Fängelserätt

Forskargruppen Fängelserätt samlar forskning om de regler som styr fängelser och häkten och om de människor som är intagna där. Med fängelserätt avses i gruppens arbete hela normkedjan från fängelselagen och häkteslagen med tillhörande förordningar, via Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd, till de ordningsregler som varje anstalt beslutar om, liksom frågan hur dessa regler tillämpas i den dagliga verksamheten. Intresset gäller både reglerna i sig, t.ex. normhierarkin, kravet på lagstöd för begränsningar av de intagnas rättigheter och möjligheterna till överprövning, och det som sker när reglerna möter praktiken, t.ex. om beslut om avskildhet, permission och placering fattas på samma sätt vid olika anstalter.

Fängelserätten har i svensk rättsvetenskap fått förhållandevis lite uppmärksamhet. Det material som beskriver hur regelverket fungerar i praktiken kommer i stor utsträckning från tillsynsorgan som Justitieombudsmannen och Europarådets tortyrkommitté och från statliga utredningar, medan den samhällsvetenskapliga fängelseforskningen är omfattande men sällan knyter an till rättsliga frågor. Gruppen vill förena dessa perspektiv. Rättsvetenskapen bidrar med analysen av regelverket, dess förarbeten och dess förhållande till regeringsformen, Europakonventionen och barnkonventionen, medan kriminologi, psykologi, socialt arbete, statsvetenskap, sociologi och medicin bidrar med kunskap om de intagna, personalen, institutionerna och samhällets styrning. Gruppen är därför tänkt som en paraplyorganisation, där forskare från olika ämnen driver delprojekt med egna frågeställningar och metoder inom ett gemensamt fält.

Området är under snabb förändring. Kriminalvården befinner sig i en omfattande utbyggnad och beläggningen i anstalter och häkten har under flera år varit mycket hög. Sedan den 1 juli 2026 döms barn och unga som har begått allvarliga brott till fängelse i stället för sluten ungdomsvård, och de placeras som huvudregel på särskilda barn- och ungdomsavdelningar inom Kriminalvården. Sedan den 10 september 2026 gäller en tidsbegränsad sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år för allvarliga brott. Den 3 juli 2026 trädde lagen om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands i kraft, och i augusti samma år överfördes de första intagna till anstalten i Tartu i enlighet med avtalet mellan Sverige och Estland. Samtidigt pågår en översyn av häkteslagen och fängelselagen som syftar till att underlätta Kriminalvårdens expansion. Var och en av dessa förändringar väcker rättsliga frågor om de intagnas rättigheter, om likabehandling och om hur svensk rätt förhåller sig till internationella åtaganden, och var och en av dem påverkar de människor som arbetar och lever i anstalterna.

Gruppen ingår i Örebro universitets profilområde Kris och omställning och knyter an till två av dess fokusområden, Krig och kris samt Våld, brottslighet och jämlikhet. Kriminalvården är sedan 2022 beredskapsmyndighet inom beredskapssektorn Ordning och säkerhet, och frågan hur anstalter och häkten ska fungera vid störningar i försörjningen av energi, vatten och livsmedel, vid utrymning och vid höjd beredskap är ett av gruppens forskningsområden. Här finns beröringspunkter med universitetets forskning om krishantering och katastrofmedicin och med samarbetet inom Campus totalförsvar.

Gruppens första projekt gäller Kriminalvården i Sverige och utomlands, med avtalet mellan Sverige och Estland som utgångspunkt. Gruppen avser att bedriva forskningen i samverkan med Kriminalvården, tillsynsorganen och nordiska och europeiska forskningsmiljöer på området, och den välkomnar forskare från alla ämnen med intresse för fängelset som rättslig och social institution.