminering är när någon blir missgynnad eller sämre behandlad än någon annan i en jämförbar situation och detta har ett samband med en av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • Kön
  • Könsidentitet och könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Diskrimineringslagen är den lag som har till ändamål att motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter utifrån diskrimineringsgrunderna.

För att det ska vara diskriminering ska missgynnandet eller den sämre behandlingen ske inom ett samhällsområde som är skyddat i diskrimineringslagen och där det finns en maktrelation mellan individer och samhället. Utbildning är ett sådant skyddat område i diskrimineringslagen.

Skyddet omfattar dessutom situationer eleverna emellan. Det är då utbildningsanordnarens, Örebro universitets, ansvar att se till att diskrimineringen eller trakasserierna upphör. Som student har du alltså ett starkt skydd mot diskriminering.

Observera att skyddet inte gäller i den privata sfären, till exempel om du blir utsatt av en granne eller vän. Sådan kränkning går istället att polisanmäla.

Vad är trakasserier?

En form av diskriminering är trakasserier. Trakasserier är handlingar, beteenden eller bemötanden som kränker en persons värdighet kopplat till en eller flera diskrimineringsgrunder.

Det kan till exempel handla om förlöjligande eller förnedring, t.ex. nedsättande kommentarer om utseende, klädsel eller beteende. Det kan även handla om generaliseringar om någons egenskaper, utfrysning, gester, bilder eller saboterande av en students möjlighet att genomföra sin utbildning. Trakasserier kan riktas mot såväl en enskild individ eller en grupp.

Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är ett oönskat beteende eller uppträdande av sexuell natur som kränker en persons värdighet. Sexuella trakasserier skiljer sig från trakasserier i allmänhet på så sätt att den som blir utsatt inte behöver omfattas av någon av de sju diskrimineringsgrunderna för att det ska anses vara sexuella trakasserier.

Sexuella trakasserier kan vara:

  • Fysiska så som kramar, strykningar mot kroppen och liknande.
  • Verbala till exempel skämt, kommentarer, förslag eller jargong.
  • Icke-verbala så som närgångna blickar, gester, lappar, SMS eller bilder.

För studenter omfattas även händelser utanför själva utbildningsverksamheten men som är kopplade till den. Det kan till exempel vara händelser på fester, yrkespraktik, studiebesök eller andra aktiviteter som universitet organiserar och ansvarar för.

Sexuella trakasserier faller under diskrimineringslagen men kan också vara brottsligt enligt Brottsbalken. Då kan de även polisanmälas som sexuellt ofredande.

För att handlingarna ska betraktas som sexuella trakasserier ska de vara ovälkomna. Det är viktigt ur ett juridiskt perspektiv att den som trakasserar får kännedom om att den trakasserade inte vill utsättas för handlingarna. Detta kan göras på olika sätt till exempel genom att säga till muntligt, genom mejl eller SMS.

Att den som blir utsatt måste tydliggöra för den som utsätter att handlingarna är ovälkomna gäller inte om kränkningarna är uppenbara och tydliga till exempel tydlig sexuell beröring eller bli kallad kränkande sexuella tillmälen.

Motreaktioner

Ibland kan det vara svårt att säga ifrån och bli lyssnad på. Den som säger ifrån kan mötas av olika motreaktioner som:

  • Förnekelse - att säga att det är missförstånd eller att personen inte menade så.
  • Förminskning - att säga att personen är känslig eller att det bara är ett skämt.
  • Använda sig av motanfall med skuld – att säga ”Jaha så jag är en sexist nu?”.

Det är alltid den utsatta som avgör om en handling är sexuella trakasserier eller inte. Att den som utsätter någon säger ”det var ju bara ett skämt” är alltså inget giltigt försvar eftersom avsikten inte spelar någon roll i sammanhanget, det är hur det mottas som är det viktiga.

När en person blir utsatt för sexuella trakasserier kan olika känslor uppstå. Vanligt förekommande känslor är skuld, skam, olust studera eller arbete, otrygghet i gruppen, osäkerhet kring ens eget värde och likgiltighet. Vad en person känner varierar dock från person till person och situation till situation, det finns ingen rätt eller fel känsla eller reaktion.

Till toppen av sidan

Förbud mot repressalier

En student som påtalar eller anmäler diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier eller deltar i en utredning om detta får aldrig utsättas för repressalier. Repressalier är handlingar som medför skada eller obehag eller som är till nackdel för utsatta. Exempel på repressalier är:

  • sämre betyg
  • trakasserier i undervisningen
  • hot om våld
  • annan ogynnsam behandling

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling är klandervärda eller negativa handlingar som riktas mot en eller flera studenter och som kan leda till att de som utsätts ställs utanför gemenskapen. 

Handlingarna behöver inte ha koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna för att räknas som kränkande särbehandling. En kommentar eller handling som kan tyckas oskyldig, exempelvis ett skämt, kan övergå till att bli kränkande särbehandling eller trakasserier om det upprepas. Ibland kan ett enda tillfälle räcka om beteendet är mycket allvarligt. Kränkande särbehandling brukar i dagligt tal kallas för mobbning och kan leda till sämre självkänsla, psykisk ohälsa och svårigheter att genomföra studierna.

Exempel på kränkande särbehandling är att:

  • Inte hälsa på eller på annat sätt frysa ut någon.
  • Kalla någon för öknamn.
  • Anklaga någon orättvist.
  • Kränka någon inför andra.
  • Undanhålla information.

Skyddet för studenter vad gäller kränkande särbehandling finns i arbetsmiljölagen. Det finns även regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Vad kan du göra om du blir utsatt?

