Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum

Rapport 7

Socialisering i upplevelsebaserad undervisning. En genomgång av Bolagsspelet 2003–2019 (2025)

Författare: Rigmor Argren

I professionsutbildningar behöver studenterna i tillägg till faktakunskaper lära sig ett professionellt förhållningssätt. I detta avseende kan upplevelsebaserat lärande vara ett bra sätt att skapa förutsättningar som bidrar till att förbereda studenterna för deras professionsutövande och yrkesliv.

Under åren 2003–2019 ingick en simulerad bolagsstämma, ett rollspel, i den juridiska grundutbildningen vid Örebro universitet. Materialet som har gåtts igenom i denna fallstudie består av inspelningar från de flesta av dessa bolagsspel genom åren. Bolagsspelet filmades i syfte att ha ett underlag för den återkoppling som gavs till studenterna. Analysen av materialet har gjorts utefter Bales’ klassiska kodningsschema, vilket han ansåg kan tillämpas på observationer av interaktion mellan personer (interaktiva handlingar) hos vilken grupp som helst. 

Genomgången av det bevarade återkopplingsmaterialet har bidragit till ett kritiskt perspektiv på vad som lärs ut, explicit och implicit, om beteenden och underliggande värderingar i ett framtida yrke som jurist. Då bolagsspelet ses som en del i studenternas pågående socialisering in i en framtida praktikgemenskap, blir det av vikt att granska vilka beteenden, värderingar och förhållningssätt som studenterna dels möter, dels skapar eller bidrar till själva under rollspelet. 

---

Rapport 6

Att främja studenters samverkanskompetens. Erfarenheter av professionsöverskridande utbildningsmoment i högre utbildning (2024)

Författare: Charlotta Pettersson och Katarina Hjortgren

I arbetsrapporten presenteras ett pedagogiskt utvecklingsarbete för att främja studenters samverkanskompetens, där vi utvecklat och testat en didaktisk processmodell. Utgångspunkt tas i Örebro universitets vision (2023) där vikten av samverkan lyfts fram och i UNESCOs (2017) nyckelkompetenser för ett hållbart samhälle.

Målet är att studenter självständigt och i relation till andra professionsutbildningar får omsätta sina kunskaper och erfarenheter genom att arbeta tillsammans med autentiska case, där de övar perspektivtagande, reflektion och kommunikativa färdigheter samt att förhålla sig till etiska dimensioner. I vårt exempel möts socionom-, specialpedagog- och ämneslärarstudenter. Erfarenheter visar att deltagandet bidragit till en nyfikenhet hos studenterna och en ökad förståelse för varandras yrkesroller samt en medvetenhet om hinder och möjligheter med samverkan. De får syn på sin egen professions kompetensområden och identifierar vad de behöver lära sig mer om.

Processmodellen är generell och kan användas inom högre utbildning för att främja studenters interprofessionella lärande och handlingskompetens i att samverka.

---

Rapport 5

Historia på längden och tvären. Om problemdriven och färdighetsorienterad utbildning i historia (2021)

Författare: Henric Bagerius

Den här arbetsrapporten beskriver ett pedagogiskt utvecklingsarbete med Historia Ib (30 hp), grundkursen i historia på ämneslärarutbildningen, inriktning gymnasieskolan, vid Örebro universitet, och strävan att skapa en utbildning som är problemdriven och färdighetsorienterad. Med universitetets pedagogiska grundsyn som utgångspunkt – och då inte minst uppfattningen att resultatet blir bäst när både lä­rare och studenter deltar i utveck­lingsarbe­tet – har en projektgrupp bestående av en universitetslektor och fyra amanuenser tagit fram förslag på hur Historia Ib kan göras praktiskt inriktad och samtidigt bidra till att studenterna får en utbildning i historia som är aktiverande, motiverande, inkluderande och hållbar.

