Neolaia publicerar vitbok om språkpolicy – nu även på svenska

Neolaia, där Örebro universitet ingår, har tagit fram en vitbok som belyser avsaknaden av tydliga språkpolicyer vid medlemsuniversiteten. Dokumentet innehåller även konkreta förslag på hur lärosätena kan arbeta mer strategiskt med språkfrågor. Syftet är att väcka diskussion och bana väg för framtida implementeringar av språkstrategier inom alliansen.

Vitboken är resultatet av ett omfattande samarbete inom Neolaias arbetspaket 7, som fokuserar på flerspråkighet och interkulturalitet. Den presenterades för första gången i slutet av förra året, men fanns då enbart på engelska. Nu publiceras översättningar till alliansens nio officiella språk: franska, grekiska, italienska, litauiska, rumänska, spanska, svenska, tjeckiska och tyska.

Ny språkcharter lanseras

Kartläggningen av lokala språkpolicyer visar att det ofta saknas officiella dokument som reglerar språkbruket. Många tror dock att det faktiskt finns styrande dokument. Vitboken pekar också på att det ibland finns outtalade överenskommelser kring hur språk ska hanteras i verksamheten.

I vitboken finns nu konkreta förslag på lösningar och implementering, riktade till tre centrala grupper: studenter, lärare och administrativ personal. Boken ligger dessutom till grund för en ny språkcharter – en kondenserad version av rapporten – som nu lanseras.

Vitboken är framtagen av representanter från nio olika akademiska kulturer och speglar därför en mångfald av traditioner, idéer och erfarenheter. Det innebär att alla rekommendationer inte är direkt tillämpliga på varje enskilt universitet. Vid Örebro universitet, till exempel, saknas ett språkcentrum med fokus på främmande språk, och undervisning på andra språk än svenska eller engelska kan vara svårt att införa. Samtidigt öppnar vitboken för att delar av innehållet kan anpassas och införas lokalt.

Påverkar anställningsbarhet

Vid Örebro universitet finns problem som bottnar i språklig praxis. Ett exempel är att icke svensktalande medarbetare ofta enbart möter engelska i sitt arbete. Det kan försvåra deras möjligheter att utveckla sina kunskaper i svenska. På sikt kan detta påverka både anställningsbarhet och möjligheten att delta i samhällslivet.

Vissa menar också att engelskans dominans riskerar att leda till en anglifiering av svensk universitetskultur, där svenska normer och traditioner trängs undan. Även om denna utveckling inte nödvändigtvis är negativ, pekar den på vikten av att språkets roll uppmärksammas ur flera perspektiv.

Forskningen som vitboken utgår ifrån betonar att språk inte bara är ett verktyg för kommunikation, utan också bär på identitet, kultur och sociala värden. Dessa perspektiv kan ibland stå i konflikt med varandra. Men inom Neolaia-nätverket lyfts behovet av en medelväg där båda dimensionerna får plats i praktiken.