Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum

Arbetsrapporter från Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet är en skriftserie som ska stimulera det vetenskapliga samtalet om undervisning och lärande.
Vid Örebro universitet bedrivs en rad högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt. Det gäller dels projekt förlagda till Högskolepedagogiskt centrum, dels projekt som initieras och utförs av lärare och forskare på universitetets institutioner och som finansieras av fakultetsnämnderna.
Syftet med skriftserien är att erbjuda en enkel och tillgänglig publikationskanal för dem som bedriver högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt vid lärosätet och att på så vis stimulera det vetenskapliga samtalet om undervisning och lärande i högre utbildning.
Rapport 5
Författare: Henric Bagerius
Den här arbetsrapporten beskriver ett pedagogiskt utvecklingsarbete med Historia Ib (30 hp), grundkursen i historia på ämneslärarutbildningen, inriktning gymnasieskolan, vid Örebro universitet, och strävan att skapa en utbildning som är problemdriven och färdighetsorienterad. Med universitetets pedagogiska grundsyn som utgångspunkt – och då inte minst uppfattningen att resultatet blir bäst när både lärare och studenter deltar i utvecklingsarbetet – har en projektgrupp bestående av en universitetslektor och fyra amanuenser tagit fram förslag på hur Historia Ib kan göras praktiskt inriktad och samtidigt bidra till att studenterna får en utbildning i historia som är aktiverande, motiverande, inkluderande och hållbar.
Av kursvärderingar för Historia Ib och gruppintervjuer med studenter som tidigare gått kursen framgår att många uppskattar en problemdriven och färdighetsorienterad utbildning i historia. Det finns därför goda skäl att framöver stärka kursens praktiska inriktning, och projektgruppen föreslår i arbetsrapporten att lärarlaget i det fortsatta arbetet med att utveckla Historia Ib fokuserar på att (1) skapa en starkare koppling mellan undervisning och examinationer, (2) erbjuda en större variation i undervisning och examinationer och (3) ställa tydligare krav i undervisning och examinationer.
Rapport 4
Kollegialt lärande i en rättsvetenskaplig praktikgemenskap – ett pilotprojekt (2021)
Författare: Rigmor Argren
I rapporten noteras det att lärarnas bristande kunskap och samsyn om begrepp, kriterier och indikatorer för vad som kännetecknar framgångsrik undervisning inom rättsvetenskap gjorde det svårare att ge fördjupad återkoppling på undervisningen. Rapporten föreslår att fördjupad kompetens kring ett begreppsligt ramverk skulle kunna leda till bättre kvalitet på återkopplingen i liknande framtida projekt. Samtidigt kunde ett sådant ramverk bli en bärande del i en rättsvetenskaplig praktikgemenskap.
Rapport 3
Författare: Marie Gelang, Mattias Jacobsson, Assimakis Tseronis och Gustav Westberg.
In summary, we emphasize that these criteria should not be considered as a fixed template; instead, we propose that they be regarded as a source of inspiration and let applicable fields of practice and the discipline itself dictate which criteria are relevant.
Rapport 2
Författare: Maria Ojala
Rapport 1
Skrivutveckling i stora studentgrupper. Erfarenheter från ett pedagogiskt utvecklingsprojekt (2019)
Författare: Karin Gustafsson, Erik Löfmarck, Lisa Salmonsson och Ylva Uggla.