En gemensam och djup förståelse för hur ett program är uppbyggt ger möjlighet att förstå studenternas upplevelse och hur programmet kan förbättras. Men hur når vi förståelsen? Med den frågan i botten skapade vi en konferens där alla lärare fick möjlighet att ta del av en presentation av alla kurser i den ordning de ges i våra ingenjörsprogram. Detta grepp gav deltagarna möjlighet att se var styrkor och svagheter i utbildningarna fanns och var och tillsammans med vem det fanns utrymme för att skapa förbättring.
Syftet med projektet var att utveckla en virtuell kursplan för att synliggöra och säkerställa progression inom hållbarhet och vetenskaplighet inom Sport managementprogrammet. Projektet genomfördes i fem steg: kunskapsinhämtning, kartläggning av kursmål, prototyputformning, feedbackinsamling och färdigställande. Kursplanen fungerar som ett stöd för att visualisera studenternas läranderesa genom hela programmet.
AI-verktyg som ChatGPT, Perplexity, SciSpace med mera har potential att stödja studenters förståelse i komplexa kurser som molekylärbiologi och genetik. Genom att integrera AI i självstudier och seminarier kan undervisningen främja aktivt lärande och kritiskt tänkande. Detta kräver dock en medveten pedagogisk ram, där verktygen används för att förstärka – inte förenkla – lärandet.
Projektet "Framtidens programmeringsundervisning behövs nu" har undersökt hur AI-verktyg påverkar lärandet under systemvetarstudenters projektarbeten. Resultatet är en uppsättning erfarenhetsbaserade rekommendationer, baserade på samtal mellan studenter, lärare och professionella handledare. Rekommendationerna utgör värdefull input för såväl framtida projektarbeten som övrig utbildning inom programmering och systemutveckling.
Med syfte att säkerställa rättssäkra examinationer inom audionomprogrammets praktiska moment har OSCE implementerats som metod. Att examinera utifrån OSCE är ett sätt att strukturera examinationen och dess olika moment vilket är av vikt för audionomprogrammet då vi, i samband med ändring till distanspedagogik, kommer inkludera fler bedömare av examinationerna. Då kan strukturen som beskrivs av OSCE stärka en likvärdig bedömning.
Presentationen innehåller erfarenheter från ett tvärdisciplinärt pedagogiskt utvecklingsprojekt inom ENT-fakulteten som handlat om inkludering i det internationella klassrummet. Vi presenterar våra slutsatser från en enkätundersökning om studenters upplevelser av inkludering samt hur vår undervisningspraktik bättre kan stödja upplevelsen av att känna sig inkluderad i det internationella klassrummet.
Vi är fem universitetslärare från olika ämnen/program som fick förmånen i en nyinrättad HPC-kurs att ses över ämnesgränserna och diskutera flexibla lärmiljöer som främjar studentaktivt lärande. I denna presentation delar vi erfarenheter av hur lärmiljöer kan betraktas och hur de kan främja studentaktivt lärande, samt hur vi använt och framöver vill använda vår nya kunskap i undervisningen.
The SportEd project was designed to develop fully online, self-paced courses in sport education. The goal was to provide accessible, flexible, and engaging digital learning opportunities, allowing students to balance academic studies with other commitments. It aimed sustainability and scalability by using clear, standardized frameworks, innovative teaching approaches exploiting the digital tools available within BBlearn, while supported by generative AI.
Att undervisa om våld i nära relationer och mot barn, är inte det svårt? Och jobbigt? Jo. I den här presentationen berättar jag om mina erfarenheter, upplevelser och strategier för att hantera studenters och mina egna erfarenheter och känslor kopplade till undervisning om våld.
Projektet syftade till att i samarbete med kliniska huvudhandledare inom region Örebro län implementera peer learning som handledningsmodell under VFU för studenterna på biomedicinska analytikerprogrammets femte termin. Utvärderingen visar att studenterna uppfattade att de lärde av varandras styrkor och svagheter och de stöttade varandra för att nå målen. Handledarna var nöjda med det studentaktiva lärandet men upplevde vissa schematekniska utmaningar.
Akademisk tillhörighet är både en förutsättning för och en konsekvens av studenters engagemang i sina studier. Men hur kan vi arbeta för att stärka studenters känsla av tillhörighet? I ett samarbete mellan NT och TekNat har en modell utvecklats där studentledda workshops erbjuds till förstaårsstudenter på grundutbildningsprogram. Syftet är att öka känslan av tillhörighet till programmet, till institutionen och till det ämne eller den disciplin som studeras.
Utvärdering av självhjälpsmaterial om vetenskaplig struktur och ALS för biomedicinsk analytiker-studenter under första året, i syfte att lära sig hur en laborationsrapportet ska skrivas. Utvärderingen innehöll en sammanställning av studenters prestation, en enkätundersökning av studenternas upplevelse av materialet och en workshop med studenter för att inhämta deras förslag att optimera självhjälpsmaterialet.
I Örebro universitets vision talas om utbildning och utveckling i pedagogisk framkant som ger studenterna förutsättningar att lära. Åke Ingerman, universitetets rektor, inleder en diskussion om undervisning och lärande vid framtidens universitet genom att dela sina tankar om vad pedagogisk framkant kan tänkas vara.
