Lärarutbildning vid Örebro universitet

Hur skapas hållbara samverkansstrukturer mellan akademi och förskola (2021)

Författare: Karin Alnervik, Sara Frödén, Ingrid Granbom, Anne Lillvist och Martina Norling

Publikationstyp: Rapport

När samverkansmodeller prövas och utvecklas är det många delar i samarbetet som behöver lyftas och synliggöras. För att ett samarbete eller en samverkan ska kunna initieras, behöver olika arenor skapas som möjliggör samtal mellan förskolepersonal och forskare. I den här rapporten berörs bland annat forskarens olika roller, metoder för datainsamling och dokumentation, möjligheter och dilemman och etiskt förhållningssätt i praktiknära forskning i samverkan med förskolan.

En viktig kontaktyta till regionens skolhuvudmän har utvecklats utifrån ett långvarigt samarbete som RUC – Regionalt utvecklingscentrum vid Örebro universitet haft med dem. Det finns därmed etablerade arenor för rektorer och kontinuerliga nätverksträffar för förskollärare genom RUC:s verksamhet. I projekten har förskolornas behov varit utgångspunkt för det praktiknära forskningssamarbetet. Utifrån deras behov och kontext har sedan en forskningsfråga utmejslats. Inledningsfasen ser vi som en betydelsefull del i projektet som måste få ta tid, eftersom det handlar om att skapa tillitsfulla relationer för att kunna samarbeta på ett konstruktivt sätt. En viktig del i denna inledningsfas är avtalsskrivningar som sker mellan berörda parter. För att avtalsskrivningen ska bli verkningsfull och ”effektiv”, är det viktigt att alla som är delaktiga i projektet är samlade vid denna skrivning. Därigenom minskas risken för att inte avtalet ska ”vandra runt”, vilket vi upplevt som problematiskt i vissa projekt. Avtalsskrivningen är också viktig utifrån att ansvarsrollerna behöver diskuteras, beskrivas och på så sätt redovisas, så att exempelvis rektorer tar ansvar för att leda utvecklingsarbetet. Denna roll ska inte tillfalla forskaren, vilket ibland har blivit fallet. Ytterligare en viktig aspekt av att diskutera rollfördelningen ligger i betydelsen av att det ska finnas gemensamma och rimliga förväntningar på hur projektet ska drivas. Strukturer i ett praktiknära forskningsprojekt som ska bygga på symmetriskt och komplementärt samarbete handlar om utmaningar, kreativitet och icke-linjära processer. I det praktiknära samarbetet på förskolorna ser strukturerna olika ut beroende på det behov som ska beforskas. Det har funnits
strukturer inledningsvis där dessa strukturer omformats under projektets gång. Det finns forskare i vår forskargrupp som har gjort en tydlig tidsplan och forskningsdesign som kontinuerligt följts upp med samarbetsparterna. Men det finns också andra forskare som har planerat och producerat forskningsdesign tillsammans med utvecklingsledare, förskollärare eller rektor beroende på vem som samarbetet genomförts med. Tillsammans har vi i forskargruppen erfarenheter av att huvuddelen av de projekt som rektor eller annan huvudman initierat tar lång tid att idémässigt implementera, så att förskolepersonalen ser mening i och bidrar till en gemensam kunskapsproduktion. Men om förskolepersonal själva upplevt och beskrivit behovet har det varit lättare att skapa ”forskningsallianser” tillsammans med förskolepersonalen. Däremot är det betydelsefullt att rektor är aktiv och engagerad för att forskning och verksamhetsutveckling ska få genomslag.

Till listan över rapporter