Av kursvärderingar för Historia Ib och gruppintervjuer med studenter som tidigare gått kursen framgår att många uppskattar en problemdriven och färdighetsorienterad utbildning i historia. Det finns därför goda skäl att framöver stärka kursens praktiska inriktning, och projekt­gruppen föreslår i arbetsrapporten att lärarlaget i det fortsatta arbetet med att utveckla Historia Ib fokuserar på att (1) skapa en starkare koppling mellan undervisning och examinationer.

---

Rapport 4

Kollegialt lärande i en rättsvetenskaplig praktikgemenskap – ett pilotprojekt (2021)

Författare: Rigmor Argren 

Denna rapport redogör för resultaten från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt kring kollegialt lärande inom rättsvetenskapen vid Örebro universitet. Modellen som prövades bygger på att lärare arbetar ihop i grupper om tre personer: varje lärare fick ett tillfälle till att ta emot återkoppling på sin undervisning, ett tillfälle till att ge en kollega återkoppling, samt ett tillfälle att observera processen.

I rapporten noteras det att lärarnas bristande kunskap och samsyn om begrepp, kriterier och indikatorer för vad som kännetecknar framgångsrik undervisning inom rättsvetenskap gjorde det svårare att ge fördjupad återkoppling på undervisningen. Rapporten föreslår att fördjupad kompetens kring ett begreppsligt ramverk skulle kunna leda till bättre kvalitet på återkopplingen i liknande framtida projekt. Samtidigt kunde ett sådant ramverk bli en bärande del i en rättsvetenskaplig praktikgemenskap.

---

Rapport 3 

Casebaserat lärande inom humanistiska studier. Erfarenheter från Kandidatprogram i språk, retorik och kommunikativt ledarskap (2021)

Författare: Marie Gelang, Mattias Jacobsson, Assimakis Tseronis och Gustav Westberg. 

In the development of a new program at the School of Humanities at Örebro University, the subjects involved (English language, Rhetoric and Swedish), proposed the implementation of a pedagogical model that hitherto has been underused in the humanities, namely case-based learning. Although well established in other fields, case pedagogy has not been tested in the humanities to any large extent. In this report, we first describe the three subjects’ take on case pedagogy along with our experiences from its implementation in the program. Next, we discuss the criteria we deem essential for success in this pedagogical model; these four criteria that comprise the Harvard model are authenticity, open-endedness, applicability of theory, and implementation that supports learning objectives. 

In summary, we emphasize that these criteria should not be considered as a fixed template; instead, we propose that they be regarded as a source of inspiration and let applicable fields of practice and the discipline itself dictate which criteria are relevant.

---

Rapport 2 

Integrating a sustainability perspective into psychology education. A review of the literature and some suggestions (2019)

Författare: Maria Ojala 

During recent years, the importance of education for dealing with global sustainability problems such as climate change has been emphasized. This report focuses on education for sustainable development (ESD) in higher education. The aim is to discuss, based on research about ESD and a national evaluation of how sustainability issues are included in higher education, how a sustainability perspective can be incorporated in psychology education at the university level. Three questions are in focus: What is sustainable development and how can we best define this complex concept? What is ESD and which are the most important perspectives in the research field of higher education for sustainable development? How can sustainability issues be integrated into courses in psychology and the psychology program?

---

Rapport 1 

Skrivutveckling i stora studentgrupper. Erfarenheter från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt (2019)

Författare: Karin Gustafsson, Erik Löfmarck, Lisa Salmonsson och Ylva Uggla. 

This report presents the results from a pedagogical project focusing students’ writing in higher education. Literature in this field conclude that student writing should be integrated in teaching of the subject with a plan for progression. Teachers’ and students’ experience indicate that students write a lot during their education, but only occasionally get concrete feedback on the writing as such. Focus groups with students showed that students found it difficult to write distinct and to differentiate between text genres. The teachers reported lack of ”tools” to help the students to improve their writing. The report suggest a model for the work with students writing based on goal setting; inventory; identifying problem areas; prioritizing; implementation; and follow-up and revision.