This page in English

Forskningsprojekt

Är vetenskapen att lita på? Ungas attityder, emotioner och tillit gällande klimatforskning

Om projektet

Projektuppgifter

I en värld som karakteriseras av olika vetenskapsberoende risker kan tillit till vetenskapen vara ett sätt att skapa mening, hantera tillvaron på, och positionera sig identitetsmässigt. Denna tillit är också viktig för att ta ansvar inför dessa risker. Den globala klimatproblematiken är kanske det mest allvarliga hot som mänskligheten står inför och är det globala problem som ungdomar verkar oroa sig mest för. Detta problem berör deras framtid. Unga är dock inte en homogen grupp och relaterar till klimatproblematiken på olika sätt. I detta projekt kommer vi att undersöka en aspekt av ungdomars klimatengagemang som inte studerats på ett fördjupat vis tidigare, nämligen vilken roll olika former av tillit till klimatforskningen spelar i ungdomars liv. Vi kombinerar teorier om vikten av social tillit i tonåren, teorier om tillit till vetenskapen och teorier om tillit, känslor och coping.

Vi använder en mix av metoder för att undersöka: (1) Hur aktiva ungdomar i tre klimat-/ miljöorganisationer i sociala medier argumenterar om klimatforskningen och uttrycker tillit (diskursanalys). (2) Hur tillit /skepsis till vetenskapen om klimatförändringarna (som attityd och som en copingstrategi) relaterar till kön, socioekonomisk status, ideologi, generell social tillit, tillit gällande andra globala risker (som coronahotet), känsla av att kunna påverka, hopp, välbefinnande och klimatengagemang (kvantitativ enkät till gymnasieelever) (3) Betydelsen och meningen av tillit till klimatvetenskapen hos ungdomar som hyser en hög grad av tillit (identifierade genom enkäten) och möjliga kvalitativa könsskillnader i hur man skapar mening genom olika former av tillit (semistrukturerade intervjuer). Projektet ger viktig kunskap till utvecklingspsykologin, mångvetenskaplig ungdomsforskning och vetenskapssociologin och till det bredare samhället då det är viktigt både att inkludera unga i samhällets klimatarbete och att främja hopp och välbefinnande hos unga i relation till klimatproblematiken.

Finansiärer

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)