  • Markera – Säg ifrån tydligt till den som utsatt dig att beteendet är diskriminerande, oönskat eller kränkande och att du vill att det upphör. Detta är extra viktigt när du utsatts för sexuella trakasserier. Du kan också be någon, som du har förtroende för, att prata med den som du känner dig utsatt av.
  • Dokumentera – Lägg märke till situationen. Anteckna tid och plats, vad som har hänt och hur du upplevde det. Dokumentera och spara sms, lappar, mejl eller annat.
  • Berätta – Prata med någon om vad som hänt och sök stöd. Det kan vara student- och doktorandombudet vid Örebro studentkår, någon lärare eller studievägledare, universitets jurister eller annan anställd på kurs eller program som du går på.
  • Anmäl – Om diskrimineringen, trakasserierna eller den kränkande särbehandlingen inte upphör ska du göra en anmälan till Örebro universitet. Din anmälan kommer då in som en handling till Örebro universitet och juristerna startar en utredning. En anmälan gör du genom att kontakta universitets jurister direkt eller via e-post eller genom att skicka ett mejl till registrator. När din anmälan kommer in så blir den en allmän handling. Vid utlämning av ett ärende görs alltid en sekretessbedömning. Känner du osäkerhet kring att göra en anmälan så kan student- och doktorandombudet vid Örebro studentkår eller universitetets jurister vägleda dig.

Vad kan du göra om du blir vittne till diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling?

Du kan ge ditt stöd genom att bekräfta att något är fel antingen genom att säga till i stunden eller att fråga den utsatta efteråt om du kan hjälpa till. Informera också någon som är anställd vid Örebro universitet t.ex. juristerna eller någon vid institutionen.

Till toppen av sidan

Vem ansvarar?

Det är rektorn vid Örebro universitet som har det övergripande ansvaret för såväl studiemiljön som arbetsmiljön. Det direkta ansvaret är sedan delegerat till ansvariga på institutionerna och avdelningarna, till exempel dekaner och avdelningschefer.

Örebro universitet har ett ansvar att utan dröjsmål utreda om en student anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling. Utredning ska också starta om Örebro universitetet får kännedom om att något har hänt t.ex. genom att ett rykte sprids, någon anställd får kännedom om händelser eller om en anmälan görs. Skyldigheten att agera omfattar all personal vid universitetet.

Örebro universitet ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder som krävs för att förhindra att något liknande händer i framtiden. Utredningen sköts av Örebro universitets jurister.

Under utredning kan Örebro universitet vidta disciplinära åtgärder för att skydda den utsatta, till exempel stänga av en student eller medarbetare som misstänks för sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Om ett brott enligt brottsbalken antas föreligga ska det anmälas till polisen.

Konsekvenser för den som utsätter någon för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.

Om en utredning visar att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier har förekommit så har Örebro universitet ett ansvar att se till att dessa handlingar upphör omedelbart.

Om en anställd har utsatt en student så riskerar den att få en varning, bli omplacerad eller att bli uppsagd.

Om en student har utsatt en annan student vid Örebro så riskerar den att bli avstängd från studier. Denna typ av ärenden hanteras av disciplinnämnden.

Anmälan

Anmälan om diskriminering eller kränkande särbehandling görs via e-post till This is an email address eller via brev till Örebro universitet, Registrator, 701 82 Örebro. Det finns inga formaliakrav på en anmälan, men det är viktigt att du inledningsvis påtalar grunderna för din anmälan. Du kan anmäla att du själv eller någon annan blivit utsatt. Både studenter och medarbetare uppmanas anmäla vid kännedom om missförhållanden, men anmäler du i någon annans ställe kommer denne tillfrågas om att medverka i ärendet. Du kan göra en anonym anmälan, men sådana är generellt svåra att utreda eftersom informationen som då finns tillgänglig är bristfällig.

Örebro universitet har särskilda rutiner för hantering av diskriminering och kränkande särbehandling, dokumentet finns längre ned på den här sidan. Under hela processen kan du få stöd och råd av Örebro studentkårs student- och doktorandombud.

Andra former av oenigheter och konflikter

Det kan hända att du upplevt en situation som enligt texterna ovan inte definieras som diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling, men ändå inte känns rätt. Till exempel:

  • Brister i undervisningen.
  • Samarbete med lärare eller andra studenter fungerar dåligt.
  • Kurslitteratur och studiematerial anses kränkande.

I sådana här och liknande fall ska du i första hand vända dig till din lärare för att prata om den situation du upplevt. Känner du dig inte trygg med att prata med din lärare kan du vända dig direkt till kursansvarig eller enhetschef. Om ni inte lyckas lösa situationen kan du kontakta prefekten för den institution du studerar vid. Ditt ärende kommer då hanteras i enlighet med särskilda rutiner. Under hela processen kan du få stöd och råd av Örebro studentkårs student- och doktorandombud.

Mer om de sju diskrimineringsgrunderna

1. Kön
Här omfattas man eller kvinna samt de som har eller ska ändra sin könstillhörighet.

2. Könsidentitet och könsuttryck
Här omfattas personer som inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

3. Etnisk tillhörighet
Vilket nationellt eller etniskt ursprung eller hudfärg en person har.

4. Religion eller annan trosuppfattning
Religiös tro och annan trosuppfattning, t.ex. ateism.

5. Funktionsnedsättning
Omfattar varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som beror på skador eller sjukdomar vid födseln, som uppstått senare eller som förväntas uppstå.

6. Sexuell läggning
Omfattar homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.

7. Ålder
Uppnådd levnadslängd. Såväl äldre som yngre, barn och ungdom omfattas.